PILGRIMSVANDRING i STADEN #vandringsfolket

Lunds stifts pilgrimsmärke.

Lunds stifts stora pilgrimsvandring pågår just nu.

Med start i Karlskrona i fredags, den 17 maj, ska nu pilgrimsledens 10-årsjubleum genom Blekinge och Skåne firas med en långsam vandring till Lund.
Målet är Domkyrkan med festhögmässa den 2 juni.

Det är fullt möjligt att ansluta sig som dagvandrare. Se här:
www.pilgrimsvagen.se

Nio tillresta pilgrimer och några från "staun" inledde jubileet redan på torsdagen då vi gjorde en stads-vandring i vårt vackra Karlskrona.
Byggd på 33 öar har vi vatten och kustlinje vart vi än går. Vi är lyckligt lottade med naturskönhet mitt i staden.

Jag vill gärna dela med mig av några blåsiga solglimtar och ösiga regnstunder...
Naturligtvis är pilgrimens sju nyckelord med, som relief till slentrian-promenaden.

Nyckelordsarmbandet.

 

Vi stod på Fredrikskyrkans trappa och blickade ut över Stortorget. Stora renoveringsarbeten pågår fortfarande, sedan drygt ett år tillbaka.

FRIHET - när Karlskrona anlades av Karl XI så fick "judar och muhammedaner" en fristad här. Religionsfrihet fanns inte som begrepp på den tiden.
Nutidsmänniskan tolkar friheten mer som "frihet från" religion. Det gör jag med, åtminstone om det betyder plikt. Jag vill slippa religiösa beteenden - det har Jesus verkligen befriat oss ifrån!

Fri att leva i relation med Gud.

Den kristna friheten hos Kristus är underbar!

Fredrikskyrkan.

 

Vi gick nedför backen mot "Kalvhagen", in på Ölandsgatan till Frälsningsarmén.
Ordet ENKELHET passade bra här.
Deras enkla gudstjänster - eller möten - med varm diakoni är en tillgång i staden.

Deras namn är också viktigt - Frälsningsarmén... Svenska Akademin utmönstrade för några år sedan ett ord som aldrig används längre:
- Frälsningsvisshet...

In kom det året ny-ordet "Fredagsmys"...

En talande bild för svenska folkets andliga status. Eller?

Tack Gud för Frälsningsarmén! Och hjälp oss att åter igen tala om frälsning och vissheten därom.

Visa mig, Herre, din väg.

Vi gick över Drottninggatan och stod mitt emellan de gymnasieskolorna. Där i Kapellparken finns resterna av den första provisoriska kyrkan som Stadsförsamlingen byggde på 1680-talet.
Det vill säga, det enda som är kvar av den är en skylt...

Ordet TYSTNAD beskrev det som inte längre finns, men som ändå är grunden för vårt arbete i kyrkan idag.
Tack till alla förfäder och förmödrar för ert slit!

Mot vinden nästan skrek jag ut informationen, så mycket blåste det... Tystnad anbefalles.

Solen sken men vinden tog i ordentligt.
Vi gick ned mot Aspöfärjan och såg hur det gick "vita gäss" på havet även här inne i stan... Det blåste... kan man säga!!
Så pass att fötterna ibland trampade fel på grund av kraftiga vindbyar, ja det såg nästan ut som om vi vinglade fram.
Och pilgrimsstaven fick jag hålla på tvären - blåsten slog undan den.

Vi såg Marinmuseet och tremastaren Jarramas samt två stridsfartyg väl förankrade vid kajen.

Marin stad.

 

Vi passerade Stumholmen. Karlskrona är ju byggd som en försvarsstad och den militära närvaron finns fortfarande kvar. Men just dessa hus är nu vanliga bostadshus, med tjusig utsikt över fjärden.

BEKYMMERSLÖSHET kan jag känna bara om jag vet att jag är omgiven av vänner och har ett gott försvar runtomkring mig...
Alla de murar som finns i Karlskrona ger mig också en god känsla av bekymmerslöshet - de är till skydd för oss invånare här.

Är det en kontroversiell tanke?

Nej, inte när man bor i en stad där de fortfarande frågar de nyinflyttade:
- Varför är du här?

Inte:
- Varifrån kommer du? Välkommen...

I trehundra år har karlskroniten levt med hotet att spioner och fiender skulle ta sig in, därav denna fråga. Det kan förklara mycket av mina åsikter också - att inte vara naiv inför de faror vår tid lever med.

Wachtmeister.

Vi gick vidare över Kungsbron - Karlskronas framsida där de stora fartygen lade till - förbi residenset och Bastion Aurora - och upp till Amiralitetskyrkan.
Byggd i trä är den ett provisorium, som fortfarande väntar på att bli "förstenad"... Nu ingår Amiralitetskyrkan och Rosenbom i världsarvet.

Det senaste tillskottet av kultur är Selma Lagerlöfs figur Nils Holgersson. Han är fortfarande på språng att påbörja sin underbara resa över landet med gåsen Akka.

Pilgrimen har gärna ett "högre perspektiv" även om vi går handfast på marken.

Nils Holgersson är på väg.

Vår enkla pilgrimsvandring fortsatte i tystnad genom stan.

Vi passerade den stora klockstapeln, vi gick längs varvet på Amiralitetsgatan och svängde upp på Styrmansgatan - puh vilken brant backe! - upp till Skomakargatan där Metodistkyrkan ligger.

Ordet ANDLIGHET var vårt reflektionsord här, och vi sände varma tankar till deras arbete. Metodistpastorn här har även deltidstjänst i Litauen... och åker över dit med jämna mellanrum. Då kommer hon med evangelium, själavård och stora säckar kläder och förnödenheten.

Välsignelser till er!

Metodistkyrkan "Fyrbåken".

 

Backen nedför var lika brant som uppför.
Havet var lite lugnare här inne i viken där skärgårdsbåtarna ligger. Fisktorget saknar sin rivna saluhall medan Scandic Hotel ger staden en ny silhuett.

Vi skulle gått bort till Pingstkyrkan också, men tiden medgav inte det. Böner av glädje till er!

Det ekumeniska arbetet är mycket viktigt för mig.
Hur ska vi kristna bli Ett? Det är enkelt: genom att gå till varandras gudstjänster och bli vänner!

Ordet DELANDE påminner mig om att vi ska värna om våra kristna syskon. Vi ska styrka varandra och tala gott om varandra.
Vi har alla blivit funna av Guds kärlek och gestaltar den på olika sätt, allt efter talang och förmåga.

Skärgårdsbåten till Nättraby.

 

Tillbaka på Stortorget var vår inledande stadsvandring slut.

18.00 ringde det till pilgrimsmässa i Trefaldighetskyrkan - Tyska kyrkan.
Lunds stifts pilgrimspräst Magnus hälsade välkommen, just med de ord som har varit så typiska för Karlskrona:

- Den stora frågan här i livet är ju just detta: Varför är vi här? Vad är mitt uppdrag? Vad är meningen med våra liv?

Han refererade till den nationella undersökningen kring "existentiell hälsa" där man konstaterar att vi svenskar inte längre har ord för andlighet och de stora frågorna. Det är ett allvarligt hälsoproblem som orsakar psykisk ohälsa.

- Här har vi som kyrka ett stort uppdrag!

Pilgrimsmässa i Tyska kyrkan/ Trefaldighetskyrkan.

 

Det blev plats för "delande" där den som ville fick berätta vad pilgrimsrörelsen betyder för honom/ henne.

- Vila och rekreation.
- Sammanhang och gemenskap.
- En tystnad med närvaro.

Vår Ulla berättade om de dramatiska Strindberg-vandringarna vi gjorde för några år sedan, och om alla de många ankare som finns runt om i stan, till och med i Karlskronas stadsvapen.

Att vara förankrad i sin tro... Hos Gud.

Ankaret.

Vad är en pilgrim? Det låter så märkvärdigt... Men det är det inte!

En pilgrim är en alldeles vanlig människa som vill leva livet mer autentiskt, bortom stress och yta.

Jag går inte över ån efter vatten, tänkte jag, jag behöver inte "mindfulness" när kyrkans tvåtusen år av medveten närvaro alltid har funnits i bönen och bibelläsningen.

Men låt oss bygga broar över till djupen!

Dopfunten mitt i kyrkan.

Det var mycket vackert att få ställa sig i en cirkel runt dopfunten under den stora kupolen med Gudsnamnet JHWH.
Tyska kyrkan är en kraftfull plats. Det stora guldkorset framme vid altaret och solen som letade in sina strålar gjorde stunden full av Guds skapade Ande.

Pulseringen av liv från Livets Källa blev plötsligt mycket tydlig.
Pilgrimspräst Magnus upptäckte hur Lunds stifts pilgrimsmärke tog form rent konkret här i kyrkan!

Glada och påfyllda sjöng vi pilgrimssången:

VISA MIG HERRE DIN VÄG
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.
I DITT LJUS.

Dopet och Nattvarden, våra två sakrament.

Men en deltagare påminde oss också om att det gäller att vara beredd på det bönesvar som Gud ger. Det kan vara omtumlande och djupt överraskande...
Bön är konkret. Bönesvar kan vända upp och ned på livet.

Ja. Tack!

Trött av allt organiserande och all logistik var det skönt att få slappna av med mat och god samvaro.
Vi var nio stycken som skulle övernatta i Möllebackskyrkan.

I vår Herres hus finns många boningar... och EFS Möllebacken har många utrymmen för en trött vandrare.
Jag hittade en jättestor kudde i barnrummet…

Åh så skönt!

Nästa dag väntade vandring ut ur stan till Nättraby.
Det skulle visa sig att min packning inte var komplett på något sätt... och att vädret var motsatsen till idag.

Mer om det i nästa inlägg!


Gående hälsningar,

Helene F Sturefelt,

- pilgrimsledare i Karlskrona stadsförsamling.

Älskade kyrka!