HIMMELSKA BÄR, 3 tjänare

Röda vinbär, nordiska vindruvor.

Ledighetsdagarna flyter ihop. Det är precis som det ska!
För att skilja dem åt, delar vi in dem i bär-dagar.

- I måndags plockade vi krusbär, i förra veckan var det blåbär och röda vinbär.
I den omgången ingick ett antal fästingar som fick döden dö, medan jag försökte återfinna balansen - jag hatar dessa odjur!
Det är dags att vaccinera sig mot TBE. Jag ska inte vänta en dag till!

Blåbär och osynliga odjur.

Idag kom turen till klarbär och svarta vinbär.
Vi badar i sylt och saft.
Syltsockret klibbar ända upp i armvecken!

It´s a taste of Paradise!

Klarbär i Figgamåla.

Även Heliga Birgitta smakade paradiset.
Att läsa hennes himmelska uppenbarelser är att förnimma Guds egen röst rakt in i hjärtat.
Orden är fulla av kärlek, allvar, uppmuntran och förmaning.
Sött och syrligt, saftigt och mustigt.

Du får smaka själv av orden ur 14:e kapitlet om "Kristi ord till bruden (Birgitta) om tre slag av människor som tjänar Gud i världen".
Band I, sid 94:

"Jag är din Gud, som blev korsfäst på korset, sann Gud och sann människa i en person.
Jag är dagligen i prästens händer. (i sakramentets form).
Det finns tre slag av människor som tjänar mig i denna världen:

1. Det första är de som tror mig vara Gud, alltings givare och mäktig över allting.
De tjänar mig i den avsikten att de måtte vinna ära och timliga ting, men det himmelska akta de för intet...
Så mister de det eviga...

2. Det andra slaget är de som tror mig vara allsmäktig Gud och sträng domare.
De tjänare mig av fruktan för straff, men ej av kärlek till den himmelska härligheten.
Om de ej vore rädda, skulle de inte tjäna mig...

2. Det tredje slaget är de som tror mig vara allas Skapare och sann Gud, samt tror mig vara rättvis och barmhärtig.
De tjänar mig, icke av frukan, utan av himmelsk kärlek."

Himmelska Uppenbarelser.

Till eftertanke medan sylten svalnar:
- Tjänar jag Gud för att vinna ära, är rädd eller av himmelsk kärlek?
Vad svarar du själv, du som läser? Hur är det för dig?

Heliga Birgitta tillrättavisade många präster som missbrukade sin makt, var slappa i sin iver eller falska i sitt ämbete.
Så måste ske än idag, i varje kyrka.

Att i kärlek förmana är gott. Det är att stryka mothårs med ömsinta händer.

Himmelska bär.

Att vara kristen och bara ha den jordiska rättvisan för ögonen, är att vara mer politisk än andlig.
Att bara ha himmelen i åtanke är, å andra sidan, alltför filosofiskt och världsfrånvänt.

Hur hittar vi balansen?
Många av mina vänner som blivit frälsta med "buller och bång" från ett tidigare liv i mörker och synd, berättar med sådan stor värme just om himmelen!
De kan se skillnaden som natt och dag i sitt eget liv.

Kristus talar genom Birgitta och säger:
- Den rädde skall ej få se mitt anlete, såframt han icke gör bot och bättring från sin räddhåga.

Nu mullrar åskan in över skärgården.
Det är bäst att sluta... Himmelen har talat!

Söta och syrliga hälsningar, i lagom mått, med kärlek.
Helene Syltfelt.