FUL-KLAPPAR

Är toppen nådd?

Det blev fel.
Man gjorde sitt bästa. Tänkte ut det så bra det gick.
Men de hade redan allt.

Jästa, dästa.
Övermätta, övermåttan överfulla, fullproppade så att proppen gick, och klappen gick till loppisen...

Jultomten slängde sin tomteluva och gick arg därifrån.
- Vad ska allt det här tjäna till egentligen?!

Över-materialiserade svenskar.
Andligt tafatta.

HAN KOMMER, FÖLJD AV FRID OCH HOPP
DE VILLADE ATT SÖKA OPP, OCH HJÄLPA DE ELÄNDA.
VÄRMA, NÄRMA
TILL VARANDRA, DEM SOM VANDRA KÄRLEKSLÖSA
OCH UR USLA BRUNNAR ÖSA.

Ser inte pyntet.

Alla de julklappar som ingen ville ha, kallas för FUL-KLAPPAR och säljs ut på Blocket och andra digitala loppissajter.

- Det är väl bättre att man säljer dem vidare än att man stoppar undan dem, och de ligger där och samlar damm?
Visst.
Det ligger någonting i det. Låt varorna rulla. Hjul-klappar!
Låt grejerna komma dit där de uppskattas.

Ändå blir jag ledsen.
Gåvan som blir ratad. Presenten som inte blev mottagen.
Julklappen som blev Fulklappen.

Till slut blir man ju rädd för att ge.
Då slipper man göra någon besviken... Känner du igen dig?

Om gåvan blir ratad, blir även givaren det?

Så kan man sitta där i sin rädda individuella ensamhet och längta efter en gemenskap som är bortköpt, utköpt och utrealiserad.
Det enkla givandet är bortrationaliserat eller upphottat med galor...

Mer glitter!

HAN SJÄLV VÅR HERDE VARA VILL
ATT VI MÅ HONOM HÖRA TILL, OCH HONOM EFTERFÖLJA.
NÖJDA, HÖJDA
ÖVER TIDEN OCH I FRIDEN AV HANS RIKE
EN GÅNG VARDA HONOM LIKE.

Nej, kom inte dragande med Gud nu igen!
Jag har inte bett om att Gud ska störa mig i mitt liv. Jag har inte bett om att han skall födas till jorden och sedan dö på ett kors! Det är inte mitt fel. Låt mig vara!

Detta är väl det värsta ratandet man kan tänka sig.

"Säljes billigt på Blocket: En Gud på besök" - jag har redan en, och det är jag själv, ha ha.
Skrattade egoisten och svalde klumpen i halsen som ofta gjorde sig påmind.

Johannes skriver från sitt "örn-perspektiv":
- Gud kom till det som var hans. Men hans egna tog inte emot honom.
Joh 1:11.

Där är ju Guds hus!

Tyska kyrkan, Karlskrona.

Hela julen blir meningslös för mig utan Guds närhet.
Samtidigt blir varenda liten julklapp dyrbar när jag ser hjärtat bakom...

Mellandagsrean pågår för fullt. Det går så fort att livet kör om sig själv - framifrån...
- Vi säljer ut redan före jul!
Shop til you drop.

Och så ligger man där på trottoaren med för tunga reakassar, med ett övertrasserat konto och ångest på banken.
Droppad, stoppad.
Ner i säcken, nu på fläcken till akuten. Fort, innan du blir skjuten - i sank av ha-begär och dåligt samvete.

- The Bottom is nådd, som Timbuktu sjunger.

Granen vaktar Rådhuset.

Men det här är bra:

MATKASSEN SOM UTROTAR HUNGER.
Svenska kyrkans matkasse levererar inga varor hem till din dörr.
Istället får utsatta människor i 150 länder utbildning, brunnar och en möjlighet att äta sig mätta.
Sms:a Matkasse till 72950 och skänk 50 kr.

Detta sms har gjort mig glad hela dagen!
Läs mer på matkasse.svenskakyrkan.se

FÖRKUNNA OSS SIN FADERS RÅD
OCH SÖTMAN AV EN EVIG NÅD, I SORGEKALKEN BLANDA.
STRIDA, LIDA
DÖDENS SMÄRTA, ATT VÅRT HJÄRTA FRID MÅ VINNA,
OCH EN ÖPPNAD HIMMEL FINNA!

Döda inte givandets glädje.
Ta inte bort mottagandets glädje.
Låt det vara Kul-klappar!

Avstå, avslå!
Allt det myckna, sönderstyckna överflödet.

- Men åt alla dem som tog emot Honom, gav han makt att bli Guds barn!

Här är ju den gemenskap jag längtar efter!
Fokusbyte - mot den öppna himmelen.
Tack Jesus Kristus, Du min Fridsfurste.

Textförfattare Helene Sturefelt, tillsammans med Johan Olof Wallin - psalm 119.

Balans.