ANNORLUNDA OCH UTVALD

Vad är det som är annorlunda?

Känner du dig annorlunda? Kan du uppleva ett främlingskap när du är bland andra?

Du tänker inte likadant, känner inte likadant och förstår det som händer på ett annorlunda sätt.

Det är Guds fel.

Gud har skapat oss var och en såsom han vill ha oss!

Äntligen har vi fått upp ögonen för att börja acceptera alla som inte tillhör "normalfållan". Mänskovärdet måste gälla fullt ut så att vi inte hamnar i en "normal-fälla". Fållan och fällan.

Fållan eller fällan.

Några exempel.

Att vara kvinna bland män i yrkeslivet kan vara en upplevelse av stort främlingskap.

Att vara vänsterhänt bland 80% högerhänta kan vara ett riktigt handikapp i vissa situationer.

Att vara kristen bland icke-troende kan vara ett mycket ensamt främlingskap där stämpeln "annorlunda" kan sätta sig hårt.

Att vara högkänslig bland avtrubbade (f'låt: normalkänsliga, menar jag) är en riktigt stor börda.

Ändå har Gud tänkt att hela denna spännvidd ska finnas. Det är vårt sätt att värdera som är problematiskt.

Vänsterhänt och onormal.

Med denna inledning, vill jag tala om att vara annorlunda i betydelsen att vara utvald och avskild från de övriga.

Precis som jästen i degbunken har Gud skapat ett folk som han ville skulle vara annorlunda.

Det behövs ett folk som har antennen uppe, som är lyhörda för min vilja och som inte bygger samhället så samma sätt som andra.

Det behövs ett folk som har ett rent hjärta, som lever rent och som har rena syften med det de gör.

Jaha, men det är omöjligt. Så perfekta människor finns inte!

Nej, just det.

Därför började Gud med en enda människa - Abraham - och kallade honom ut ur hans sammanhang, och förde honom till en ny plats.

- Lyft blicken mot himmelen, Abraham, sa Herren, så talrik himmelens alla stjärnor är, så stort skall folket bli som du kommer att vara en fader till. 

Omöjligt!

För oss ja, men inte för Gud.

Så växte sakta ett folk fram från Abraham - Isak och Jakob och hela deras släkttavla.

Att vara annorlunda i biblisk mening.

Herren höll dem avskilda från alla andra folk, han utvalde dem till att vara heliga = alltså tillhöra den Helige. Då behövdes särskilda renhetslagar och gränser mot avgudadyrkan.

Men alla ville inte vara med om det. De ville hellre vara som alla andra - normala.

Normaliteten är en frestelse för den som är avskild och annorlunda.

Jag skrev om detta här om dagen, så jag skall inte upprepa mig mer, men nu tar jag ett personligt avstamp utifrån det här.

Kan man få vara normal?

I Guds rike här på jorden behövs flera uppgifter och tjänster som är lite speciella. 

För att kunna höra Guds röst och utföra Guds vilja utrustar Herren några till att vara 

lärare, profeter och präster.

Dessa personer får en personlig kallelse som skall bekräftas av den fysiska församlingen, så att det inte bara är inbillning.

Jag fick för många år sedan en sådan kallelse - att bli präst.

I många år tjänade jag Herren i Svenska kyrkan ända till dess att den församlingen gick sönder. Den är under återuppbyggnad nu, men jag är inte med där längre.

Herren lyfte mig bort, stängde den dörren, och i tre års tid har jag förnekat mitt ämbete och inte velat kännas vid det. Samtidigt har jag längtat tillbaka och undrat varför jag inte är kallad i tjänst...

Prästen på väg till jobbet.

Hur många känner du som är präster?

Förmodligen inte så många. Vår yrkeskår är speciell med lång utbildning och krävande uppgifter.

Ofta möts vi av fördomar och dumheter - då kan det vara frestande att försöka vara så "normal" som möjligt, vad nu det är.

Kan prästen gå på fest? Kan prästen äta en glass på stan eller ligga på badstranden?

- Ta dig ett glas och var som alla andra!

- Nej, du skall inte vara som andra, du är speciell och skall döpa, konfirmera, viga och begrava - då vill vi inte ha sett dig ligga på badstranden eller festa runt!

Så är det.

Fållan eller fällan.

Är frihet från fållan fällan...?

Att vara annorlunda, avskild och utvald handlar inte om att ha ett högre värde. Nej, det är en ordningsfråga och en uppgift, som behöver denna avskildhet.

Dock, bakom denna uppgift finns en alldeles vanlig människa, som i sig själv inte orkar bära en så stor börda.

Nästa gång du möter en präst; se med lite extra kärlek på honom och henne - det behöver vi!

Israel är ett annorlunda folk, utvalt till ett särskilt syfte: genom henne skall alla folk bli välsignade!

Att tala väl om Israel innebär i vårt samhälle att man blir ifrågasatt.

Tyvärr är det svårt att predika om Israel i svenska kyrkan, trots att Israel nämns i alla bibeltexter.

Men jag kan inte backa från vad jag har sett och hört.

Jag kan inte heller förneka att jag är kvinna, vänsterhänt och högkänslig, med en kallelse att vara präst och ibland tala profetiska ord med skarp sanning. Det är att stå utanför normaliteten. 

Men där är jag.

Nu skall jag ta en glass!

I hemlighet...

En hemlig glass.

Lyssna nu in i ditt hjärta på vilket sätt Gud kallar dig... Varje människa har en kallelse in i Guds rike. Som döpt tillhör du Guds förbund, infogad av Guds nåd.

Herren vill bruka dig!

Bed att få klarhet i det. Du behövs. Herren väntar. Jesus sträcker ut sin hand. Ta den.

För Guds skull!

Förneka inte.

Annorlunda hälsningar, 

Helene F Sturefelt,

- präst i Svenska kyrkan, radioprogrammakare, tecknare, barnboksförfattare, hårdrockare, symbolpedagog, skrivare och bloggare, nattsuddare...

- ja, det är onormalt mycket... men jag kan inte hjälpa det!

Allvaret är ju detta, till sist: 

- att förneka sin kallelse gör att man går miste om välsignelsen.

Det gäller både folk och enskilda.

Herren välsigne dig och bevare dig!