KRUBBA OCH KORS

Litet kyrk-barn.

Det är så roligt när de kommer!
Skolbarnen med alla sina lärare, seniorer och föräldrar. Årets viktigaste gudstjänst... eh.. samling menar jag.
Åter igen vill jag dela med mig av dagens erfarenhet, blandat med några andra tankar, illustrerat med suggestiva och suddiga foton, tagna med min utmärkta lilla mobil, 2.0 megapix.

- Välkomna hem till kyrkan! För mig är det som att komma in i Guds hjärta.
Det är en glädje att se er alla, "unga och gamla".

Guds Hjärta.

Jag hade tagit reda på att dessa skolbarn arbetat mycket med Världen och Geografi. Därför lade jag min betraktelse på den nivån.

- I vilket land ligger Betlehem där Jesus föddes?
Israel, som för många är världens mittpunkt, någonstans mellan Europa och Afrika... (barnen är inte så gamla!).
- Varifrån kom de vise männen?
Persien, det som nu är Iran och Irak. De var duktiga matematiker och astronomer.
- Vet ni vart Josef och Maria fick fly med sitt lilla barn sedan?
Egypten.

Med enkla drag drogs hela världen in i julens evangelium.
Och barnen var med och gissade och svarade allt vad de förmådde!

- Nu ska jag göra som de vise männen gjorde vid krubban, jag skall böja knä och be...
Och så gjorde jag det. I respekt åt två håll.
De som inte är troende, kunde "titta på" med distans, medan jag kunde vara trogen mitt uppdrag och min Gudsrelation.

Konstigt egentligen, de texter som barnen sjunger i adventssångerna är oerhört gudliga och frälsningsfokuserade!
De sjunger... "Ett litet barn skall hjälpa oss att tro"..."Frälsaren kommen är" o s v.
Detta är mer Kristuscentrerat än vad jag var...

Krubba och Kors, Jesus möter sig själv...

Palestina fanns inte på den tid som Israels historia börjar i Gamla Testamentet.
Det var ju filistéernas land, alltså "Filestina" som man ska svänga till det lite..
Finns det filistéer idag?

Jag hörde en person berätta om sin vän, som flytt från dagens Palestina.
- Han är en rättrådens man men hamnade fel då han påtalade ett smärre brott. Alla vill inte veta sanningen...
Så han flydde undan det hot och den rädsla som hans muslimska "bröder" utsatte honom för.
Här i Sverige är han trygg. Han njuter av den frihet som kristendomen byggt upp.
Men, han säger men:
- Jag är sekulariserad! Min gamla tro har jag lämnat, den var bara ett evigt beteende där guden aldrig blev nöjd. Jag kände ständigt rädslan att inte duga, att inte be tillräckligt många gånger, att aldrig vara säker...

Är det Goliat och David som möts igen?
Och vem är vem, iså fall?

Litet lamm - Offerlamm... !

Tillbaka till skolavslutningen.

Jag höll julkrubbans lilla ler-Jesus-figur i handen. Han vägde så lätt... Men var ändå så tung...
Och efter att ha läst Elsa Beskows "Du lilla vackra Jesusbarn" (se gårdagens inlägg) lade jag min julklapp till Jesusbarnet i stallet.

- Därför kan vi ju se våra barn som om de representerade Jesus när vi ger dem julklappar!

God Jul, Jesus.

Vid utgången frågade barnen vad som var i paketet.
- Hm, jag tänkte mig att jag gav Jesus mitt hjärta...
- Inte på redigt (riktigt) väl?
- Nej...jag ger honom min kärlek!
- Jaha. Hejdå! God Jul.

Respektfulla hälsningar till de skolor som väljer att komma och låta barnen uppleva julens ursprung.
Helene "Filistina" Sturefelt.

Dagens ros till er.