Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 19 april 2013

BILLIG NÅD EN DÖDSFIENDE


Utgrävt, sargat och fult. Eller?

Under viadukter på asfalt, längs havskanten med lukt av tång, förbi kaffestugan och parkgubbarna, genom lövskogen med genväg i ett grustag...

... upptäckte jag det envisa livet, som ständigt vill uppstå; ett helt fält med knallgula tussilago!

Först tyckte jag det såg ut som en begravningsplats, med sargade grushögar och rostiga järnbalkar. Jag var liksom i den sinnesstämningen...


Åhh!

Klädd i svart gick jag hem från Wämö kyrkogårdskapell, 3 km.
Det var min första "förrättning" på ett år, en mycket fin begravning av en kraftkvinna, 102 år gammal!
Alla nöjda och - ja, glada.

I griftetalet lästes texten om när Petrus mötte den uppstånde Kristus.
Johannes kap 21.
Tre gånger hade han förnekat Jesus, tre gånger fick han nu bota skadan:

- ÄLSKAR DU MIG?
- JA HERRE, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.

Du vänder ditt ansikte till mig.


När livet möter oss med tuffa situationer gång på gång, som vi helst vill undvika, då kan det vara ett sätt för Gud att ge oss ansvar att möta det på ett annat sätt!

Inte förneka. Utan bekänna.
Inte förneka sin tro, sin familj, sina egna behov, utan erkänna dem och stå för dem.

Som en möjlighet att hitta ett nytt förhållningssätt.

Jesus Kristus är den store pedagogen och själavårdaren.
Ständig vilja att upprätta, genom sitt försoningsoffer. Det vi skall göra är att älska "herren Gud, vår nästa såsom oss själva".

Men inte bara det - han är Frälsaren också. Vågar vi säga det i vår terapeutiska tid?


Hård sten hindrar inte mjuk blomma.


Jag hade mycket att fundera på där jag gick.

Mitt eget liv. Samhällsklimatet. Den nödvändiga integrationen.
Debatten om hur svenska muslimer ska hitta in politiken och samhället.

Religionsfrihet, men inte religionspraxis som strider mot vår demokrati.

Skiljelinjen inom vår egen kyrka:
- där Seglora tankesmedja, (S) -märkt, får ekonomiskt bidrag att föra sin i debatt  i religionsdialogen, där all kritik mot deras linje kallas "främlingsfientlighet"... Helle Klein går i spetsen.

- å andra sidan de fritidsskribenter och bloggare, med Annika Borg i främsta ledet, som håller en tydlig kristen profil, som verkar bli allt mer problematisk för kyrkan...

Förvirring.

Härskartekniker mot en uppriktig önskan om en förändring i kyrkan.

Vill förändring.

Läser om Dietrich Bonhoeffer, 1906-1945, motståndsman mot Hitler och kristen präst.
Han kritiserade den ytliga kyrkan som på den tiden gick maktens vägar.

- Kyrkan ska leva i Efterföljelsen!
Tvinga teologin och tron ut på fältet. Där blir kyrkan tydlig.

Han skapade det som kom att kallas "Bekännelsekyrkan".

Bonhoeffer sa också:
- Billig nåd är kyrkans dödsfiende!
Man rättfärdigar själva synden, inte syndaren... som blir kvar i sitt  mörker, utan försoning.

Det finns paralleller till vår tid.
Att inte våga gå emot grupptrycket när det kostar.

Jag tänker igen på mina vänner i St Klara, de som har sett baksidan av maktens grymhet och islams förtryck:

- Om jag inte hade mött kärleken hos Jesus, skulle jag ha varit kvar i förtrycket och plågat mina bröder och systrar.
- Vi dödade för att sprida islam. Jesus satte satt punkt för det. Han dog för att vi skulle få leva. Och vi lever hans ord genom sanning och kärlek!

- Tack för att ni inte svek er tro på Jesus utan vågade säga som det är: jag behövde få förlåtelse för mina synder, och det kunde jag inte fixa själv.

Dyrköpt nåd.

Vad kostar du? Vad kostar livet?

Billig nåd.

I takt med att kyrkan får allt fler kvinnliga präster, märker man en förskjutning från teologi till psykologisk omvårdnad.
Predikan blir ett terapeutiskt samtal istället för att visa på bortvändheten.

Bonhoeffer sa:

Billig nåd betyder nåd som gottköpsvara, en nåd utan pris och konsekvenser.

Dyr nåd däremot är evangeliet.

Den är dyr därför att den kallar till efterföljelse, och den är nåd därför att det är Jesus Kristus som kallar oss att följa.

Den är dyr därför att den kostar en människa livet, och den är nåd därför att först genom detta skänker den en människa livet.

Den är dyr därför att den fördömer synden, och den är nåd därför att den rättfärdiggör syndaren.

Bonhoeffer ville inte bara möta Hitlers krigshot med pacifism, han ville sätta käppar i själva hjulet för denna ondska.

Hm, hur gör vi det, i vår tid? Sätter käppar i hjulet för den billiga nåden som säljer ut allt vi har?

Livsglädje! Till alla.

Jag tror jag sätter mig i det där grustaget en stund och tänker.
Plockar några tussilago.
Till dig, käre läsare. Och till dig som vågar stå för bekännelsen.

JA HERRE, DU VET ATT JAG HAR DIG KÄR.

Helene F Sturefelt,
- med grus i skorna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar