Hembygdsföreningens stånd.
Vid frukosten denna lördag var radion på med Lisa Syrén, "Ring så spelar vi".
Märkligt många sa just detta; att de gärna spelade på hästar, och att eftermiddagen var bokad framför Sporten...
Holmsjö, det lilla samhälle där jag bott och levt prästgårdsliv tidigare, inbjuder till markand två (2!) gånger om året. Idag var det dags.
Jag tänkte kolla om det var sant, det som blev sagt på radion...
Det osade från korvgrillen.
Det är fantastiskt med alla dessa marknader som pågår runt om i landet.
Då kommer folk ut ur sina stugor för att umgås och träffas.
Jag beundrar alla knallar som reser runt i hela landet och packar upp varor, och packar ned, upp och ned... mil efter mil.
Det är lika roligt varje gång att komma dit.
När man har varit församlingspräst länge på ett ställe, då får man många fina relationer.
Sillhövda församling är en av Blekinges minsta, med sina drygt tusen tillhöriga.
Snart lär man känna hur släktena hör ihop... Ingen anonymitet här inte!
En klok blå elefant.
Där kom några unga pojkar gående - åh, mina dopbarn! Så stora ni har blivit (tantvarning!).
Ett gäng snygga tjejer trippade förbi - ni var med i kyrkan när dagis var inbjudna till Påskens berättelser och vi lekte uppståndelsen...!
Men det var inte jag som var gud, trots de vita kläderna...
- Hej! Det var länge sen! Det här är min konfirmationspräst Helene, det är min min flickvän...
Jag blev så varm i hjärtat att se dessa unga människor nu som vuxna, med jobb och hus på gång...
Ballonger blåste runt.
Nu får jag äntligen sammanhang och kontinuitet.
Och där kommer ett par jag vigde en gång - hur många barn och hundar har ni egentligen?! : )
En blick från en kvinna vars man jag begravde, inga ord behövs, bara seendet... och delandet i vetandet.
JESUS SA:
- BLIV KVAR I MIN KÄRLEK...
Johannes 15:10
Kollega Ann-Louise Trulsson.
Det var tro i funktion.
Dåtid och nutid möttes. Himmelsk framtid anades.
En ung grabb stod plötligt framför mig, adopterad vid 5 år ålder och döpt då, nu strålande vacker så jag nästan tappade andan...
Tack Gud för alla dessa människor!
JAG KALLAR ER INTE LÄNGRE TJÄNARE,
JAG KALLAR ER VÄNNER,
DÄRFÖR ATT JAG HAR LÅTIT ER VETA ALLT VAD JAG HAR HÖRT AV MIN FADER.
Kärlek. Mycket folk.
Samtidigt inne i stan pågick ett annat evenemang.
Live Green ville förena shopping med eftertanke. Centrumtåget fylldes med kläder som folk skänkt. Det skulle vidare till Human Bridge. Som tack fick varje givare en kupong att handla med lokalt.
Initiativtagaren Louise Lindén sa:
- Live Green kommer ur Green Teens, ett forum som startade för miljöengagerade ungdomar.
Man ska inte behöva välja parti bara för att man vill engagera sig. Man behöver inte vara extremister som Greenpeace eller fältbiolog i skogen. Alla kan vara med.
Om jag får välja mellan stan och skogen, då blir det skogen...
Och om jag skall välja mellan marknadsstånd och TV för att umgås, då blir det... Va?? Vart tog alla vägen?
Hallå! Marknaden är inte slut än!
Klockan var två.
Umgås... jo... ända till kl 14 sa de ju på radion. Travet hade börjat.
Då var det alltså sant.
Taskig annonsering.
Vi travade hemåt, mycket nöjda med alla möten, trots att det tog slut så tvärt.
Böner i hjärtat till alla gamla församlingsbor!
Imorgon skall det predikas över denna text, Johannes kap 15:10-17.
Det ser jag fram emot.
DETTA HAR JAG SAGT ER FÖR ATT MIN GLÄJDE SKALL VARA I ER OCH ER GLÄDJE BLI FULLKOMLIG.
Tack gode Gud! Fullkomlig glädje... oavsett vinst eller förlust på travet.
Amen.
Helene Sture Knallefelt,
- som inte gillar V75 alls!
Travar hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar