Ljuset - det provocerande.
Nu är glada julen slut, slut, slut och det markeras med kyrkoårets berättelse om Kyndelsmässodagen, då Jesusbarnet bars fram i templet.
I Småland lär det vara så att på fredagen inför Kyndelsmässodagen tog man fram det sista av julmaten och julkakorna och åt upp det, under glad stämning.
Här har jag samlat tre berättelser om denna ljushögtid.
Först kan du läsa om hur det var när cirkelsdansarna dansade ljuset i Gammalstorps kyrka:
Leta upp 2019-02-03 "Ljusdans på Kyndelsmässodagen".
Ljusmässa i Gammalstorps kyrka.
Sedan kan du läsa om den gamle Symeon som nu vågar erkänna att han kan dö i frid:
Leta upp 2019-02-04 "Gå hädan, dö i frid".
Ljuset lyser upp vårt mörker - vill vi det?
Den tredje fina texter är från 1921- 02-09 "Ljuset - ett lidande".
Vi tänker oss alltid att ljuset är positivt... men det är det inte. Funktionen är inte att skapa mysig stämning, utan att avslöja mörkret - och det vill vi inte alltid. Eller hur?
Ljuset kan även vara ett lidande.
En sak till vill jag bjuda på: mitt radioprogram om Kyndelsmässodagen med en egenskriven sång om Ljuset:
Du, en stråle ljus.
Ljusvarma hälsningar i mörkret, det skyddande,
Helene F Sturefelt,
- som hoppas att tekniken fungerade?
Det är lättare att hitta min texter på datorn än den lilla mobilskärmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar