- Wow, så många brudar!
- Ska alla gifta sig? Är det massvigsel?
- Nej, nej... alla är mannekänger, killarna också. Det riktiga brudparet har vi gömt.
Det är verkligen spännande att som kyrka lämna sin trygga miljö och komma ut på nya platser. Det var väl så Jesus gjorde, tänker jag, och både vaktmästare och pedagoger plockade ihop kyrkans fina saker till vår monter.
Det är skönt att träffas, olika yrkesutövare, och lära känna varann och ge glada tillrop.
Vi hade gjort en liten inplastad "kom-ihåg-lapp" inför planeringen av bröllopet:
- hindersprövningen
- medlemskap i Svenska Kyrkan
- boka präst, kantor och kyrka
Allt detta är gratis - eller återbäring på kyrkoskatten! Det är festen och kläderna som kostar... och ringen.
Jag gick runt lite som "motvalls-kärring" med en lapp på ryggen:
GÖR DET ENKLARE...
Man kan lätt få den känslan på en bröllopsmässa att:
- Nä, jag klarar det inte!
- Vi har inte råd.
- Måste vi bjuda hela tjocka släkten... jag orkar inte med alla.. och moster och faster kommer ju inte så bra överrens...
Man kan göra det mycket enkelt. Vi i kyrkan har enkla kapell dit man kan komma med några vänner som vittnen. Sen kan man gå ut och ta en korv med bröd på torget. Och en Pucko.
Det funkar det med! ; )
Under själva "live-vigseln" fick vi njuta av en underbar solosång: "You raised me up", framförd av Jonas Borgström och Sofia Loell. Vi tackar!
Gyllene hälsningar
Helene Sturefelt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar