TILL HÄRLIGHETENS LAND

Kristi Himmelsfärdsdag i Mjällby.

Har du varit på gökotta idag?
Jag har inte varit uppe i ottan och inte heller hört göken, men väl hört koralsång från kyrktornet!

Min cykel Rödabella tog mig på cykelvägen genom böljande sädesfält på Listerlandet. Mjällby kyrktorn var väl synligt och med sidovind från sydväst blåste jag fram.

Det är Kristi Himmelsfärds dag.

Jag tycker så mycket om att fira och högtidlighålla alla dessa händelser och årsdagar. Kyrkoåret och familjens bemärkelsedagar ramar in året och ger vardagarna fasta hållpunkter.

Oavsett alla världshändelser har varje familj sitt lilla universum. Det är viktigt att ta vara på! Det finns tillräckligt med bekymmer ändå. Och kyrkan ger stabilitet.

Stabilitet.

 

TILL HÄRLIGHETENS LAND IGEN
JAG SER DIG, JESUS, FARA.

MEN JAG PÅ JORDEN MÅSTE ÄN
EN GÄST OCH FRÄMLING VARA.

LÅNGT FRÅN MITT HEM JAG VANDRAR HÄR
MITT SÄLLSKAP SORG OCH MÖDA ÄR.
Sv Ps 159.

Kyrkklockorna ringde samman och vi satte oss längst bak. Bänkarna är smala i Mjällby kyrka med ryggstöd i nittio graders vinkel. Vi var absolut vakna.

Härlighetens land - var ligger det?

Vi fick höra en god predikan, där vårt svenska ord "himmel" inte helt kan rymma det som evangeliet vill förmedla.
Engelskan har två olika ord - "sky" och "heaven".
Det ena är en plats, det andra är mer ett tillstånd.

Upp i kyrktaksskyn.

Men för att krångla till det, finns det fler ord:

- Himmel, rymd och uppe i skyn.
- Heaven, space and sky.

Lärkorna slår sin drill högt uppe i skyn, raketerna far ut i rymden och Jesus far upp till "himlen"...

Härlighetens land ligger inte ute i rymden, inte uppe i skyn men förmodligen i "himmelen"...
Begreppen är lite luddiga, där poesi, naturvetenskap och andlighet snurrar runt varandra.

Och när kärleken drabbar oss, då sjunger vi:

- I'm in heaven!

Out of space, också kanske?

Mot härlighetens land!

Johan Olof Wallins psalm har följt oss hela dagen. Vi har spelat piano, sjungit och trallat.
Mitt hjärta vet att mitt hemland är i himlen. På jorden är jag en gäst och främling.

Därför blir det så fel när man i kyrkan säger vid förmedlandet av dödsfall:
- NN har tagits ifrån oss...

Nej, inte alls! Det är inte den kristna trons kärna.
Döden är inte alls ett ifrån-tagande. Det är ett hem-tagande!

Istället bör vi säga:
- NN har fått komma hem till vår himmelske Fader.

Ut ur tiden. In i evigheten. I härlighetens land.

Mot Hemlandet!

LÅNGT FRÅN MIN FADERS HUS JAG GÅR.
ACK, HERRE, HURU LÄNGE?

MEN DIT MITT ÖGA INTE NÅR
MITT HJÄRTAS BÖN SIG TRÄNGER.

DEN OUTSÄGLIG, INNERLIG
SKALL DELA SKYN OCH HINNA DIG.

Alldeles för många gör misstaget att blanda ihop de tre olika språken poesi, naturvetenskap och andlighet. Livets olika sidor behöver olika uttryck. Kropp, själ och ande!

I förra inlägget funderade jag mer kring detta.
Ingen stjärnkikare i världen kan zooma in Härlighetens land ovanför molnen, uppe i skyn bortom tid och rymd.

Men mitt hjärtas bön kan nå dit.

Når högre.

Det är det som är så märkligt och fantastiskt. Bönen färdas snabbare än ljuset. Din och min bön rör vid Guds hjärta!
Medan huvudet fastnar förtvivlat i att vilja mäta och väga allt - även det omätbara.

Ge dig!

Mitt hjärtas kärlek kan förnuftet aldrig fånga i tabeller.
Själens tro bor inte i logistik och formler.

På ett ögonblick är mitt hjärtas bön redan framme hos Gud! Ingen materia och inga tröghetslagar med grusig friktion kan hindra det.

Och inom mig jublar jag, i outsäglig och innerlig gemenskap med Skaparen själv.

Bönen delar skyn och hinner ikapp Jesus...

Skyn delar sig... och jag hinner ikapp.

EN SKYMT JAG DÅ I TRO FÅR SE
UTAV DET GODA LANDET.

DÄR DU FRÅN MIG EJ SKILJES MER
NÄR LÖST UR SYNDABANDET

BLAND HELGONEN JAG FRI OCH GLAD
FÅR BO I LEVANDE GUDS STAD.

Missförstående ateister har anklagat troende att vara i det blå... att "religionen är opium för folket". Det kan det vara när det missbrukas, men framför allt missar de en väsentlig sak:

Hoppet.

Hopp!

Det som ger mod och ork att leva vidare i denna tillvaro, som är allt annat än god många gånger.
De som genomlidit de största svårigheter kan ofta berätta att det är hos Gud i himmelen de har hämtat kraft.

Är det något att förakta?
Att döma andra utifrån sina egna reducerade måttstockar leder fel.

Jesus själv är garanten för det som sägs om Kristi Himmelsfärds dag. Vi firar en faktisk händelse som har ägt rum. Den kristna kyrkan föds genom hans död, uppståndelse och himmelsfärd.
Kristen tro vilar på faktum i historisk tid.

Och löftet som min själ vet är att jag kan blicka in i Härlighetens land med bönens hjälp.
Jag kan skymta i tro en bit av Det Goda Landet, bortom denna tillvaro.
Syndens band skall en dag upplösas.
Guds frälsande kärlek skall göra detta för oss.

Öppningen in i Härlighetens Land.

Det allvarliga i själens känsla av främlingskap är, att inte många har någon att tala med om detta.
Känslan av olycka kan driva en så långt, att tanken på döden börjar bli det enda sättet att orka leva...
Vi måste hjälpa varandra att hitta tillbaka in i livet igen!

Hoppet om Guds himmel redan här och nu kan ge kraft att bryta den onda spiralen.
Det finns ett gott liv att leva. Men syndens band som håller oss fångna måste brytas. Avslöjas.

Göras upp med.

DÄR UPPE ÄR DET INGEN NATT
OCH INGEN GRÅT OCH SMÄRTA.

DÄR UPPE ÄR MIN HÖGSTA SKATT
DIT SÖKER SIG MITT HJÄRTA.

TILL HIMLEN OCH MIN FRÄLSARE
TILL GLÄDJEN VÄRLDEN EJ KAN GE.

Fredrikskyrkan visade Min högsta skatt.

Jag önskar så att jag kunde dela min tro med dig, eller att min bön kunde bära dig igenom.

Det finns en tillvaro utan ondska, en himmelsk tillvaro utan sjukdom, smärta och död.

Varje gång jag blundar, ser jag hur jag står inför Guds tron och deltar i den eviga lovsången, tillsammans med alla Guds änglar... Den glädjen är total.
Totalt hel.
Helt och hållet ren och klar.


OCH SOM DU FOR DU KOMMA SKALL
O JESUS HIT TILLBAKA.

JAG HÄR VILL AKTA PÅ MITT KALL
JAG BEDJA VILL OCH VAKA.

JAG VET EJ STUND, JAG VET EJ DAG
MEN DAGLIGT DIG FÖRBIDAR JAG.

Ovan där.

Så finns det i varje människa både ett mikrokosmos och ett makrokosmos.
Vi kan vända oss utåt, och vi kan vända oss inåt.
Jesus har kommit oss till mötes och har delat detta livets våldsamma villkor.

Men med sin närhet har han också gett oss ett evigt perspektiv, på att jordelivet är inte allt.
Så när du känner främlingskapet komma krypande, då vet du att det beror på att du vet var du hör hemma.

I Härlighetens Land.


OCH SALIG ÄR DEN TJÄNAREN
SOM DU SÅ FINNER GÖRA.

NÄR SIST DU KOMMA SKALL IGEN
DU HONOM LOVAT FÖRA

TILL ÄRA OCH ODÖDLIGHET
UTI DIN FADERS HÄRLIGHET!

Himlen kan speglas i smutsig vattenpöl.

Tack käre himmelske Fader för ditt underbara löfte om Härlighetens Land!
Det hjälper mig att leva här och nu.
Tack Jesus att Du återtogs till Din himmelska existens, bortom kroppar av blod, svett och tårar.
Helige Ande, styrk oss och hjälp oss hålla ut här, till dess vår sista dag kommer.
Amen!


Himmelska hälsningar,

Helene Sture Härlighetsfelt,

- som fotograferade under och ovanför molnen...
- och som älskade Fredrikskyrkans gamla altaruppsats - kommer den tillbaka?
- samt ett tack till vännerna i Mjällby kyrka.

God kristen högtid.