HATA - MEN DÖDA INTE!

Hata - men döda inte.

Vem har rätt att hata?

Är det dags att sluta vända andra kinden till?

Är kristendomen en snällhetsreligion?

Jag skriver detta som ett tack till Jan Emanuel, som framför viktiga tankar på ledarsidan i Sydöstran. 

Här följer några citat som jag sedan vill fördjupa.

Artikeln inleds med ett citat från Predikaren 3 där det uttrycks hur det finns en tid för allt:

EN TID ATT RIVA NED, EN TID ATT BYGGA UPP

EN TID ATT ÄLSKA, EN TID ATT HATA

EN TID FÖR KRIG OCH EN TID FÖR FRED.

Predikaren 3

Tid att riva ned.

Jan Emanuel, traditionell socialdemokrat i intern opposition, skriver att nu är det tid att be, be för de drabbade och deras anhöriga. Men våldet har nått en gräns.

"Den vidriga mördaren i Örebro var inte primärt en sjuk man. Han var ond.

Vi måste tillåta oss att hata det som skall hatas; våldet, och morden.

Sverige är hotat i sina grundvalar.

Samhället har rivits ned, både av politiker, tjänstemän och kriminella."

Ingen utsikt.

Han för fram en frisk reaktion på det som är ont. Vi kan inte vara tysta längre!

Jag möter ofta missuppfattningen att kristendomen är en snällhetsreligion.

Ord som:

- gränslös

- hjälpsam

- snäll

... anses ligga i linje med att vara kristen. De fungerar bra när allt är - bra.

Men det är tre fega ord som inte vågar konfrontera ondskan, och då blir de destruktiva.

Och inte särskilt kristna!

Det är inte dessa ord som Jesus använder. Hans ord är mycket skarpare:

- sanning

- kärlek

- rättfärdighet och rättvisa.

Sanningen konfronterar lögnen. Kärleken konfronterar likgiltigheten och hatet.

Och rättfärdigheten och rättvisan konfronterar förtrycket och våldet.

Sanningens silhuett är skarp.

När ett land drabbas av så mycket kriminell ondska som Sverige gjort på bara några veckor, så kan vi omöjligt dra fram de förkrympta orden att vi skall vara gränslöst hjälpsamma och snälla.

Nej, INTE ALLS!!

Jesus visade HELIG VREDE mot allt som skadade människan och förtryckte henne.

- De som förförde de minsta - häng en kvarnsten om deras hals!

- De som ville stena kvinnor - kasta första stenen själv i egen fördömelse.

- De som gjorde templet till saluhall - Jesus välte undan deras bord.

Kvarnsten om halsen.

Länge har vi förnekat ondskan i vårt land och därmed fattat felaktiga beslut, och strukit medhårs.

Vi har mött omgivningens förakt då vi skulle vara snälla mot alla terrorister som åkte ned och bombade i sitt hemland och som sedan fick komma "hem" till Sverige och få saft och bullar...

Lyssna till Jan Emanuel när han - utan politiska svängar - vågar stå upp för sanningen:

"Tiden är inne att inse att det finns goda handlingar och onda.

Det finns rätt och fel.

Onda handlingar utförs av onda människor. Det är inte synd om dem. De gör inte onda saker för att de är fattiga, har skilda föräldrar eller dålig skolgång."

Och Sverige har alldeles för länge varit ett land där man sällan vågar ge det onda rätt konsekvenser, eller där man får stå för sina handlingar.

Pinsamt!

Att vara ond är inte att vara sjuk. Det är att vara - ond.

Satan i gatan.

Vem har rätt att hata?

Alla.

Men ingen har rätt att iscensätta sitt hat till våld och död.

Och hatet bör bara vara en tillfällig gäst, inte en grund för livet.

I Psaltaren finns många uttryck för hat, formulerade som böner till Gud.

Hatet är kärlekens protest mot de som vill förstöra.

GUD, O ATT DU VILLE DRÄPA DE OGUDAKTIGA!

JA, MÅTTE DE BLODGIRIGA VIKA BORT FRÅN MIG,

DE SOM TALAR OM DIG MED ONDA PLANER I SINNET,

DE SOM HAR BRINGAT DINA STÄDER I FÖRDÄRV.

SKULLE JAG INTE HATA DEM SOM HATAR DIG, HERRE?

SKULLE JAG INTE KÄNNA LEDA VID DEM SOM STÅR DIG EMOT?

JAG HATAR DEM MED STARKASTE HAT,

JA, MINA FIENDER HAR DE BLIVIT.

Jag hatar dem som hatar dig!

Men så kommer vändningen när alla mörka känslor fått sitt uttryck. Då släpper ilskan och ångesten när sanningen fått plats.

Tonen blir mildare, blicken lyfts uppåt igen och bönen får en annan karaktär:

UTRANNSAKA MIG, GUD, OCH KÄNN MITT HJÄRTA.

PRÖVA MIG OCH KÄNN MINA TANKAR,

OCH SE TILL OM JAG ÄR STADD PÅ EN OLYCKSVÄG

OCH LED MIG PÅ DEN EVIGA VÄGEN.

Psaltaren 139:19-24.

Även i dödsskuggans dal är Herren min herde.

Hatet kan aldrig vara grunden för ett samhällsbygge, eller som en ideologi mot sina grannar.

Hatet är en kort parentes som markerar var sanning och rätt har sin plats.

Därmed konstaterar jag också att det palestinska hatet, som är inbyggt mot judarna och Israel, är inget annat än ren ondska. Det är ingen framkomlig väg. Nej, de går dödens väg med svarta sinnen.

Tyvärr har vår snälla gränslösa hjälpsamhet öppnat upp för detta mörker även i vårt land.

Gå inte dödens väg.

Så länge ondskan finns, måste vi ha gränser. Vi behöver ett starkt tullväsende, en välutbildad poliskår och nu även låsta skolor - för att skydda barn och vuxna!

Det går inte att komma med naiva floskler att "det händer nog inte igen..."

Jo, våld är socialt smittsamt!

Kan en galning börja skjuta, så kan det stimulera nästa ensamma galning. 

Ett land som inte kan, eller vill, skydda sina invånare, är inte värd att kallas land.

Jan Emanuel får sista ordet:

"Det är tid att kriga mot ondskan. Sedan kommer en tid för att bygga upp, tid för att le, tid för fred.

Men just nu är det tid för strid. Det finns ingen mer kind att vända."

Vi kunde inte skydda dig. Förlåt.

Endast i paradiset är alla dörrar öppna.

Men därifrån är vi ju utdrivna...

Kindlösa hälsningar,

Helene F Sturefelt.