Vilket fall!
Kullerstenen var ojämn...
Trött. Efter högmässa och dop inträdde semestern kl 13.37 - och jag föll...
Likt Kalle Anka snubblade jag i nedförsbacken och lyckades inte upprätta balansen...
Dopgästerna, som gick bakom mig på väg till dopkalaset, såg vad som hände.
Jag föll i bästa jiujutsu-stil och hamnade på rygg... hjälplös som en skalbagge.
"Han låter mina fötter ej slinta ty Han är
en väktare ej trötter, och blir mig alltid när.
Han nådigt mig bevarar, och skyddar mig från fall,
mig dag och natt försvarar, välsignar ock mitt kall."
Sv Ps 238 vers 2
Gäller inte denna psalmvers mig?
Får inte kyrkans tjänare det beskydd de så väl behöver?
Jag reste mig upp och borstade av mig - hela sällskapet stod lutad över mig och frågade hur det gick...
Inte en skråma...
Och jag var klädd i helvita kläder! Inte en fläck!
Konstigt.
Nog skyddade Gud mig alltid! Jag kunde ha slagit huvudet blodigt - men icke!
Tack!
Hjälm och väst, tack!
I dagens evangelium läste vi Jesusorden:
- Det är inte de friska som behöver läkare, det är de sjuka.
Vad menar Jesus med "sjuka" i detta sammanhang?
Han låg till bords med "tullindrivare och syndare", alltså vanliga människor som snubblat för girighet och utnyttjande, men som vänt om och funnit frid och förlåtelse.
Jesus gav dem en ny orientering.
Deras "sjuka" förhållande till medmänniskor och Gud blev omvänt och upprättat.
Det finns de som menar att alla kroppsliga sjukdomar börjar som en negativ inställning till sig själv.
Bitterhet, rädsla och hat är grogrunden för att öppna kroppen för virus, bakterier och olycksfall.
Jag vet inte om det är så.
Men en sak vet jag: vår västerländska läkarkår ser inte helheten!
De botar symptom men finner sällan själva orsaken till sjukdomen.
Kirurgi är vi duktiga på, men det andra då?...
Ska han klara sig?
Nu utmanar jag dig, kära läsare, att fundera på vad Louise L Hay säger om kopplingen mellan de tre svarta känslolägena hat, bitterhet och rädsla, och hur de kan etablera sig i kroppen.
Hon går igenom alla organ, jag lyfter fram fyra av dem.
Hon påstår följande:
CANCER - orsakas av djup smärta och långvarig bitterhet.
En djupt bevarad hemlighet eller sorg äter upp en inifrån.
Man är fylld av hat. "Vad tjänar det till?"
STROKE - Att ge upp. "Hellre dö än att förändra sig".
Man avvisar livet.
ARTRIT, LEDINFLAMMATION - Känsla av att vara oälskad, kritik, förbittring.
I fingrarna: En önskan om att bestraffa, klander, att känna sig som offer.
TJOCKTARMEN - Rädsla att göra sig fri. Fasthållande vid det förgågna.
Louise L Hay har arbetat som terapeut och berättar om sina erfarenheter i boken "Du kan hela ditt liv".
Den har influenser från New Age, men där finns mycket gott som är värt att pröva.
Här är några punkter ur hennes filosofi:
* Vi är alla ansvariga för våra upplevelser.
* Varje tanke formar vår framtid.
* Kraftens avgörande ögonblick är alltid NU.
* Alla lider av självförakt och skuld.
* Den nedre gränsen är nådd när man tror att man inte är tillräckligt bra.
* Frigörelse från bitterhet kan till och med få cancer att försvinna.
* När vi verkligen älskar oss själva, fungerar allt i vårt liv.
Hon har hjälpt människor att avslöja sitt livsmönster:
- Om du märker att du säger: Alla kritiserar mig, alla behandlar mig som skit o s v, så är detta ditt mönster.
Det finns en tanke i dig som drar till dig människor som uppträder så.
När du inte längre tänker så här, då går de sin väg och du attraherar dem inte längre.
Kritik låser fast oss vid just det mönster som vi försöker förändra, skriver hon.
Mot alla odds!
I evangelierna möter vi Jesus som gång på gång lyfter fram förlåtelsens helande verkan.
Det är därför vi inleder varje gudstjänst med att släppa blockeringarna, det vi kallar "syndabekännelse och avlösning".
Håller du med om att sjukdomar hör ihop med oförmågan att förlåta?
Håller du med om att kärleken - både till dig själv, din medmänniska och till Gud - är vägen till att bli frisk?
De skriftlärda och fariséerna rynkade på sina rättfärdiga näsor och avvisade Jesus.
Men alla som bar på skuld, kritik, bitterhet och rädsla förstod vad Jesus menade.
Det var de som drogs till honom, och det var de som blev friska.
Så är det än idag.
När jag snubblade och föll i gatan, kunde jag ha anklagat allt och alla.
Jag kunde ha kritiserat vägverket och kommunen, jag kunde ha...
Nej.
Livet har lärt mig att tacka - tacka för det som sker - för det kunde alltid ha varit Mycket Värre.
Där finns kraften.
Där finns hoppet, och då är man ointaglig för fienden...
Fridens Liljor till er alla.
Helene Sturefelt
- barfota.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar