BRUSA HÖGT DU LILLA Å

Brusar denna lilla å?

Brusa högt du lilla å!

Det är titeln på en av Björn J:son Linds finaste melodier. Med sin tvärflöjt låter han oss ana naturens sprittande liv och glädje.

Jag cyklade ut i skogen idag. Det är vårvinter och solen värmer. Men på skuggsidan mot norr dröjer sig snön kvar. Och luften är fortfarande kall.

Som en ögonfrans i norr..

Klädd i stövlar och bra kläder lät jag ögat följa naturen. Var det något som behövde göras? Hur såg kojorna ut från i fjol? 

Vägmaskinerna har röjt i dikena - bra - men lämnat grenar och småträd liggande kors och tvärs. Hallå! gör jobbet klart!

Jag hoppade av cykeln och räddade två små tallegranar som kommit i kläm.

Inne i bokskogen kom min uppgift. 

En liten bäck var helt igentäppt av löv, pinnar och grenar.

Inget flöde.

Ungefär som när man är förkyld.

Eller när tankarna fastnat och inte kommer vidare.

För att inte tala om själen när den är uttorkad!

Förhindrat flöde.

Med fötterna på vardera sidan böjde jag mig ned och började arbeta. Bort med pinnarna. Bort med de stora grenarna. Väck med löven. Oj, där ligger tjocka grenar längre ned... jaha, bara till att hugga i.

Det var tungt.

När suget släppte, släppte även stövlarna taget...

Men torrskodd fortsatte jag mitt restaureringsarbete.

Är det så Vår Herre känner det när Han vill hjälpa oss komma vidare?

Synden ligger där som en dold gren i botten, gömd under löven. Allt det där fula som vi inte vill erkänna av kritik, småaktighet och hämndlystnad är som den tjocka grenen, som suger...

Ynkligt...

Handskarna blev blöta och vattnet var iskallt. 

Nu var nedre fåran rensad. Men varför rann inte vattnet?

Uppe i röret låg nedrasat grus och annat skit.

Skit i röret, alltså.

Snyt dig!

Tänk nytt!

Utgjut dina bekymmer för Herren.

SÅ LÄNGE JAG TEG, FÖRSMÄKTADE MINA BEN VID MIN SÄTNDIGA KLAGAN.

TY DAG OCH NATT VAR DIN HAND TUNG ÖVER MIG, MIN LIVSSAFT FÖRTORKDES SOM AV SOMMARHETTA.

DÅ UPPENBARADE JAG MIN SYND FÖR DIG OCH ÖVERSKYLDE INTE MIN MISSGÄRNING.

DÅ FÖRLÄT DU...

Psaltaren 32:5

Förlåtelse.

På andra sidan var det djupare. Jag kände med en pinne. Oj, något hårt låg i vägen. Jag tryckte ned mitt redskap djupare och upptäckte att där låg en sten och blockerade flödet.

Hm, skulle den kanske vara där för att reglera flödet?

Eller var det ett verkligt hinder, ditkastat av någon dum människa?

Jag bände och böjde och kämpade. Nu var jag nära att åka i igen... 

Vid kanten skimrade de sista resterna av bäckens is.

Årstiderna kämpar mot varann.

Finns det stenar som skall reglera våra tankar? Finns det hinder som ska hjälpa våra känslor att bli tydligare?

Är det nödvändigt att brottas med den där bumlingen i öppningen för att skärpa sina själsförmögenheter?

Bli medveten om sig själv.

Använda sina muskler. Både dem i armarna och dem i hjärtat.

Jag fick inse mina begränsningar.

Insikt.

Men nu strömmade bäckens vatten i en vacker liten fåra. Löven makade på sig och ån letade sig vidare, mot havet, under marken.

JESUS STÄLLDE SIG OCH ROPADE:

- ÄR NÅGON TÖRSTIG, SÅ KOM TILL MIG OCH DRICK!

DEN SOM TROR PÅ MIG, UR HANS INRE SKALL FLYTA STRÖMMAR AV LEVANDE VATTEN!

Johannes kap 7:37.

Ja, jag kommer!

Du blir som den Gud du tror på.

Fundera på det!

Jag är så evigt tacksam att jag får leva tillsammans med Jesus i mitt hjärta!

Han har rensat mina rör, snutit min näsa och dragit upp geggiga grenar som hindrat livsflödet.

Jesus är min kompass, mitt rättesnöre, den som ständigt viskar i mig. 

DETTA SADE HAN OM ANDEN, SOM DE SOM TRODDE PÅ HONOM SKULLE FÅ.

Joh 7:38.

Helig Ande är ständigt med, förmanar mig, uppmuntrar, varnar och tröstar mig. Hela tiden!

Och detta blir ett flöde inom mig, en källa från Gud själv.

Det är så stort!!

Att vara kristen är fantastiskt!

Ur detta flöde får jag ge tillbaka, till naturen och till dem jag möter, så gott jag kan.

Nu kommer vattnet!

Just nu spelar jag gamla LP-skivor för att konvertera dem till digitalt format, till kommande radioprogram. Jag håller på att lära mig tekniken...

Jag kan inte låta bli att dela med mig av en grupp som betydde mycket för mig när jag var ung - KOINONIA = gemenskap, på grekiska.

Det är sju kristna musiker från California som spelar instrumental musik till Herrens ära.

Här kommer GIVE YOUR LOVE - Let your love flow! Sjung med mig!

Koinonia, med Abraham Laboriel.

Låt Guds kärlek flöda i dina ådror, i själens rör, ja i hela din varelse!

Var välsignad.

Helene Sture Brusfelt,

- som härjade på Ryssberget,

- och som ger en särskild hälsning till hälften av mänskligheten: alla kvinnor på Internationella Kvinnodagen, 8 mars. Tänk, vi har i alla fall EN dag...

Å-grävare.