Sturellas Fotoblogg: "TA MITT LIV" sa JONA till Gud. RICINBUSKEN.

Valen anfaller.

Har du hört nyheten om mannen som slukades av en val då han var ute och paddlade kajak?

Hans pappa filmade honom när en knölval plötsligt dök upp och öppnade sitt gap...

Det låter som taget ur en film, eller ur en bibelberättelse, men det hände verkligen, i lördags den 15 feb 2025.

Det var Adrian Simancas som var ute och paddlade i Megallans sund, i chilenska Patagonien.

Som tur var, spottade knölvalen ut honom genast. Den hårda, gula kajaken var inte god... annars hade kanske kanotisten blivit svald som en godbit - precis som profeten Jona.

Jag lånar några bilder från internet nu när jag går vidare och vill lyfta fram den bibliska profeten Jona, som var en sur och stingslig man. Det handlar om döden... och livet.

Hela berättelsen får du längst ned i inlägget.

Adrian Simancas just utspottad.

Herren Gud behöver ett språkrör, en person som kan föra hans talan inför folket i Nineve. De lever ett ondskefullt liv och måste vända om, annars förgör de sig själva.

Denna uppgift får Jona.

Men han vill inte.

Vi befinner oss på 700-talet före Kristus, men den mänskliga psykologin är densamma, liksom teologin bakom.

Egentligen skulle du ta och slå upp Jona bok i Gamla Testamentet, och läsa de 4 kapitlen om denna dramatiska historia.

Illustration i Bibel 2000.

Rubriken är "Guds obegripliga tålamod" med både folket och med Jona. Herren vill inte att någon skall gå under, och han vill också att profeten är lyhörd och framför budskapet.

JONA BEGAV SIG TILL STADEN OCH PREDIKADE OCH SADE:

- DET DRÖJER ÄNNU FYRTIO DAGAR, SEDAN SKALL NINEVE BLI FÖRSTÖRT.

DÅ TRODDE FOLKET I NINEVE PÅ GUD OCH LYSTE UT EN FASTA OCH KLÄDDE SIG I SORGEDRÄKT, BÅDE STORA OCH SMÅ.

Jona kap 3:4-5.

Nåväl, folket vänder om och Herren Gud drog tillbaka sitt hot att förgöra dem med all sin ondska.

Det är ju jättebra!!

Ondskan lurar och hotar.

Men Jona reagerade mycket negativt:

DETTA FÖRARGADE JONA I HÖGSTA GRAD OCH HANS VREDE UPPTÄNDES.

Jona 4:1

Han visste att Herren Gud är en god Gud som bara vill väl och att godhet skall råda. Även hot kan tas tillbaka - människorna är fortfarande så barnsliga att ibland är hot det enda som får oss att inse allvaret.

Jona säger:

JAG VISSTE ATT DU ÄR EN NÅDIG OCH BARMHÄRTIG GUD, TÅLMODIG OCH STOR I MILDHET, OCH SÅDAN ATT DU ÅNGRAR DET ONDA.

SÅ TAG NU, HERRE MITT LIV IFRÅN MIG,

TY JAG VILL HELLRE VARA DÖD ÄN LEVA.

Jona 4:3-4.

"Hutingar" på Wämö kyrkogård.

Är detta någon slags dödshjälp?

Är det ett självmordsförsök?

Nej, nej, något sådant finns inte i Bibeln.

Det är omvänt.

Livet vilar inte i våra händer. Det vilar i Guds händer!

Därför ber Jona denna märkliga bön:

- Ta mitt liv!

Han orkade inte liva. Jona ville hellre vara död än levande. Varför?

Hans predikan hade ju gjort nytta!

Jag försöker med vår nutida kunskap i psykologi och själslig erfarenhet förstå denne sure profet.

Det kan vara så enkelt som Carl Henrik Martling skriver i sin bok "Mitt i verkligheten" - homiletiska utkast till predikan i fastetid - att vi inte står ut med Guds orättvisa kärlek.

Carl Henrik Martling "Mitt i verkligheten".

Jesus säger till vingårdsarbetarna som fått lika mycket i lön även om några bara arbetat en timme:

- SER DU MED ONDA ÖGON PÅ ATT JAG ÄR GOD?

Matteus 20:15.

Jag citerar:

"Rättvisa och barmhärtighet är svåra frågor att komma tillrätta med. Har man rättvisan på sin sida ser allt ganska enkelt ut. Då behövs ingen barmhärtighet.

När andra får barmhärtighet är det lätt att ropa på rättvisa istället.

Ögon kan lätt bli onda när de ser en godhet som ser orättvis ut.

Det finns i världen en rättvisa som vi måste kämpa för, och orättvisor som vi måste kämpa emot, skriver C H Martling.

Men det finns också en orättvisa som inte är rätt, som är alldeles för god.

Den är full av nåd och håller ingenting tillbaka.

Den tar inte från den ene för att ge åt den andre, utan ger ÅT ALLA, MER än de har rätt till.".

Gud är MER ÄN God!

Det är det som profeten Jona blir sur på.

Han klarar inte den orättvisa som är alldeles för god. Är man ond så skall man dö! Punkt slut.

En sådan livsinställning har många och återfinns även i dagens politik, på olika sätt.

Men Guds väsen är GODHET.

FÖRLÅTELSE.

Upprättelse och en ny chans.

- Jaha, skall det vara på det här viset så vill jag inte vara med. Tag då mitt liv, jag har tappat ansiktet. Jag är en rättskaffens man som vill ha en gud som är svart eller vit, inte håller på att förhandla med godhet hit och dit... tänkte kanske Jona.

Ärligt talat, är det inte så att Guds godhet väcker större anstöt än Guds stränghet?

Sur och arg ost.

Jona vill inte leva.

Han har just varit i en valfisks buk i tre dagar och blivit utspottad och räddad, precis som kanotisten i chilenska Patagonien.

Men han är inte glad!! ??

Nu handlar det inte om den stora staden Nineve i dagens Irak med sina 120.000 invånare, nu handlar det om en liten människa som önskar sig döden.

Herren Gud visa nu den största omsorg om Jona. Dialogen som utspelar sig i dessa fyra kapitel är ganska enastående.

Folket är räddat och Jona vill dö. Då säger Herren Gud:

MEN HERREN SADE:

- MENAR DU ATT DU HAR SKÄL ATT VREDGAS?

Jona 4:4.

Ja, jag har rätt till att vredgas!

Denna fråga kan vi stanna inför resten av våra dagar.

Gud har gett oss en underbar planet att leva på med möjligheter till ett gott liv. Men vi förstör och skövlar och ger Gud skulden - vi vill inte leva längre bland miljöförstöring och AI som tar över våra liv.

Även jag kan få en darrning av dödslängtan:

- Jag vill hellre vara död än leva... på grund av vad människan gör, inte Gud!

Jona svarar inte på Guds fråga.

Han går ut ur staden och gjorde sig en hydda och satte sig i skuggan av den för att se hur det skulle gå med staden.

Vad gör Gud då?

Jo, precis som med Adam och Eva, då de fördrivs ut ur paradiset, visar Herren omsorg om dem då han ger dem kläder av skinn, till skydd.

Samma omsorg visar Herren nu mot Jona och låter en ricinbuske växa upp för att ge honom extra skugga.

Ricinbuske från Wikipedia.

OCH HERREN GUD LÄT EN RICINBUSKE SKJUTA UPP ÖVER JONA FÖR ATT DEN SKULLE GE SKUGGA ÅT HANS HUVUD, OCH HJÄLPA HONOM UR HANS FÖRARGELSE.

Jona 4:6.

Så fint!

Hur reagerade profeten?

Jo, han blev faktiskt glad! Men Herren testar honom:

MEN DAGEN EFTER, NÄR MORGONRODNADEN GICK UPP, SÄNDE GUD MASKAR SOM FRÄTTE RICINBUSKEN SÅ ATT DEN VISSNADE.

NÄR SEDAN SOLEN HADE GÅTT UPP, SÄNDE GUD EN BRÄNNANDE ÖSTANVIND OCH SOLEN STACK JONA PÅ HUVUDET SÅ ATT HAN FÖRSMÄKTADE.

DÅ ÖNSKADE HAN SIG DÖDEN OCH SADE:

- JAG VILL HELLRE VARA DÖD ÄN LEVA.

Jona 4:7-8.

Ricin i historien.

Nu tycker jag faktiskt lite synd om Jona. Han har just hämtat sig och kunnat känna lite glädje. Guds omsorg gäller också honom.

Men så när han går ut ur sin hydda på morgonen så är den skyddande busken borta... Nu går jag in i hans roll och övertar den, med full vrede.

Jona kastades i havet och slukades av en val. Tänk om han fick lunginflammation och blev mycket sjuk?

Jag fick nämligen själv lunginflammation för två veckor sedan- utan att ha hoppat i havet - och kämpar med detta.

Första veckan tog antibiotikan udden av bakterierna, tack.

Andra veckan fick jag en inhalator med kortison som skall rensa lungorna från slem. Där är jag nu... och läser på bipacksedeln om biverkningar:

Hes och upprörd.

Mindre vanliga biverkningar kan förekomma:

- Hosta och heshet, ja.

- Rastlöshet, nervositet och upprördhet, JA!

Mediciner med biverkningar är egentligen ett gift.

Hur är det med ricinbusken?

Och nu kommer en oväntad kommentar: visste du att ricinbuskens frön är dödligt giftiga?!

Att äta ett par frön ger en svår förgiftning som leder till döden.

Själva ricinoljan som kan pressas ur fröna används som medicinalväxt som ett tarmretande medel, alltså mot förstoppning - ett avföringsmedel.

Nu låter Herren Gud ricinbusken vissna ned.

Oljan är bra. Fröna är dödliga.

Här kommer min teologiska ört-spaning:

Att låta ricinbusken vissna ned var en livräddande åtgärd från Guds sida.

Kanske visste bibelläsarna förr att denna "kurbitsbuske" hade dödliga frön?

Risken var stor att Jona skulle stoppa ett frö i munnen - och förgiftas till döds... - och så slippa leva.

Alltså, kom igen alla maskar och ät upp busken innan Jona vaknar!

Så bra då. - - -

Men östanvindens hetta var inte snäll... Jag som har drabbats av värmeslag flera somrar i rad, vet hur farligt det är om solen bränner på huvudet.

Jona försmäktade och höll på att gå under - och jag med honom! Vreden kvarstår, hos oss båda.

För andra gången utbrister profeten:

- JAG VILL HELLRE VARA DÖD ÄN LEVA.

MEN GUD SADE TILL JONA:

- MENAR DU ATT DU HAR SKÄL TILL ATT VREDGAS FÖR RICINBUSKENS SKULL?

HAN SVARADE:

- JAG MÅ VÄL HA SKÄL ATT VREDGAS TILL DÖDS?

Jona 4:9.

Låt mig dö!

Nu kommer den sista argumenteringen i denna dramatiska händelse.

Herren Gud försvarar sitt handlande, där den orättvisa nåden är större än människans lilla sura perspektiv:

DÅ SADE HERREN:

- DU TYCKER SYND OM RICINBUSKEN SOM DU INTE HAR HAFT NÅGON MÖDA MED OCH INTE HAR DRAGIT UPP, SOM KOM TILL PÅ EN NATT OCH FÖRGICKS EFTER EN NATT.

OCH JAG SKULLE INTE HA MEDLIDANDE MED NINEVE, DEN STORA STADEN, DÄR MER ÄN 120.000 MÄNNISKOR FINNS, SOM INTE FÖRSTÅR ATT SKILJA MELLAN HÖGER OCH VÄNSTER, OCH DESSUTOM DJUR I MÄNGD!

Jona 4:10-11.

Slut.

Nej, fortsätt!

Nu får du tänka själv och sätta dig in i detta rollspel.

Sedan kan du läsa andra halva här, där även drottningen av Saba finns med:

Sturellas Fotoblogg: JONA-TECKNET och Drottningen av Saba