GLASSBILEN ELLER BÖNEKLÄMTNINGAR?

Det är mycket oljud nu för tiden! Sällan är det tyst. Stadens ljud brusar ständigt. Det är biltrafik, polissirener, kyrkklockor, glassbilen - och minareter? Ja, det kanske blir en verklighet även i Sverige. Till slut blir det ett himla oväsen! Inte en lugn stund.
Det stora stenbumlingarna som inlandsisen lämnade efter sig, anser gammal folktro att trollen kastade mot kyrkklockorna. De hedinska "trollen" avskydde kyrkornas klang som kallade till syndernas förlåtelse, frid och glädje i sakramentens helighet. Jag minns min egen "hedniska tonårstid" att jag ogillade kyrkklockornas klang. Det påminde mig om att nåt inte var bra... det störde mig...
Men allt eftersom jag lärde känna Guds kärlek hos Jesus Kristus, blev denna evangeliska malmklang allt mer kär för mig. Varje nyårskväll lyssnar jag med glädje till radions utsändning av landets alla domkyrkoklockor, som ringer in det nya året.

Den 18 december står det i almanackan "islamskt nyår". Om tio år kanske det då är fullt med böneutrop i de minareter som vuxit fram, eller vad tror ni? Ni som är muslimer, hur firar ni nyår?

I mångfaldens namn kan ju detta vara bra. Men det kan också befästa att vi lever i parallella världar, där ett samhälle växer fram inuti samhället.

Ett annat bönerop hörs varannan vecka i vårt kvarter. Det är när konsumtionens mest förföriska vara ska er bjudas: GLASS!
Glassbilens signatur har fått en egen text:
- Nu lurar vi barn, nu lurar vi barn på deras veckopeng!
Just när de minsta barnen nästan har somnat, kommer glassbilen tutande - och utlöser famijegräl och tandagnisslan...
- Snälla mamma....
- Gå och lägg er!
Tänk om alla försäljare fick köra runt på det här viset!? Dingedong - nu kommer korvbilen! Plingplong - här kommer brödbilen! Tjohoo - nu kommer.... TYST! Jag vill inte tillbedja era shoppingvagnar när jag är hemma! Jag besöker er när jag vill - utan att ni behöver tuta! Ni är ju inte ett dugg intresserade av mig - det är bara mina pengar ni vill ha!

Annat är det med kyrkklockorna. De berättar om en gränslös kärlek, till alla, oavsett tro, oavsett vilken glassort man gillar. "Ty så älskade Gud världen..."
Men inte begrep vi det... Medan vi firade långfredagens gudstjänst då Jesus dog på korset, tutade glassbilen runt i kvarteret med sin smöriga uppmaning att köpa, köpa, köpa...
- Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Lukas evangelium, kap 23:34.

Eder tillgivna, Helene Sturefelt

P.S. - Om jag äter glass? Nej! Men gärna lite yoghurt med honung i!