HÅRDROCKARE I KYRKAN SLUTSTÄDAR

Kraft i Ysane kyrka.

Så kom söndagen och hela Sweden Rock Festival skulle packas ihop.
Och slutstädas på varenda fimp och kapsyl.

Men först behövde jag styrka mig - inte med spirituosa, utan med Guds goda Ande!

Jag sadlade min cykel och trampade iväg till Ysane fina lilla kyrka, som ligger precis mitt emellan Sölvesborg och Norje.

Ny cykelväg.

Kl 11 ringde kyrkklockorna in, och samlade våra själar kring Ordet och psalmsången.
Jag var klädd i mina rockkläder, beredd att gå i tjänst bland städfolket efteråt.


NÄR DAGEN FYLLS AV FÅGELSÅNG, NÄR ÄNG OCH HAGAR BLOMMAR,
NÄR MARKENS HELA RIKEDOM FÖRKUNNAR NORDENS SOMMAR.

DÅ SPELAR SKAPAREN OCH VI ÄR TONER I HANS SYMFONI
AV LJUD OCH LJUS OCH FÄRGER. Sv Psalm 754.

Det här är ju en vackert kyrklig variant av festivalen!

Jubel över Sweden Rock Symphony Orchestra!

Igår fick vi uppleva något alldeles extra på Festival Stage, nämligen Sweden Rock Symphony Orchestra - det talrikaste band som stått på den scenen!

Vi fick höra mäktiga tolkningar av rockklassiker såsom "Love Hurts" (Nazareth) med inbjudna originalsångare!!

Dan McCafferty var kommen till hög ålder, med stapplande steg och gula tänder, och en röst som var helt trasig efter alla år...

Kärleken gör ont. Ja, så är det. Både för människor och för Gud...

Dan McCafferty.

... som sände Jesus till oss för att komma oss nära.

NÄR VI I TVIVEL FRÅGAR OSS OM VI ÄR RENA TONER,
DÅ SVARAR GUD: HAN LOVAR OSS ATT JESUS ALLT FÖRSONAR.

I VATTNETS TECKEN BLIR DU REN, SOM SOMMARSOLENS KLARA SKEN
I HIMMELRIKETS SOMMAR.

En timme senare såg jag hur städkansliet spolade etthundra pantburkstunnor rena med högtryckstvätt.

All smuts, jordisk likaväl som själslig, behöver avlägsnas.

Renspolade.

Det var en mycket fin liten gudstjänst i Ysane kyrka.

Precis som under en konsert vill jag vara delaktig och sjunga med, inte bara titta på.
Därför älskar jag liturgin, som bär hela dramat framåt.

- Kyrie eleison - Herre, förbarma Dig!
- Gloria! - Ära vare Gud!

Detta behöver vi lära församlingen igen, så slipper vi "locka folk med solosång" som ska konsumeras...

Tatueringsfuskstrumpa i kyrkan.

Min kollega gav oss en god predikan:

- När Gud ger, ger Gud helhjärtat. Inte halvt och ovilligt, utan helt och fullt. Alltid. Till alla!

Vi kan vara snåla och missunsamma, med sådan är inte vår Gud.

Gud är helhet och fullhet, hela tiden.

Det var så skönt att åter igen bli överöst av denna gudomliga kärlek.
Vi är inte gudar, även om en del agerar så, vi är människor med våra begränsningar, fel och brister.

Relationen kom i balans igen - Gud är Gud, jag är människa som får ta emot, och sedan ge vidare.

Tack Solveig Wollin.

GUDS KÄRLEKS MAKT ÄR FRISK OCH STARK, FAST ÅR OCH STUNDER VÄNDER.
HANS KÄRLEK GENOMSYRAR ALLT, VI VILAR I HANS HÄNDER.

DÅ SPELAR SKAPAREN OCH VI BLIR TONER I HANS SYMFONI,
AV LJUS OCH LJUD OCH FÄRGER.


Jag tittade på datumet - den 11 juni 2017. Denna dag för 28 år sedan prästvigdes jag i Lunds Domkyrka, av biskop Per-Olov Ahrén.

Det var en stor dag.

Men min plats har inte varit innanför kyrkväggarna, jag har ofta gått utanför, på gator och torg - och på festivaler, ut bland folket.

Så gjorde Petrus och Johannes också, så till den milda grad att de blev fängslade för att de berättade om Jesus.

Ut bland folket.

ÖVERSTEPRÄSTERNA FÖRDE FRAM APOSTLARNA OCH FRÅGADE DEM:

- GENOM VILKEN KRAFT ELLER I VEMS NAMN HAR NI GJORT DETTA?

DÅ FYLLDES PETRUS AV HELIG ANDE OCH SVARADE DEM:

- NI ÄLDSTE OCH FOLKETS LEDARE, NÄR NI I DAG STÄLLER OSS TILL SVARS FÖR EN VÄLGÄRNING MOT EN SJUK OCH VILL HÖRA HUR HAN HAR BLIVIT BOTAD, DÅ SKALL NI VETA ATT DET SKEDDE GENOM NASARÉN JESU KRISTI NAMN...
Apostlagärningarna 4:5.

Precis detta hände också på Sweden Rock.

Street Church fanns på plats tillsammans med Pingstkyrkan i Karlshamn. Som vanligt delade de ut Biblar, men framför allt bad de för folk:

- Många blev helade, flera blev frälsta och väldigt många fick uppleva Guds frid när vi bad för dem, säger Christian Samuelsson, pastor från Street Church.

Guds ord för hårdrockare.

Jag citerar ut tidningen Världen Idag:

Han berättar om en kväll då tre unga tjejer kom i kontakt med Festivalkyrkans team.
- Vi är ateister. Vi tror inte på det här, sa de.

Trots det sa en av dem ja till att ta emot förbön för sina ryggsmärtor.

- Det här är helt sjukt! Smärtan är borta! sa hon efter bönen.
- Jag har ont i nacken, sa en av de andra tjejerna som nu också ville ha förbön.

Även hon fick chockartat uppleva hur smärtan försvann.
Efter det fick den tredje tjejen, som hade ont i knät, också uppleva bönens helande kraft.

Det hela slutade med att tjejerna sa:
- Vi ska nog bli kristna.

- Varför har ingen berättat det här om Gud för oss? Varför har ingen berättat att Gud är god?

Slut citat.

Goda nyheter!

Fantastiskt!! Detta är tro i funktion, alltmedan black metalrockarna skriker ut att det inte finns någon morgondag...

Ja... varför har svenska folket inte fått höra att Gud är god?

Vi möts inte...

Jag utmanar Svenska kyrkan i Sölvesborg, Karlshamn, Olofström, Mörrum och Asarum att tillsammans vara Jesus-folket bland alla festivalbesökare!

Ja, jag vet att det är skolavslutningstider, men vi kan inte hålla på och be om mission när vi inte prioriterar att möta 33.000 människor från hela världen inom vår lilla plätt på jorden!!
Skärpning.

Kyrkan eller Styrkan?

Jag måste få dela ett vittnesbörd till från Street Church:

- Många av festivalbesökarna har sår, smärtor och depressioner och söker sin frid i musiken.
Några som kom till oss sa:

- När ni sjunger lovsång dras vi till er camp. Ni har en frid i era ögon.

Ljuset som de ser i oss blir en kontrast till mörkret och hatet, säger Christian Samuelsson.
Många hårdrockare är öppna för evangeliet.

- De har ett hårt yttre, men ett mjukt inre. När de har fått i sig lite alkohol vågar de komma till oss.

Inte så i år.

I vanliga fall brukar Street Church stå mitt i vägkrysset, men inte i år.

Jag frågade dem varför, och då svarade de att de inte fick sätta ned det stora träkorset på marken, inte heller ha sin vagn med metal-biblar där - det skulle räknas som ett marknadsstånd...

Vem har försvårat den kristna närvaron på detta sätt?? Upprörande.

Det där måste jag kolla upp.

Självklart 2011.

Utanför Ysane kyrka rullade en lång karavan förbi av husbilar och husvagnar.
Varför fanns det ingen skylt vid vägen som välkomnade alla dessa rockare in en stund?

Allt kan bara bli bättre.

Prästen bad i förbönen för oss alla och hela Sweden Rock. Det var så gott att bli omsluten.

På väg hem. Eller bort.

Vi var säkert trettio man i städpatrullen som vid lunchtid gick över hela festivalområdet och plockade skräp - några av oss strök längs marken för att rensa jorden från giftiga fimpar och vassa kapsyler.

Andra bar övergivna campingstolar och kasserade prylar, kvarlämnade av bekväma slit-och-släng-människor.

När de åkte i containrarna dök nästa gäng upp - invandrarna som hade näsa att ta till vara på det som var helt och rent. Win, win kan man väl säga.

Söta!

Det var tyst på området. Ingen musik hördes. Ingen puls och rytm som hjälpte en hålla energin uppe.
Bara skrattmåsarnas skrän när de eftersökte matrester i det torra gräset.

Och de stora monstertruckarnas monotona backljud - pip, pip, pip....

Scen för scen monterades ned.
Staket avstängslades och tunnor samlades ihop.

En sista korvgrillning med hockeyklubbens gäng avrundade denna dag, min 28:e prästvigningsdag.

Sweden Rock är min "kyrka", min plats dit jag är sänd och där jag vill vara.

Jag är så glad över all arbetsgemenskap och den goda stämningen.
Och den goda hårdrocken har jag köpt med mig hem, i form av små blanka runda skivor.

Hemmarock.

Jag cyklade hem tacksam och nöjd längs gamla E22:an.
Nu plötsligt kände jag stanken av - inte sopsäckarna med gammalt öl - utan av svingödseln ute på åkrarna.
 
Vinden låg emot mig...

SÅ SÄND TILL OSS DIN ANDE, GUD, SOM DAG FRÅN DAG OSS RENAR.
SOM SMÅ OCH SPRIDDA TONERS LJUD TILL NÅGOT STORT FÖRENAR.

FRÅN TON TILL TON DIN LOVSÅNG NÅR OCH KLINGAR SOM ETT SKÖNT ACKORD,
BLAND HIMMELRIKETS VINDAR. Sv Psalm 754.

Kraft från himlen.

Nu är det badkar och tvättstuga som gäller!

Välsignade hälsningar till er alla.

Helene Sture Städfelt,

- kyrkrockare, hårdstädare och rockslutare,
- och glöm inte att när Gud, då ger Gud helhjärtat!

Slutet gott, allting gott.