SENAPS-PAPPAN

Mamma Ketchup

Karlskrona har fått en blogg-vinnare, utsedd av föräldratidningen Mama.

Det är Karin Lindell som skriver såsom KETCHUPMAMMAN. Grattis!
Stolt över dig - och skrattar gör jag när jag läser denna uppmuntrande blogg, som vill få alla andra att känna sig som bättre föräldrar.
Tack. Läs!

http://www.ketchupmamman.se/

Det är inte lätt att vara föräldrar i dessa tider då SVT´s "Ung och Bortskämd" visar baksidan av att inte göra sina barn vuxna.
Jag ska lyfta fram vad Timoteus fick veta i ett brev en gång.
Och så ska jag leka lite med senapen...

Pappa Senap

Om jag var man, en Riktig Man... skulle jag contra med att starta en motsvarande blogg med namnet SENAPS-PAPPAN.

Den skulle handla om hur pappan gärna tänker sig vara pappa-ledig med lilla barnet.
Då han kan renovera köket, bygga om badrummet och tapetsera nytt i sovrummet...
Jasså, skriker barnet?
Hur gör man då? - - -

Karin Ketchupmamma har redan tagit hjälp av tidningen Vi i Villa, som kom i brevlådan idag.
Hon ligger steget före mig, men det bryr jag mig inte om, här kommer min infallsvinkel.

Om man låter sig inspireras av Vi i Villas nye bloggare Mats, så kanske hans teknik-tips-drömmar kan lösa Senaps-pappas probelm.

När barnet skriker:
- vid ett visst decibeltal sätts vaggan i rörelse.
Är barnet större, startar en skojig film på väggen.
Är barnet ännu större och har finnar i ansiktet - och inte kommer när maten är klar - då finns det en mojäng som sänder ut störningssignaler till mobiler och det trådlösa nätet, som bryts...

Senaps-pappan älskar saker, grejer och prylar.
Han kan inget om relationer och är rädd för det svaga och värnlösa.
Och han kan absolut inte byta blöjor... särskilt inte såna där senaps-kladdiga!

Att vara hemma-pappa blev han tvingad till, för sambon (nej inte är de gifta inte) hade faktiskt bättre jobb än han, så...
Grabbarna fattade ingenting, men han sa att han minsann skulle bygga om huset nu när de fått barn.
Så de inte skulle tro att han blivit mjuk eller blödig.

Blodig blev han däremot när han han klämde sig i dörren då Lillan skrikit en halvtimme och han inte stod ut.
Nu sitter de och snörvlar tillsammans i soffan... och han tänker:
- ... nej, det kan jag inte stava till... men han kommer sakta till insikt att det inte är elektroner eller strömkretsar som styr ett litet barn.

Teknik Centrum

I Bibeln talar ju Jesus om tron som kan vara liten som ett senapskorn.
Ändå kan det växa något stort ur det lilla.

Om jag fick hitta på att berätta mer om Senaps-pappan, så skulle han upptäcka att ur den pyttelilla tilltro han hade om sin egen förmåga att vara pappa, växte sakta fram en kärlek till det barn han avlat...

Grabbgänget han tillhörde skulle se hur han bit för bit lade ifrån sig både hammare och spik och istället tog med sig Lillan ut i köket och värmde gårdagens rester.

De skulle se hur han sakta lät barnet vara med i allt han gjorde. Lillan skulle själv få vara med och pröva på att lägga golv - precis som Vi i Villa visar att Benjamin, 6 år, klarar.

Senaps-pappan skulle gå från fördomar till lärdomar.
Han skulle upptäcka hur han själv egentligen hade velat bli bemött som barn - och så få en egen nyckel till sin föräldraroll!

Tillit

Det är extra krävande när föräldrarna kommer från olika kulturer.
Så var det för Timoteus i Lystra.
Han var son till en judisk mor och hans pappa var grek.

Som vanligt var det kvinnorna som hade överfört religionens betydelse.
Både hans mor och mormor hade lärt honom känna till de heliga skrifterna.
När Timoteus lyssnade till Paulus förkunnelse, så kom han till tro.
Han fick lära känna Jesus Kristus som sin personlige frälsare.
Senapstron växte sig så stark att han till och med fick bli Paulus medarbetare.

Enligt den fornkyrkliga traditionen var Tim den förste församlingsföreståndaren i Efesus.
En bra föreståndare liknas vid en god förälder:

"Han bör vara höjd över allt klander, gift bara en gång, nykter, behärskad, anständig, gästfri och en god lärare.

Han får inte missbruka vin och inte vara hårdhänt, utan skall vara försynt och fridsam och fri från penningbegär.

Han ska kunna styra sitt hus och få sina barn att underordna sig, allt i värdiga former.

FÖR HUR SKALL NÅGON SOM INTE KAN STYRA SITT EGET HUS KUNNA TA HAND OM GUDS FÖRSAMLING?"

Så skriver Paulus i Nya Testamenet, i det första brevet till Timoteus, kapitel 3, med stort allvar och eftertryck.
Och jag tänker på senaste tidens barnuppfostringsprogram med "Nanny" och Dr Phil m m.
Vi kan inte göra avkall på det som är goda relationer och fasta gränser.
Då går både familjer och församlingar över styr.

Så, kära Ketchupmamma och Senapspappa - ur det minsta kan det största komma.
Om vi bara ger de rätta förutsättningarna, så ger Gud växten.

Vi behöver inte stirra oss blinda på storlek, status eller mängd.
Gud är en mästare på att bygga relationshus och kärlekskojor - där vi får leka med barn, som barn.

Jag sjunger vid min aftonbön för er alla:

"Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig hand,
så var det för mig, att komma till Gud
jag kände att där hörde jag hemma..."
Sv Psalm 774

Kryddiga köksskåpshälsningar
Helene Sturefelt