GUDS KVINNLIGA SIDA, Jes 66

Kvinnlig prästkrage... Baldersbrå.

Gud är varken man eller kvinna.
Gud är bortom alla begrepp, icke skapad, den som ÄR och alltid har varit.

Detta inlägg berör allt ifrån kvinnliga präster till Harry Potter, från hårdrock till Heliga Birgitta.

Mycket musik fångar upp Guds Närvaro, allt ifrån Dan Anderssons "Det är något bortom bergen" till det kristna hårdrocksbandet "As I Lay Dying", USA (lyssna på The Darkest Night: http://www.darklyrics.com/lyrics/asilaydying/shadowsaresecurity.html#4)

Det är bara män och kvinnor tillsammans som kan återspegla Guds väsen.
Som vanligt är det inte "antingen eller" utan "både ock.

Jag hade glädjen att få träffa Blekinges första kvinnliga präst här om veckan.
Då hette hon Britta Olén och växte upp i det hus som nu är församlingshem i Karlskrona.
Britta prästvigdes 1963.
Efter högmässan kom hon fram och sa:
- Det var roligt att träffa en troende präst!

Britta samtalar i Fredrikskyrkan med god vän.

Det är egentligen en märklig kommentar, men jag har själv sagt likadant om andra, eftersom vi skadar Guds helighet om vi inte själva tar det på allvar.
Ytlighet och falskt beteende är en form av obetänksam hädelse.
- Nu är det en gång så att präster måste vara Ett med budskapet han eller hon förmedlar, sa Britta, idag med efternamnet van Zyl.

Så sant, så sant.
Och svårt...

Söndagens ljuvliga GT-text från Jesaja lyfter fram Guds "kvinnliga sida" - och då får vi använda lite trubbiga definitioner såsom "omhändertagande" medan det "manliga" står för det våldsamma.
Min poäng är igen att det är bara tillsammans som man och kvinna blir mänskliga.

Jag älskar den omhändertagande mannen och jag välkomnar den kraftfulla (nej, inte våldsamma!) kvinnan.
Jesaja skriver:

"SOM EN MOR TRÖSTAR SITT BARN,
SÅ SKALL JAG TRÖSTA ER."
Kap 66:13

Detta är mänsklighetens största törst:
- att bli tröstad...
Om vi inte har någon att gå till när livet gör oss illa - varken mor eller far- då blir det som för många svarta hårdrockare; de kväver sin gråt med isande hat.

Törst efter tröst.
Svaghet förvrängd till falsk styrka.

Ska jag vissna?

I morgon har Harry Potters sista film biopremiär.
Det är en klassisk saga om kampen mellan ont och gott.
Varför har Woldemort inte kunnat komma åt Harry Potter? En orsak är:
- hans mammas osvikliga kärlek...

Denna fasta moderskärlek ger varje barn skydd i alla tider.
Nej, ingen går fri från livets hårda smällar, inte jag heller, men har man denna orubbliga moderskärlek - eller faderskärlek! - då har man ett skydd runt sin själ.

Eller som Heliga Birgitta hörde KRISTUS själv säga, återgivet i de Himmelska Uppenbarelserna, band I, sid 80:

"Det kan också stundom ske att djävulen av mig får makt över goda människors kropp, för att de sedan skola få vedergällning, eller att han förmörkar deras samveten.
Men aldrig kan han härska över deras själar, de som sätta sin tro och kärlek till mig."

Heliga Birgittas Klosterkyrka

"Anna själv Tredje" med Maria och Jesusbarnet.

När jag läser Jesaja kapitel 65 och 66 så tycker jag mig se både Guds manliga och kvinnliga sida.
Med risk för att återigen förenkla det som är djupt nyanserat, så kan man läsa hur Gud låter de upproriska människorna ta konsekvensen av sitt förakt för livet.
Det kan tyckas som en "manlig hårdhet" (jmfr kvinnlig manhaftighet!) att vara konsekvent och låta onda handlingar drabba.

Men Gud är ingen trollkarl som går in och "rättar till allt". Gud agerar på ett annat sätt.
Konsekvensen är nödvändig och vi upplever ofta detta som ett "straff"... eller hur?
Jag citerar:

HERREN SÄGER:
- Jag har låtit mig bli uppenbar för dem som inte frågade efter mig, jag har låtit mig finnas av dem som inte sökte mig.
Till ett folk som inte var uppkallat efter mitt namn har jag sagt: "Se här är jag!"
Hela dagen har jag räckt ut mina händer till ett motsträvigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, när de följer sina egna tankar..."
Jesaja 65:1-3

Tröst.

Sedan räknas upp en mängd egoistiska företeelser, såsom hänsynslöshet och avgudadyrkan.
I Heliga Birgittas himmelska Uppenbarelser kallar Krisuts detta för:
- vantro, lust till eget beröm och lössläppthet både till kropp och sinne.

När folket, både Israel då och Israel nu, samt du och jag, får ta konsekvenserna av att leva efter den "orena anden", så kan Gud inte lämna oss där i sticket... Det går emot hela Guds väsen!

- Men jag skådar ned till den som är betryckt och har en förkrossad ande...
Kap 66:1

När mörker och ondska har "gjort sitt", då är omvändelsens tid.
Det tycks vara en andlig lag...
När vi vänder oss mot Gud, med två tomma händer i nöd, då finns det plats för Guds närvaro.
Genast är Gud där, och det är då de underbara orden kommer om Tröst:

- Ty så säger Herren, jag vill låta frid komma över henne som en ström...
Och ni skall få dia, ni skall bli burna på armen och få sitta i knät och bli smekta.
Som en moder tröstar sin son (dotter), så skall jag trösta er."
Kap 66:12

Tre tröstande knän!

Guds kvinnliga sida är tröst.
Guds manliga sida är konsekvens.
Tillsammans bildar detta en helhet som leder oss fram genom vardagen.

Nu släpper vi förenklingen och låter människan vara människa - och Gud vara - GUD.
Trösterika hälsningar,
Helene Sturefelt