Här är predikan som förkunnades i EFS Listerkyrkan, Hällevik, söndagen den 14 mars 2021.
Den återfinns även på YouTube, där underbara kören Fortunes sjunger!
Herre, öppna ditt ord för våra hjärtan, öppna vårt hjärta för ditt ord så att Du kan uppmuntra oss, förmana, varna och trösta oss på vår livsväg framåt. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.
Ett naivt barn, osäkra vuxna och Jesus som välsignar
med Guds kraft.
Det är Midfastosöndagen, vi är mitt i fastetiden inför
påsken, och temat är Livets Bröd.
Vi skall få möta pojken, Filippos och Andreas och jag skall tillämpa detta på vårt församlingsliv OCH in i ett radioarbete, som sänder missionsprogram över hela världen. Och det började med en hunger…
Vi har varit där, i Tiberias vid Galileiska sjön.
Landskapet är kuperat och när många samlas, är det lätt att ha överblick och
göra sig hörd.
Jesus var ingen vandrande läkare, nej han var mer än så. Och det helande och den upprättelse som följde i hans spår var förebud på att Guds rike nu bröt in, i tid och rum.
Och så blir de hungriga, förstås. Magen skall ha sitt,
och själen sitt.
De har inte en chans att mätta så många.
Jesus har vandrat länge med de tolv och de börjar lära känna honom. Som den gode pedagog han är, ställer han en fråga för att höra om de har lärt sig tänka utifrån Gudsrikets perspektiv.
- Filippos, var skall vi köpa bröd så att alla dessa
får något att äta? Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han
förstås vad han skulle göra.
Som person Filippos den försiktige. När Jesus fann
honom och kallade honom till att följa honom, gjorde han det, och i ren glädje
hämtade han sin vän Natanael, men möttes av kritik – och backade.
All kritik gör oss osäkra. Kritik dödar
initiativförmågan och vår kreativitet.
Nu står Filippos här bland 5000 män och räknar och analyserar hur de i allsin dar skall kunna mätta alla dessa. Han tänkte mekaniskt, hade inga visioner, med mottot ”så här brukar vi ju inte göra”. Filippos fick inte ihop det, och så är det för många ”Filipposar” i våra församlingar innan man blir förvandlad av Jesus.
Men Andreas har fått en idé. Han var alltid i skuggan
av sin bror Petrus – storfiskaren mot lillfiskaren. Petrus i rampljuset och
Andreas bakom kulisserna.
Andreas hade en social förmåga att skapa kontakt med människor och ta dem med till Jesus, en och en. Det berättas att han även tog med utlänningar – greker – till Jesus, för att de skulle få höra evangeliet.
Nu ser Andreas barnet med fem bröd och två fiskar. Ett
hopp har tänts i hans hjärta, för han ser barnets tro och entusiasm, att vilja
hjälpa.
Genast korrigerar han sig själv och blir vuxet
tvivlande, med orden:
- Men vad förslår det till så många?
I våra församlingar finns det också många ”Andreusar” som är bra på att knyta kontakter och bygga upp gemenskapen, men som faller för andras tvivlande blickar. Så skall vi inte göra mot varandra…
I Guds rike är det alltid barnet som vinner… Barnet
ser Jesus. Barnet känner Jesus och ger det lilla som finns. Barnet vet vad
Jesus kan.
Och brödundret sker.
Nu skall vi göra en tillämpning på missionsarbetet. Vi samlar inte längre folk på sluttningar och talar. Vi får inte ens samlas i våra kyrkor – mer än 8 – under denna svåra tid av restriktioner kring Corona-pandemin.
För fyra år sedan var pastor David Castor här och
berättade om missions-organisationen NOREA (nej, inte banken!), minns ni?
De har ett fantastiskt samarbete med Trans Word Radio
(TWR) som sänder evangeliet till 190 länder, på deras eget språk, och så har
skett i ca 65 år!
Och det började med en längtan. En hunger….
Paul Freed var en kristen man som 1948 drabbades av en
kallelse.
Han var amerikan, uppvuxen i Arabvärlden, dit
evangeliet har svårt att nå fram p g a förtryck, utan religionsfrihet.
Han mötte två spanjorer på en internationell
konferens, och bad honom ta på sig bördan att nå ut till deras 30 miljoner
landsmän i Spanien med de goda nyheterna om Jesus.
Hur skulle det gå till?
Det bergiga spanska landskapet var fyllt av
svårtillgängliga byar och städer.
Men så fick denne Paul Freed en idé:
- Radio! Radiovågorna har inga begränsningar!
Det var bara det att han kunde ingenting om teknik,
inte heller något om radiosändningar… han hade varken pengar eller personal.
Guds kallelse var luddig, utan någon tydlig väg att
gå.
Men han fick veta att det fanns en befintlig radiostation
i Marocko, tvärs över sundet i Tanger. Här kunde han utveckla radioarbetet!
Det var som de fem kornbröden och de två fiskarna.
Folk i hans omgivning tyckte att han var ganska naiv, och lite knäpp. Hur ska det gå till? De försiktiga ”Filipposarna” sådde tvivel in i hans vision. ”Andreusarna” kom visserligen med vänner som var yrkes-skickliga till honom, men vad förslår det… Det är ingen idé.
Men Paul Freed fortsatte att be. Om Gud vill detta, så
kommer Herren att rusta både mig och en radiostation att kunna sända ut
evangeliet!
De fortsatte att be, och Gud fortsatte att leda.
Det första kristna programmet sändes ut över Marocko 1954. Sedan dess har Herren skapat strategiska positioner in över världens
mest svårnådda områden.
Och nu är alltså TWR är en världsvid organisation som
gör det möjligt för människor att gå från tvivel, till omvändelse och till
lärjungaskap, i vår tid! Amen och Halleluja!
Och den svenska samarbetspartnern – Norea – där David Castor är direktor, är fullt verksam med säte i Ängelholm. Dem kan vi stötta!
Så, vad gör vi i våra församlingar när vi är trötta
och ledsna och tycker att ingenting fungerar längre… Vi väntar på att
barnarbetet skall komma igång, vi väntar på att lovsångsledare skall dyka upp,
vi väntar på att en pastorsfamilj ska vilja ta tjänsten, vi väntar på.. något
stort…
Under tiden går möjligheterna oss förbi…
Vi ser inte den lille pojken… och vi missar att Jesus
har makt att förvandla, förmera, de minsta korn, till det mest blomstrande
arbete.
Förlåt oss, Herre. Förlåt oss vår misstro och vårt
felaktiga perspektiv.
Hjälp oss att börja där vi står, hjälp oss att se var
den naiva barnatron är, oavsett ålder hos den som bär din vision… Amen.
De samlade ihop tolv korgar av det som blivit över. Så stor är Herrens generositet att den flödar över, över alla gränser, här på Listerlandet, i Karlskrona, i Östergötland eller var som helst där ett längtande och hungrande hjärta finns.
Totalt lugn. Herren är här. Genesarets sjö.
FÖRBÖN
Käre himmelske Fader, vi ber för den värld vi älskar,
för den värld som ropar efter befrielse för de plågor vi själva orsakar.
Vi behöver be om en global syndabekännelse för hur vi skadar naturen och varandra. Jesus, låt den här pandemin leda till omvändelse hos politiska beslutsfattare hur vi ska leva.
Herre, vi ber för vårt land, Sverige, att vi skall
vara kloka i våra beslut hur vi skall leva tillsammans. Hjälp oss att hålla
våra hjärtan nära varandra, trots att det är fysiskt avstånd.
Hjälp oss att vända tillbaka till kyrkan, till
församlingen igen.
Väck en hunger efter att höra Ditt Ord, och hjälp oss
att möta upp det behovet – med digitala samlingar, radio och annan teknik som
kan tjäna ditt försoningsarbete!
Jesus, hjälp varje församling att stå i ständig bön,
så att du kan leda oss.
Tack för att du sänder människor med barnets tro i
hjärtat, att även de minsta resurserna kan växa stort, när vi ger det till dig.
Förlåt oss när vi stirrar oss blinda på ”stor-fiskaren
Petrus” som ska leda församlingen.
Hjälp oss att se ”lill-fiskaren Andreas” och den förmåga dessa människor har att dra människor till Dig, en och en….
Jesus, vi ger Dig all ära och pris för att Du är
utstrålningen av Guds väsen, här mitt ibland oss, till frälsning och
upprättelse!
Hör oss när vi med ETT hjärta ber såsom du lärde: VÅR FADER...
Va?! Herren kunde använda mig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar