BORDETS SURA

Vacker kalligrafi

Det är fredag, muslimernas bönedag.
Jag är ledig och passar på att läsa Koranen, Bordets Sura som är det 5:e kapitlet.

Det står inte så mycket om mat, som man skulle kunna tro av namnet.
När denna blogg startades, skrev jag om synen på "oren mat".
Om du vill, läs inlägget igen, från den 28 dec 2009.

Det handlar om vilka djur man får äta, särskilt under vallfärden till Kaba, det handlar om att "jag har fullkomnat eder religion åt er", om dem som är otrogna, om att rycka ord ur sitt sammanhang - vilket jag hoppas att jag inte gör...
... om att judar och kristna skulle vara älsklingsfolk, om att Muhammed är en glädjebudbärare som äntligen kommit, om Kain och Abel,
... om att de som bekämpar Gud kan dödas och korsfästas, om tjuvarna som man kan hugga händerna av - men Gud straffar vem han vill och förlåter vem han vill...

Jag tar ett djupt andetag för att över huvud taget orka fortsätta läsa...

Får - jag lov?

Här kommer en bra vers ialla fall:

"Vi hava och låtit Jesus, Marias son, följa i deras fotspår till en bekräftelse på Torá, som kommit före honom, och vi hava givit honom evangelium, som innehåller vägledning och ljus, och det till en bekräftelse på Torá.."
Sura 5:50

Jag gläder mig. Det betyder att en muslim mycket väl kan besöka en kyrka och deltaga i skolavslutningar!
Eller?

Jag fortsätter läsa: 5 vers 53

"Om Gud velat, så skulle han hava gjort eder till en enda menighet, men det var för att han skulle pröva eder med avseende på det han givit eder:
- så tävla nu med varann i det goda!"

Tävla i det goda?
Varför inte!
Låter som en programidé för TV 4...

Nej, jag orkar inte räkna poäng. Det gör inte Gud heller!
Inte i den gemenskap jag lever i - där finns ingen gärnings-rättfärdighet.
De eventuellt goda frukterna av mitt liv får någon annan bedöma.
Tävla i det goda...
- Vem hjälper flest tanter över gatan? Rör inte min tant!

Det är visst en Big Deal!

Men så tvärvänder skrivaren i Koranen (tyvärr, jag tror inte att det är ängeln Gabriel som dikterat): 5 vers 56:

"Ni som tror, ta ej judarna eller de kristna till beskyddare!
De är varandras beskyddare och den av eder som tar dem till beskyddare, hör dem till - Gud vägleder förvisso ej de orättfärdiga människorna".

Varför denna helomvändning?
Jag saknar säkert både kunskap och nyckel till förståelse, men det jag läser är mycket förvirrat i mina ögon.

Å ena sidan men å andra sidan fast tvärtom emedan...
Hoppsan, nu blir det bra igen: 5:73:

"De som tror och de som är judar, sabierna och de kristna - såvitt de tror på Gud och den yttersta dagen och handlar rättskaffens - över dem skall förvissor ingen fruktan råda, och de behöva ej vara bedrövade."

Det tackar vi för.
Ska jag hålla mig till denna versen eller den föregående?
Jag vill gärna läsa fortsättningen: 5:76.

"Otrogna är de som säger:
- Gud är förvisso Kristus, Marias son, ty Kristus sade: ´Israels barn, dyrka Gud - min och eder Herre´.
Om någon sätter någon vid Guds sida, förmenar Gud honom förvisso paradiset, och hans hemvist varder elden; ja de orättfärdiga skola ej få någon hjälpare.

Otrogna är de som säga att Gud är förvisso den tredje av tre..."

Jag vill inte citera mer.
Jo, en tvärvändning till, 5 vers 109:

"Gud sade: Jesus, Marias son, kom ihåg min nåd mot dig och din moder, då jag styrkte dig med helighetens ande, så att du talade till människorna både i vaggan och som äldre".

Jag får ingen rätsida på detta.
Det blir ett uselt blogginlägg utan poäng.

Varning för svartklädda barn, eller?

Radions nyheter rapporterar idag om en anmälan av två muslimska kvinnor som inte får klä sig heltäckande på sin utbildning - till barnskötare. Rektorn har markerat.
De säger:
- Jo, för barnen och med andra kvinnor visar vi ansiktet.

Fallet är uppe hos DiskrimineringsOmbudsmannen.
Hoppas att DO vet skillnaden mellan Religionsåsikts-frihet och Religions-Praxis...

Den tro vi har, får inte sätta sig över de civila lagarna.
Det gäller även Påven, som lever i sin egen stat och inte vill utlämna pedofilprästerna till civilrättslig prövning och dom.
Om det tycker jag - inte alls mycket om...

Bra

Senaps-pappan ska lämna Lillan på dagis.
Hon håller på att skolas in, och det ska nog gå bra. Han har lärt sig älska sitt barn så mycket att han känner tårarna bränna när han vinkar farväl.

Dagiset har en praktikant. Hon är muslim och vill gärna vara trogen sin tradition.
Personalen försöker vara tillmötesgående och förstå.
Hon går runt i sina heltäckande kläder. En del barn är rädda för henne, men hon visar ialla fall ansiktet.

När Senaps-pappan ska hämta Lillan, ser han ett svart skynke fladdra till och ett ansikte försvinna.
- Vad är detta? tänker han, ett svart spöke?
Han vet ingenting om praktikanten, men han brukar leka titt-ut med dottern och örngottet på kvällen.
Det är nog inte så farligt...

Men det var hans dotter som blivit rädd.

Han tänker på hur han och grabbarna brukar stå med bar överkropp och meka med bilarna på BilService.
- Om vi jobbat i ett muslimskt land, skulle jag aldrig gått med bar överkropp, tänker han.
Varför kan hon då inte ta seden dit hon kommer?

På kvällen blir Senaps-pappan riktigt förbannad. Vem tror hon att han är? En mansgris som dreglar så fort han ser en kvinna? Vad har de för syn på män egentligen?
Han går ut och kramar om sin sambo, men säger ingenting.
Jämlikheten är dyrbar.

Lånat foto på fådd kaka.

Nu ska jag gå ned och äta upp resten av Baklavan.
Den är mycket god!
Det stod inget om den i Bordets Sura.
Nej den är inte sur, kakan dryper av det dyrbara söta sockret.

God muslimsk jul på er alltihop.

Frid på jorden. Jesus, hjälp mig.
Helene Sturefelt