UKULELE-STÄMMA på BELLAS PLAZE

Flying wings, i dubbel mening!

Vilket ställe! Vilken plats!
Retro, kult och kitch och tillbaka till 50-talet!

Välkomna till Bellas Plaze i Bromölla - ett måste för alla som gillar Elvis, gamla amerikanska bilar och andra prylar från 50-talet.

Idag var det en stor händelse för alla ukulelespelande människor i Blekinge och Skåne.
Vi bjöd in till en spelmansstämma som hörsammandes av 90 personer!

Det var tur att det var så högt i tak.

Högt i tak.

För tre år sedan började UKKEFELLOW'Z i Sölvesborg att bjuda in de tre grupper man kände till, till en sommarträff.
Det var mitt första möte med dessa spelglada personer, och jag kände att:

- Jag vill vara en del av den här gemenskapen.

Så blev det - tack Kristin Eriksson att du drog mig in - och den starten i Grodparken 2014 i Sölvesborg har sedan dess varit mitt "lyckopiller", varje måndag!

Året därpå bjöd Ronnebygruppen in oss till Riverside.
Förra året var det Kristianstadgruppen Uckelikul som välkomnade oss till Åhus och idag, den 17 juni 2017, har vår ukulelestämma vuxit med 200%!

Minst.

Kalle Nilsson välkomnar.

Det var lite lokal musikhistoria.

Vår ledare Kalle Nilsson välkomnade alla, från väster till öster, och i den riktningen skulle vi nu spela.

Men först våra gemensamma låtar;

- Ucken min (Guldgrävarsången), Klöversnoa, El Baion och den ifrågasatta Honolulu ("med ring i näsan, på zuluvis...)

Men utanför satt två hårdrocksungdomar, just med både ringar i näsan, piercingar och stora plattor i de uttänjda örsnibbarna - "på zuluvis" !!
Så det finns inget nedvärderande i att sjunga så. Tvärtom är det ju högsta mode!

Också högsta mode.

Det blåklädda PRO-gänget från Lomma var först ut.

Jag hamnade bakom dem vid nödutgången, där Elvis och jag diggade till deras låtar...

Elivs gul, Lomma blå.

Det är viktigt med klädseln, att man visar sin samhörighet. Det gjorde även ukulele-folket från Bjuv.
Nu fick vi höra både stämsång och solosång i den milda "River of Babylon".

Jag som just har varit i Israel vet att den sången har urgamla anor, då Israels folk blev deporterade till Babylon, för sina synders skull...

- At the river of Babylon, where I sat down, I remember Sion...

Applåder till Bjuv.

Svartklädda med stråhattar gjorde därefter Kristianstad-gänget entré

Några grupper kompade sig själva med gitarr, andra hade en bas med sig, men viktigast är ändå att det lilla instrumentet ukulele hörs, liksom sången.

En sådan här bas har jag aldrig sett förut... Jag smyg-fotograferade i motljus...

Snyggt. Coolt.

Sedan var det vår tur. Vi var så taggade!
Dessutom har vi ju en trummis också... och mina maraccas.

Vi satte full fart med Alexander's Ragtime Band som i vår tappning heter "Vårat ukulele-band".

La Cucaracha med nyskriven svensk text (jag vet vilka de är...) är också rolig att spela.

Tre låtar var fick vi och den sista i vårt set fick då bli Danne Stråheds underfundiga "La de leva" - ett inlägg i miljödebatten, och med en fråga till Vår Herre hur han kunde skapa sådana dumma stackare som vi...

Vi förtjänar inte den jord vi skövlar, tänker jag, där har Danne Stråhed rätt.

Men det blev allsång och handklapp och gemenskapen var stor.

Ethyl...

Här på våra breddgrader har vi just röjt och röjt upp efter vårt i särklass största evenemang - Sweden Rock i lilla Norje.

Och från Norje kom nästa ukulele-grupp!

Med den äran spelade de sina glada låtar, dock utan distade gitarrer och inga dubbla taktslag på någon bastrumma...

Det är roligt med alla fyndiga namn. Utanför Karlshamn ligger Hoka, där jag har haft många konfirmandläger. Musiken är viktig för själen och vårt välbefinnande.

Den här gruppen hette Hokalele...! Heja!

Hokalele!

Ännu en grupp från Karlshamn trädde fram och sedan var det Ronnebys tur.

Där finns Sven Haraldsson, som skriver egna små sånger - och gärna pratar alldeles för mycket mellan låtarna - men nu gällde det att fokusera, eftersom vi var så många.

Dessutom ville den nyblidade ukulele-kvartetten också ha sin tid, och vi bjöds till och med på ett ucke-solo till den underbara låten "Sway". Snyggt!

Vi började bli hungriga och det luktade gott från restauranten på Bellas Plaze.
Utanför pågick en baklucke-loppis denna lördag, och en hel del folk tittade in och lyssnade.

Inget i den bakluckan, dock.

Vi har hjälpts åt att få fatt i alla dessa grupper. Min stolthet var gänget från Lyckeby och Lyckå församling, där jag hade min första tjänst.

De träffas inte så ofta och de kände sig minst i gänget... men åh vilket bra avslut de gjorde på vår spelmansstämma!

Kaffe-låten "Dagny" är så tacksam och rolig att sjunga med i, och allra sist blev en "profilerad låt":

Kom hit och spill!

- Eftersom vi kommer från Svenska kyrkan... vill vi sjunga om något som vi allesammans snart ska göra... och ännu längre fram i tiden definitivt skall göra!

Församlingspedagogen ALO är en god talare som vet hur man lägger upp orden.

- Vi reser hem! sjöng de... "vi reser hem till himlen, halleluja.... vi reser hem!"

Ja, det gör vi.

Fina vänner från Lyckeby.

På något sätt är det viktigt att det andliga också får plats, även i ett profant sammanhang.
Ärligt talat, de flesta av oss som spelade har en tro, mer eller mindre uttalad.

När det sedan blev fritt spelrum, efter lunchen, var det flera grupper som brast ut i Sveriges mest älskade allsång:

- Han har öppnat pärleporten!

Bjuvs ledare berättade att de på en trädgårdsfest fick besök av ett hårdrocksgäng, som just kommit hem från Sweden Rock. De hörde ukulelemusik och gick över, och bad dem spela just denna underbara Pärleport.

- Och hur "farliga, tatuerade svartklädda rockare" kunde sjunga så bra begriper jag inte, sa han och skrattade.

Så blev denna dag!

Pärleporten lät sig anas mellan de kraftiga regnskurarna. Nya kontakter var knutna och vänskapsband upprättade.

Regntunga skyar i Bromölla.

- Nästa år är ni alla välkomna till Bjuv!
- Då är det lika bra att vi beställer en buss...

Vad ska det här sluta?!

Flera av oss var med 2011 i Helsingborg då 1.547 personer slog världsrekord i flest antal människor som samtidigt spelade samma låt - Leende guldbruna ögon - och fick det bekräftat av Guinness kontrollanter.

Om vi ökat vårt deltagande med 200% sedan förra året, hur lång tid tar det då tills vi är upp i världsrekordläget??
Räkna du som har matte-generna.

Världsrekord?

Nu säger vi tack och hej, tills vi ses igen.

Och det lär inte dröja - redan på Killebom här i Sölvesborg spelar Ukke Fellow'z den 6 juli, i Grodparken kl 13.

Och när Hälleviksjazzen sätter igång, spelar vi både den 11 och 12 augusti för barnen - uppjazzade versioner av Lennart Hellsings "Krakel spektakel".

Just nu känns det som att Sölvesborg är världens centrum... åtminstone vad gäller ukulelens framtid!

Swing on!

Svängigt.

De gladaste hälsningar till alla music-lovers från

Helene F Sturefelt,

- som tyvärr inte lyckades fånga alla tio grupperna på bild, men ni gjorde likväl gott intryck, och...

- som är mycket förtjust i sin "Flying Wing" - den vita hårdrocksukulelen, köpt i Berth's musikaffär i nämnda centrala stad,

- och som skriver endast i egen sak, inte åt hela orkestern.

UKKEFELLOW'Z, svårt skall det vara!

P.S. Sanna Nielsen, du kommer ju från Bromölla... och leder allsången på Skansen... Kan inte du bjuda upp oss så vi får spela för hela Sverige!?!