Där ligger Marinmuseet i snödiset. Karlskrona skärgård är beklädd med en hård skorpa, lika hård som förstelnade relationer kan bli. Isen skaver mot kusten, men under locket väntar de vaggande vågorna. Det är en konst att hålla relationen levande.
Imorgon är det bröllopsmässa. Hela museet kommer att fyllas av blomster, tårtor, klänningar och kavajer, ballonger, sminköser, tuperare och mannekänger.
Måtte inte snön hindra någon från att komma!
- Älskar du mig? frågade kvinnan.
- Ja, svarade mannen, jag bygger ju ett hus till dig!
- Jo, men Älskar du mig?
- Jadå, vi ska snart resa taknocken.
- ... Men, älskar du MIG?
- Visst! Och sen ska vi lägga golv!
Mannen såg sig om efter en månad.
- Hallå! Vart tog du vägen, min kära?
Hon orkade inte vänta. Hon gick. Allt medan han byggde hus av hela sitt hjärta för att visa hur mycket han ville leva med henne.
Men han glömde sitta med henne i soffan och dricka kaffe. Han glömde lägga armen om henne och kyssa henne varligt... Han glömde säga orden, som Vi Vill Höra:
- Jag älskar dig.
Varför är det sådan skillnad på mannens och kvinnans kärlek?
I Galjonshallen sitter enorma figurer upphöjda. De har sett havet skumma i vilda brottsjöar.
Segergudinnan Nike har vingar på ryggen, och hon påminner oss om att det är bättre att vara lycklig än att ha rätt... du vet när grälen kommer...
En av många glada utställare är kära Susanne Berg som har firman SYDBILD tillsammans med sin make. De är mycket duktiga fotografer. Genom åren har de förevigat många av mina konfirmandgrupper. Därför var det extra roligt att fånga Susanne på bild när hon stod nedanför Nike.
Kram, Helene Sturefelt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar