Vilsamt i skärgården idag.
Dis. Mjukt ljus. Milda skuggor.
Tack gode Gud för årets första vår-regn!
Trottoarerna tvättas rena, bilen blir ren, avgaspartiklarna på asfalten sköljs bort.
Och det viktigaste:
- nu smälter tjälen och marken mjuknar. Vårsådden kan börja.
Alla ni som gnäller på regnet, ska inte äta bröd eller potatis - ty de växer i jorden, som behöver regn...
Eller vad kommer alla knäckebröd och chips ifrån? Aha, de växer ju i butiken - - -
Blivande knäckebröd, i Lyckeby.
Jag orkar inte med att leda sol-ligan. Även Karlskrona behöver lite vila från det starka ljuset.
Mild i sinnet gick jag ut till brevlådan och hämtade in tidningen.
Undrar hur BLT´s Fredagsbilaga blev... artikeln om "Vårt dagliga bröd".
När reportern ringde här om dagen kunde jag inte låta bli att tacka ja till en intervju.
Fokus var på brödet, inte på mig - det orkar jag inte med - och jag berättade hela bröd-teologin som betyder så mycket för mig.
För er som inte har tillgång till denna utmärkta tidning, kommer är några enkla punkter ur artikeln:
Knäckebrödprästen från Halv åtta...
- Det var för att öppna upp till djupa samtal om vad som ger själen näring. Bröd är det djupaste som finns.
* Bröd kan ge tolkning åt olika livsfaser och visar Guds ingripande.
* Bröd förenar människor.
Olof Hartmans bön "Ett enda bröd, en enda mänsklighet" sammanfattar allt.
* När Jesus instiftade nattvarden gjorde han sig själv till ett bröd, som bröts och delades ut... än idag.
Han stillar vår andliga hunger.
* Det osyrade brödet är tecken på uppbrott. Det hinner inte jäsa, vi måste fly. Israels uttåg ur Egypten. (2 Mosebok 12 vers 15).
* Det surdegsjästa brödet är motsatsen:
- vi är hemma, trygga och har tid att sätta en deg och passa den. Frid och fred.
Vårt påskbröd.
* Jesus uppmanar kvinnorna att knåda in kärlek i degen... och inte göra som fariséerna som ökar trycket med nya krav och påbud.
Den surdegen vill vi inte ha!
* Även vi kan vara lika brutna som nattvardsbrödet, så att det bara är småsmulor kvar av oss.
- Vi dukar under av "lyckofascismen", då vi känner oss tvingade att vara lyckliga, rika och friska.
Det brutna, trötta och sjuka måste också få plats.
Annars blir samhället omänskligt.
Tack Kerstin Porshed att du lyssnade så uppmärksamt och skrev ihop det så bra!
Tidningsmissionären Helene,
- som sitter här på distans och predikar, onåbar för fysisk kontakt men som gärna har lite digital uppkoppling...
Verkar vara en bitsk typ...
Åh, regnet fortsätter strila ned... Lycka!
Insvept i en filt, med tidningar, biblar och radio på. Hög mysfaktor och ett stilla blippande från facebook, där snälla gilla-kommentarer droppar in...
Nu vill jag avrunda med några vackra blötord om REGN, som antyder Guds närvaro:
Regn som Guds närvaro.
HAN SKALL KOMMA ÖVER OSS
LIKT ETT REGN, LIKT ETT VÅRREGN
SOM VATTNAR JORDEN...
Hosea 6 vers 3.
Som ung kristen sjöng vi ofta tonssatta bibelverser till enkelt gitarrkomp.
I mitt hjärta finns en stor sångskatt, hur ska jag förmedla den? You Tube?
Jag önskar jag fick sjunga den för dig!
Det är en ljuvlig bön om hur Gud kommer över våra förtorkade sinnen och gör hjärtats jordmån mjuk - ödmjuk...
Väntande krokus.
I den gamla kyrkobibeln kallas de båda vinterregnen i Palestina för "morgonregn och aftonregn" (Joel 2:23).
Eller ännu vackrare: "arla-regn och särla-regn" (5 Mos 11:14).
I Gamla Testamentet uppfattas Gud som ensam ansvarig för både gott och ont... medan det i Nya Testamentet finns en klar "motsats" - djävulen som splittrar.
Nåväl, så här står det i sin helhet:
JA, I SIN NÖD SKALL DE SÖKA MIG.
- KOM, LÅT OSS VÄNDA OM TILL HERREN.
HAN HAR SÅRAT OSS, HAN SKALL OCKSÅ HELA OSS.
HAN HAR SLAGIT OSS, HAN SKALL OCKSÅ FÖRBINDA OSS.
HAN SKALL OM TVÅ DAGAR GÖRA OSS FRISKA,
JA, PÅ TREDJE DAGEN SKALL HAN LÅTA OSS STÅ UPP,
SÅ ATT VI FÅR LEVA INFÖR HONOM.
SÅ LÅT OSS LÄRA KÄNNA HERREN!
HANS UPPGÅNG ÄR SÅ VISS SOM MORGONRODNADENS,
OCH HAN SKALL KOMMA ÖVER OSS,
LIK ETT REGN, LIK ETT VÅRREGN...
Flera hundra år före Jesus, kom denna profetia som en antydan till påskens uppståndelse. Fantastiskt.
Herren för fram budskapet genom varje sekel, ständigt närvarande.
Ja, Gud regnar på oss...
Våtstrimlad av regn.
Till sist:
Den 12 april 1995, eller var det -96? - kom sommaren sista regn just denna dag.
Ja, du läste rätt.
Det regnade inte i maj, inget i juni, inte en droppe i juli...
Det var en torka som började närma sig katastrof.
Den andra lokaltidningen skrev då att man borde be Gud om regn.
Detta snappade jag upp, och ordnade en regngudstjänst i Lösens kyrka, första söndagen i augusti.
På måndagen kom molnen...
På tisdagen kom - regnet!!
Det är nästan så man blir religiös, skrev tidningen...
Och jag fick titeln "regn-prästen". Fint!
Lösens kyrka.
JAG ÄR LIVETS BRÖD
JAG ÄR LEVANDE VATTEN.
Johannes 6 vers 35.
Amen!
Knäckebrödsmissionär, Helene Sture Regnfelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar