LUTHER OCH HELGONEN

Mån-gloria

Det är snart Allhelgonahelg.
Ljusen ska glimma på kyrkogårdarna och våra tankar går till dem som inte längre är kvar i detta livet.
Men hur är det med helgonen?
Vilket förhållande har vi till dem i vår lutherska kyrka?

Dessa höstlovsdagar har huset varit fullt av folk - mostrar och kusiner - och de stora grytorna har puttrat.
Nu har alla åkt och då tar jag fram en spännnade bok: SVENSKA KYRKANS BEKÄNNELSESKRIFTER.
- Är den spännande?!
Ja!
Här ska du får höra några friska ord från Martin Luther och vad han sa om helgonen för 500 år sedan.

Luther talar än idag

Bakgrunden är att kyrkan (den katolska) missbrukade både mässan och helgonen på så sätt att man kunde sälja syndernas förlåtelse genom att "läsa mässan" för privatpersoner, mot betalning... och man bad till helgonen för det var lättare... och kunde också ge inkomster.

Jag citerar (men skriver om till lättare svenska):

"Skriften lär inte att vi skall åkalla helgonen eller begära hjälp av dem.
Skriften ställer Kristus framför oss såsom den ende som kan försona och medla."
(sid 66, XXI Om dyrkan av helgonen)

Luther älskade den kyrka han tillhörde.
Han såg folkets förtryck och kyrkans utnyttjande av deras rädsla. Han ville föra kyrkan tillbaka in på det spår som Skriften själv visar.
Många egendomliga religiösa missbruk hade smugit sig in i kyrkans liv.
Präster och lärare undervisade inte om "tron allena", utan påbjöd både vallfärder och mässläsningar för att man skulle finna nåd inför Gud.

Luther protesterade.
Och citeraade i sin tur ännu äldre skrifter av kyrkofäder, här Hieronymus:

"Han talar icke om att åkalla helgonen utan om att ära dem."

Hur gör man det?
Luther förklarar på sid 242:

"Vi ger helgonen tredubbel ära:
1) Vi tackar Gud för dem. Gud har gett oss helgonen som goda lärare och visar genom dem att han vill alla människors barmhärtighet.

2) Att ära helgonen stärker vår egen tro.
Exempel: Petrus fick förlåtelse för sin förnekelse, då kan också vi få det.

3)  Efterföljelse. Kunde dessa helgon leva hängivet efter Kristi sinne, så kan vi.

Men det står ingenstans i Bibeln att vi skall be till helgonen, inte heller bygga några altaren eller ens namnge våra kyrkor efter dem!

Ett altare till Svarta Madonnans ära, Gdansk.

Luther frågar:
- Kan ni visa med något skriftställe att vi har ett löfte från Gud att helgonen (som bara är vanliga människor, dock mycket genomlysta av Guds kärlek) hör våra böner?
Nej, det kan ni inte.
Varför fortsätter ni då? resonerar Luhter, jo, för att ni vill inte bli av med den inkomstbringande helgondyrkan...
(sid 243).

Det är tuffa ord. Och sanna.

På 1500-talet hävdade man att dessa goda människors förtjänster kunde komma andra till del...
Det här är ren avgudadyrkan, säger Luther:

"Motståndarna kräver vid helgondyrkan icke blott åkallandet av dem utan också att deras förtjänster kommer andra till del.
De gör alltså helgonen inte bara till förebedjare utan också även försonare!
Den äran tillkommer Kristus allena!

De ställer Kristi verk i skuggan och överflyttar på helgonen den förtröstan om Guds barmhärtighet som bara tillkommer Kristus.
De inbillar sig nämligen att Kristus är strängare och helgonen mildare..."
(sid 244).

Kristus allena, Gdansk.

Hur är det idag?
Du vet nog att vi varje fredag får besök i vår kyrka av polska turister, som är katoliker.
Jag välkomnar dem med glädje och berättar att vi har bara 1 altare...
De ser sig omkring och tycker vår kyrka är mycket konstig, ofullbordad i sin avsaknad av helgonaltaren.

Samtidigt förstår de vad jag menar att kristendomen har bara 1 väg till Gud, och det är genom Kristus.

Hör vilka underbara löften han själv har lämnat efter sig:

"VADHELST NI BER FADERN OM I MITT NAMN
SKALL HA GIVA ER" (Joh 16:23)

"KOM TILL MIG, ALLA NI SOM ARBETAR OCH ÄR BETUNGADE,
JAG SKALL SKÄNKA ER VILA" (Matt 11:28)

"PÅ DEN DAGEN SKALL TELNINGEN FRÅN JESSE ROT STÅ SOM TECKEN FÖR FOLKEN,
OCH HEDNINGARNA SKALL I BÖN VÄNDA SIG TILL HONOM." (Jesaja 11:10).

När vi var i Polen senast, besökte vi flera fantastiska kyrkor, bland annat med detta privata altarrum:

Privatkapell, Gdansk

Det väckte många starka känslor inom mig...
Det här är inte rätt...
Ingen kan "äga" Kristus.
Ingen kan "äga" nattvarden som sin egen, utan att andra får deltaga... och att denna läsning skulle rädda de redan döda ur "skärselden..."

Vad säger ni som är katoliker och läser detta?
Hur är det idag?
1500-talets problem finns inte på 2000-talet, men vissa bruk lever kvar, som hindrar vägen.
Varför gå en omväg när vi kan gå till Kristus direkt?
Är helgonen mer intressanta än Han är?

Dialogen fortsätter.
Ära vare Fadern och Sonen och Den helige Ande. Punkt.

Helene Sturefelt
- utan gloria.