"SLÄNG UT JULEN!"

Tomten har jag sett sen mitten av november.

- Så, då var det klart. Ut med julen. Nu har jag haft barnen denna vecka och nu är julen firad. Släng ut granen! Den har barrat länge nog.

Jag lyssnar och läser om den yngre generationen som lever ett helt annat liv än jag gjorde i den åldern.

Traditionerna har släppt helt, och allt styrs av marknadskrafterna och varannan-vecka-livet med barnen.

När berget av julklappar är öppnade och prylarna ligger och väntar på uppmärksamhet bland glittersnörena, då har julen nått sin klimax. Även om det bara är tisdagen den 21 dec. Det spelar ingen roll.

Julen är saker. Julen är kommers. Konsumtion. 

Något annat vet inte den unga generationen. Jag gråter.

Julmust istället för Coca C.

Och på fredag är det Taco-fredag...

Nä, på fredag är det Julafton! Då äter man ju Dopp i Grytan, Janssons frestelse och köttbullar!

Inte om det är en fredag. Då är det Tacos som gäller. Punkt.

Vi har klarat av julen. Den är slut, sa jag.

Granen har stått inne och barrat sedan 1 Advent. Den gamla tidens upptrappning och förväntan inför julen är sedan länge borta.

Vems är ansvaret?

Det är de äldre som måste överföra traditionerna till de yngre. Och de yngre måste förstå värdet i att vi gör ungefär samma sak, ungefär samtidigt. Det är det som skapar en kollektiv upplevelse av att "NU händer det!"

Är du här igen?

Jag minns spänningen som barn när Farmor öppnade dörren till "salen", där det var lite svalare, och vi fick komma in på julaftons morgon och se den nyklädda granen... Det var så stort och spännande!

Detta juleträd symboliserade allt - skönhet, dofter och berättelser:

Girlanderna av svenska små flaggor på rad påminde Farmor och Farfar om krigsåren.

De röda kulorna var höstens skörd av äpplen, men även de röda sår som Jesusbarnet som vuxen skulle få...

Glittret var snön, och strålglansen från Faderns himmelska rike.

Stjärnan i topp var och är Betlehems stjärna som ledde de vise männen rätt, till krubban där Guds son låg nyfödd.

Granen berättar.

Men vad vet dagens trettioåringar om det?

Om ingen har berättat, så tar ju traditionerna slut! Och då finns det inget att överföra.

Julen händer i affärerna. Att shoppa är att "jula".

TV4's reklam förstör också alla intryck redan efter Allhelgona, då påtvingade kampanjer med för tidiga tomtar hoppar runt på skärmen. 

Man är redan less vid Advent. Jag förstår det.

Men vem skapar detta?

Vi.

Trivs vi? 

Nej. Många flyr den stress de själva skapat, och flyger till varmare land - om inte flygbolagen stängt ned.

Varför skapar vi miljöer vi inte vill ha? Varför tar vi ut allt i förskott?

Varför håller vi inte emot det höga tempot och säger:

- Vi tar det lugnt. Före. Inte efter... Vi väntar tills rätta dagen kommer.

Det räcker med EN kaka.

Så där sitter barnen ensamma bland alla sina paket och är redan uttråkade. Fantasin saknas. Kraven är för höga. Otacksamheten för stor.

Och föräldrarnas dåliga samvete gömmer sig under granen och håller skenet uppe, att "detta blev en bra jul i alla fall..."

Men inuti skaver det.

Den ständiga tidsbristen gör att relationerna magrar. Omsorg behöver tid. Lyssnande behöver tid.

Och om inte tryggheten finns där, finns inte heller intimiteten.

Hej tomtegubbar, nu är det jul igen.

Det är lätt att döva sig med film och alkohol. Det är för svårt att ta tag i det där livet.

Julens intimitet...

På radion spelas "Jag kommer hem till jul" för hundrade gången. 

Vem vill komma hem till jul??

Varför skall man komma hem till gamla roller och mönster som inte fungerar?

Vem vill komma tillbaka till en dysfunktionell familj bara för att det är helg och högtid?

Alla har inte turen att man trivs med varandra.

Titta hur de hade det i stallet, vid grottan i Betlehem!

Josef hade tagit Maria till sig och vakade över henne och barnet. Där fanns riktig omsorg.

Men sen var det som i vanliga familjer - där var åsnan, syndabocken och fårskallen, den tröga kamelen och arbetsoxen...

Fast det tar vi en annan gång.

Ser du åsnan bakom Josef? Fredrikskyrkans gamla altaruppsats.

Bestäm dig hur DU vill ha din jul. Och utgå från Jesusbarnet i krubban, så skall du få se vad som händer! Hela julen vrids rätt och du får kraft att stänga ute både hets och reklam!

Lär barnen att ge - inte att "ska ha".

Återta det kristna innehållet och ditt hjärta kommer hem.

Fadern väntar på dig. Den riktige himmelske Fadern, som älskar dig totalt.

Släng ut julen - men återta den snabbt igen, på Guds villkor.

Julkrubba i olivträ, Betlehem.

Käre himmelske Fader,

- förlåt alla som tömmer julen på sitt innehåll!

- hjälp dem som fastnat i yttre beteende och krav.

- kom till den som längtar efter något annat, Någon Annan - DIG.

Amen.

Barrande hälsningar,

Helene Sture Julefelt, 

- som lärt sig den tråkiga konsten att vänta, tills jag kom hem, inuti!

Ur led är tiden. 

P.S. Men OM det finns en människa som verkligen längtar efter sådan du ÄR idag, då är det värt mycket att få komma hem till jul. D.S.