Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 4 februari 2010

RELIGIONSDIALOG 2


Äntligen var det dags igen. Mötet med islamska föreningen och religionsdialog. Var väl förberedd, men lite nervös. Satte mig vid pianot, spelade lite... några lovsånger... "Din nåd O GUD, är dyrbar för mig..." Psalm 760... "You are my hidingplace..." Psalm 761...  Gud är mitt gömställe? Ja! Där kryper min själ in och gömmer sig ett tag och hämtar kraft...
Nu kommer de! Välkomna!

Ett samtal i god ton och med glada skratt följde den närmsta timmen i församlingsgården. Vi kan ärligt se var vi är överens och var uppfattningen går skilda vägar.
Jag lyfte fram att jag inte känner igen beskrivningen av kristendomen i Koranen. Det är nödvändigt att vi beskriver varandra rätt!

Imamen påvisade Johannes kap 14 vers 26 att det där skulle stå talat om en annan profet, som skulle komma efter Jesus... Vi såg konfunderade ut... det finns inget i våra texter som talar om det.
I den grekiska grundtexten står det om "hjälparen" - paraklätos - som är den Helige Ande - inte en ny profet!

Samtalet var mycket givande och vi lärde oss av varandra.
Men ibland undrar jag hur det mänskliga språket ställer till det för oss... Det gäller att ha kunskap. Och att våga fråga.
Blev plötsligt ännu mer tacksam för allt plugg av grekiska böjningsformer under studentåren...

Så SYND... en spricka i skärgårdsisen... men läkt av frosten!

Några jämförande tankar av Ferro Mehmedovic, pastorn i Malmö, som varit muslim men blivit kristen.
Han skriver:
4) SYNDEN:
Islam: Adam och Eva syndar men blir förlåtna. Det fanns ingen förbindelse mellan Gud och människa och ingen förlorades. Synden är ett brott mot Guds lag. Det finns ingen arvssynd, bara svaghet.
Bibeln: Adam och Eva väljer frivillig olydnad. Det leder till skilsmässa mellan människan och Gud.
Synden är ett tillstånd med döden som konsekvens.

Här kan vi stanna upp och fundera ett tag. Nu är vi långt ifrån reklambranschens språk.. "syndigt gott.." Nu är det allvar. Synden är inte rolig. Det är ju det där onda som sätter klorna i en, "nu for själva f-n i honom.."
"Det onda som jag inte vill, det gör jag... men det goda som jag vill, det gör jag inte... " skriver Paulus pricksäkert.
Det blir en spricka i isen... en spricka i själen... jag sårar dem jag älskar... jag bryter mot Guds kärleks lag.. och ångesten kommer krypande...

Problemet med all "gärningslära" är att mina egna ansträngningar räcker inte längre... Jag kan inte hjälpa mig själv... sprickan är ett faktum. Det är här Jesus kommer in, inte som profet utan som Guds son. Hans död på korset blir en försoningsdöd som räddar mig. Han tar min skuld på sig i mitt ställe... och ger mig frid i utbyte... av nåd...

Det är inte klokt, egentligen! Så bryter nåden igenom mitt hårda skal, som det inledande fotot! Och mitt hjärta sjunger igen "Din nåd O GUD är dyrbar för mig... " "You are my hidingplace...".
Tack Herre Jesus Kristus!

Avfrostade hälsningar
Helene Sturefelt, skridskoåkare..

1 kommentar:

  1. Fortsättning följer - läs gärna inlägget den 19 april 2010.
    HS

    SvaraRadera