FÖRNEKA och BEKÄNNA

Förneka och bekänna.

 

 

Kan en och samma människa både förneka och bekänna och samtidigt vara trovärdig?

Hur ska vi bemöta den som gör fel, som är feg och sviker?
Hur gjorde Jesus?

Äntligen faller ett efterlängtat regn över södra Sverige. De torra och överhettade markerna får lite svalka och åkrarnas säd får växtkraft.

Denna söndag var det ett uppehåll mellan regnskurarna just när vi samlades efter gudstjänsten till vandring.

Förnekelsekyrkan i Jerusalem.

 

Detta inlägg bildsätts bland annat med de två platser i Israel där Petrus först förnekade - Förnekelsekyrkan är byggd där - och där han fick bekänna - Bekännelsekyrkan vid stranden av Genesarets sjö.

Följ med på en pilgrimsvandring i "staun", i Karlskrona. Vi går från Fredrikskyrkan ut till Stumholmen, via Amiralitetskyrkan, men stannade till vid gamla posthuset/ vårdcentralen, som nu skall rivas och bli kulturhus.

Ovanför porten finns en utsmyckning med Noas Ark!

 Noaks Ark, som vikingabåt!

Temat är "Förneka och Bekänna" - inte "eller", utan "och".

Med vårt fina, nytryckta bönehäfte ber vi:

DENNA PLATS OCH DENNA STUND ÄR DIN, HERRE.
ÖPPNA VÅRA SINNEN FÖR HELIGHETENS NÄRVARO,

I VÅRA KROPPARS VILA
I VÅRA SJÄLARS STILLHET
I MARKEN SOM BÄR OSS
I LUFTEN VI ANDAS
I VINDENS BERÖRING.

DU OMGER OSS, GUD, PÅ ALLA SIDOR.
LÅT OSS NU TRYGGT VILA I DIN HELIGA OMSORG. AMEN.

Fredrikskyrkan, innan renoveringen.

 

I jackfickan hade jag min pocket-bibel. Två bokmärken låg vid Johannes evangelium, det ena vid kapitel 18 som beskriver hur Petrus förnekar, och det andra vid kapitel 21 där han får göra sin bekännelse.

Det är viktigt att utgångspunkten för bibelläsningen är rätt. Det går inte att läsa med nonchalans eller likgiltighet, inte heller med vrede eller ilska.
Därför ställde vi in vårt hjärtats våglängd med hjälp av Frälsarkransens pärlor:

GUDSPÄRLAN:
- Vi har en Gud; Fadern från vilken allting utgår,
- och som är vårt mål.
- Du är gränslös, Du är nära,
- Du är ljus och jag är Din.

Gudspärlan är nött...

TYSTNADSPÄRLORNA:
- I Guds tystnad får jag vara, ordlös, stilla, utan krav.
- Du förstår mitt hjärtas tankar.
- Hos Dig är jag önskad, älskad, sedd.
- Stanna hos oss, Herre.
- Välsigna O Gud ditt vandringsfolk.
- Herre, ge oss den frid som världen inte kan ge.

JAGPÄRLAN:
- Herre, fyll mig med Din närvaro.
- Jag blir till i Dig, Gud.
- Vart jag mig i världen vänder,
- står min lycka i Guds händer.

Nils Holgersson vid Amiralitetskyrkan.

Vi stannade till vid Amiralitetskyrkan och minnesmärket över Nils Holgersson, på väg att börja sin underbara resa över vårt avlånga land.

En stor turistbuss stannade bakom oss just när vi skulle gå vidare ned mot Bastion Aurora. Vi passerade ett av många monument av kanoner, och rundade det rosa residenset där landshövding Sten Nordin bor.
Karlskrona är ju byggd som försvarsstad, och har försvarat landet utan att fälla en enda dödande kula.

I tanken förflyttade vi oss nu till översteprästens gård. Det är strax före påskhögtiden i Jerusalem. Kommendanten med sin vaktstyrka hade gripit Jesus och band honom. Det var Kajafas som profetiskt hade yttrat att "det var bäst att en enda man dog för folket".

Johannes, som skriver, följde med Jesus in på gården, men Petrus stod kvar utanför porten.
Tjänarna och vakterna stod och värmde sig vid en eld eftersom det var kallt.
Tjänsteflickan, som vaktade porten, sa då till honom:

- HÖR INTE DU OCKSÅ TILL DEN DÄR MANNENS LÄRJUNGAR?
PETRUS SVARADE:
- NEJ, DET GÖR JAG INTE. Joh 18:17.

Förneka eller bekänna.

Grupptryckets förrädiska makt.

En gränd i Jerusalem.

Skulle du kunnat stå emot? Skulle jag?

Vem är subjekt och vem är objekt i förnekelsen?
Att förneka sig själv... Att förneka sin familj... sin övertygelse... sin tro... sitt land.

Vi skulle snart gå över bron till Stumholmen.

Kan man förneka med tystnad? Och kan man bekänna i tystnad, eller måste det göras med ord?

Hur bekänner man bäst sin övertygelse? Går det bra att ljuga ibland för att rädda sitt skinn, och sedan stå för sin tro när det är lugnare?

Frågorna fick arbeta i oss.

Tyst vatten vid Stumholmen.

Stumholmen fick bli en symbol för den goda tystnaden, inte den som tiger och dödar relationer, utan den som rymmer en närvaro, större än orden.
Och vi bad med Frälsarkransens pärlor:

DOP-PÄRLAN:
- Jag lägger mitt liv i Dina händer.
- Här är jag, Gud. Helt enkelt.
- Jag vill möta Dig. Utan hinder.

ÖKENPÄRLAN:
- Ack, Herre, hjälp!
- Ack, Herre, låt väl gå.
- Rena mig, så blir jag ren.
- Hela mig, så blir jag hel.

Stumholmens fyr.

 

Efter uppståndelsen, innan himmelsfärden, visade sig Jesus flera gånger för sina lärjungar.
Han har gått före dem norrut, upp till Galileen, till Tiberias och Genesarets sjö.

Förra året var jag själv där... och gick med mina egna fötter på den strand där följande dialog utspelade sig.

De hade fiskat hela natten men inte fått något. En främling påstod att de skulle kasta ut näten på andra sidan istället... och då fick de full fångst!
Samme man hade gjort upp en eld att värma sig vid och hade förberett grillad fisk.

Stranden vid Genesarets sjö!

- KOM OCH ÄT!
INGEN AV DEM VÅGADE FRÅGA HONOM VEM HAN VAR. DE FÖRSTOD ATT DET VAR HERERN.
JESUS GICK FRAM OCH TOG BRÖDET OCH GAV DEM, LIKASÅ FISKEN.

DETTA VAR TREDJE GÅNGEN JESUS VISADE SIG FÖR SINA LÄRJUNGAR SEDAN HAN UPPSTÅTT FRÅN DE DÖDA. Joh 21:12.

NÄR DE HADE ÄTIT SA JESUS TILL SIMON PETRUS:
- SIMON, JOHANNES SON, ÄLSKAR DU MIG MER ÄN DE ANDRA GÖR?

SIMON SVARADE:
- JA, HERRE, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.

JESUS SA:
- FÖR MINA LAMM PÅ BETE.

Förneka och Bekänna.

I den ordningen.

Petrus strandkyrka, idag.

Tillbaka till översteprästens gård. Nu kommer andra omgången.

Det var korsförhör. Värre än Migrationsverkets frågeformulär... Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar och hans lära.

JESUS SADE:
- JAG HAR TALAT ÖPPET TILL VÄRLDEN. JAG HAR ALLTID UNDERVISAT I SYNAGOGORNA OCH I TEMPLET, DÄR ALLA JUDAR SAMLAS. JAG HAR INTE SAGT NÅGOT I HEMLIGHET. VARFÖR FRÅGAR DU MIG? FRÅGA DEM SOM HAR HÖRT MIG VAD JAG HAR FÖRKUNNAT FÖR DEM! DE VET JU VAD JAG HAR SAGT!

Vilket tufft svar!

Jesus sviker varken sig själv, sina lärjungar eller sitt uppdrag. Han förnekar inte. Han bekänner. Och hänvisar till alla som kan bekräfta sanningen i det han säger.

Men när makten inte har rätt, då tar den till härskarteknik. Och våld.

Slagen. För sin identitets skull.

EN AV VAKTERNA SOM STOD DÄR GAV HONOM DÅ EN ÖRFIL OCH SADE:
- SKALL DU SVARA ÖVERSTEPRÄSTEN PÅ DET SÄTTET!?

JESUS SADE:
- HAR JAG SAGT NÅGOT SOM VAR FEL, SÅ SÄG VAD DET VAR. MEN OM JAG HAR RÄTT, VARFÖR SLÅR DU MIG?

HANNAS, (som var svärfar till Kajafas) SKICKADE HONOM DÅ BUNDEN TILL ÖVERSTEPRÄSTEN KAJAFAS. Joh 18:19.

Så här går det tack och lov inte till vid Migrationsverkets förhör av våra asylsökanden, tänker jag, men känslan är den samma - att bli ifrågasatt och inte trodd.
Vem förråder vem?

Myndigheterna bekänner sig inte alltid till sanningen, bara när det passar.
Samtidigt vet vi att många som flytt hit till Sverige har varit med om betydligt värre örfilar än de Jesus fick just vid den här stunden.

Sanningen tystas.

Tillbaka till Genesarets sjö.

För andra gången frågade Jesus Petrus där vid elden, på stranden:

- SIMON, JOHANNES SON, ÄLSKAR DU MIG?

SIMON SVARADE:
- JA, HERRE, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.

JESUS SADE:
- VAR EN HERDE FÖR MINA FÅR.

Båten på Genesarets sjö.

För tredje gången där vid elden, utanför översteprästens gård, frågade de Petrus:

- HÖR INTE DU OCKSÅ TILL HANS LÄRJUNGAR?
PETRUS FÖRNEKADE DET.
- NEJ, DET GÖR JAG INTE.

DÅ SADE EN AV ÖVERSTEPRÄSTENS TJÄNARE, EN SLÄKTING TILL HONOM SOM PETRUS HADE HUGGIT ÖRAT AV:
- SÅG JAG DIG INTE TILLSAMMANS MED HONOM I TRÄDGÅRDEN?

PETRUS FÖRNEKADE DET ÄN EN GÅNG.

OCH JUST DÅ GOL EN TUPP. Joh 18:25.

Trött på att varna.

Grupptrycket fällde honom.

Kuckeliku. Glad Påsk...

Rädslan för att råka ut för samma öde som Jesus var större än hans tro.
Tre års vandring med Mästaren förmådde inte Petrus att bekänna sin kärlek till Honom.

Och jag tänker. Om evangeliet vore fusk och påhitt, då skulle man inte skildrat självaste Petrus så svag... Män håller ihop. Men nu är detta en ögonvittnesskildring av Johannes, och han har ingenting att dölja.

Och för tredje gången vid strandkanten kom den upprättande frågan:

- SIMON, JOHANNES SON, HAR DU MIG KÄR?

PETRUS BLEV BEDRÖVAD NÄR JESUS FÖR TREDJE GÅNGEN FRÅGADE HONOM 'HAR DU MIG KÄR' OCH HAN SVARADE:

- HERRE, DU VET ALLT, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.

JESUS SADE:
- FÖR MINA FÅR PÅ BETE. Joh 21:17.

Genesarets strandäng.

Är det sant att man kan förneka den man älskar? Älskar man verkligen tillräckligt mycket?
Ja, jag tror att man kan vara så skärrad för situationens allvar att man säger en sak med munnens ord, men har kärleken kvar tyst i hjärtat.

Är inte det falskt?

Jo.

Vad gör Jesus åt detta?

Vid båda tillfällena finns det en eld.

Vid förnekelsen för att det är kallt. Både fysiskt och psykiskt. Spändheten är enorm.
Vid bekännelsen för att Jesus visar sin omsorg om dem och har maten klar.

När Jesus delar ut brödet till dem känner de igen honom... Det var ju så han gjorde vid sista måltiden. Och vid Emmaus!

- Jag är livets bröd, säger Jesus.

Fisken blev ju kännetecknet för de första kristna att de var kristna. Begynnelsebokstäverna i Iesus Christus Hyos Theo Salvator - ICHTYS - betyder "Jesus Kristus Guds Son världens Frälsare".

Minsann, var det inte en liten fisk i pojkens hand på Noaks Ark här på det gamla posthuset i Karlskrona?! Är det ett förebud om Jesus i Gamla Testamentet?

Längst uppe till höger.

Jesus förebrår inte Petrus. Han anklagar inte, gnäller inte, hotar inte, slår inte.
Jesus, själv förrådd av sina närmaste, visar en kärlek som vi inte är i närheten av!!

Han ger Petrus chansen till upprättelse lika många gånger som han gjort fel.

Vilken pedagog!
Vilken Mästare!
Jesus visar med detta Guds sanna väsen, som är kärlek. - - - Konkret. Fysisk. Inte andlig "uppe i luften", utan handfast, här på jorden. Också.

Hur reagerar Petrus?

Han vågar inte svara med stor-orden 'Jag älskar dig'.
Han förminskar det till sin nivå. 'Jag har dig kär...'.

Tredje gången går Jesus ned på hans nivå och använder samma ord, tänkte du på det?
- Petrus, har du mig kär?

Dörren till Bekännelskyrkan. "Föd mina får".

 

Inte nog med det.

Jesus upprättar framför allt genom att ge förtroende. Petrus får ett uppdrag. Orden skall nu få bli till handling.

- Föd mina får. Ta dem till gröna betesmarker, säger han som är herden och som lever ut Psaltaren 23 i detta ögonblick.
Och så ger han Petrus herdeuppdraget...

Det är så stort!

Men det är Jesu får. Inte Petrus'! Föd mina lamm.

Detta bör varje kyrkoledare, kyrkoherde och påve noga ha för sina ögon. Ingen äger makt över församlingen mer än Jesus, som är den store Herden!!!

Här fick Petrus uppdraget.

Vår pilgrimsvandrande skara stod lutad mot fyren på Stumholmen. Vi blickade in mot staden. Havsvägen är Karlskronas framsida. Det var så som Karl den XI och hans ingenjörer hade tänkt sig entrén till örlogsstaden.
Inte bilvägen på baksidan som det nu är...

Vi gick längs vattnet. Vindstilla. Sällsynt här. Passerade Marinmuseet och hopptornet i vattnet.
Förr kallades denna holme för Laboratorieholmen, med epidemisjukhus för kolera.

Över vårt land idag går en våg av förnekelse.

Det är politiskt korrekt att förneka kristendomen och tiga om kristna som lider och förföljs.
Den elden värmer inte...

Samtidigt går det en våg av bekännelse i Sverige, som en underjordisk rörelse, där flera offentliga personer och artister blir frälsta.

Vårt ständiga behov av ledljus.

Upprättat förtroende. Förnyat uppdrag.

Inte konstigt att denna text ofta läses vid prästvigningar i våra domkyrkor!

Vi bad, på Stumholmen i Karlskrona skärgård:

BEKYMMERSLÖSHETSPÄRLAN:
- Bekymra er inte. Jesus säger:
- Jag är med er alla dagar.
- Allt ju vilar i min Faders händer,
- skulle jag som barn väl ängslas då.

KÄRLEKSPÄRLAN:
- Kom, helige Ande, upptänd i mig Din kärleks eld.
- Hjälp mig ta emot kärlek, så att jag kan ge.
- Herre, såsom Du mig älskar,
- ingen annan älska kan.

Detta fick Petrus erfara. Och alla de andra lärjungarna, ja, alla som har mött Honom, alla vi som blivit berörda av Honom...

Varifrån kommer ljuset?!

Men frågan kvarstår:
- Kan man förneka med munnen för att rädda sitt liv, och ändå behålla gemenskapen med Jesus i sitt hjärta?
Det finns inga svartvita svar.

Ibland kräver situationen ett klart svar, som kostar livet.
Ibland kan en vit lögn rädda många, där döden fick vänta.

Men att vara feg och säga 'Jag vet inte...' ger ingen välsignelse! Den som är ljummen är inte till någon glädje för någon, där växer varken tro, gemenskap eller respekt.

Det finns anledning att återkomma till detta ämne.

Slutordet får bli:
- Jesus upprättar och ger alltid en ny chans.

Men om du inte tar den, då kan Han ingenting mer göra...

Fredrikskyrkan, innan regnet kom.

Herre, ge oss Frimodighetens Ande!
Tack för Din upprättelse!
Tack för nya uppgifter och ny kraft.
I Ditt eget heliga namn, amen.

Och när vår pilgrimsvandring var slut och vi åter stod framför Fredrikskyrkan, ja då kom regnet...

HÄRLIG ÄR JORDEN!
HÄRLIG ÄR GUDS HIMMEL!

Pilgrimspräst i "staun",

Helene F Sturefelt