VAD DÅ "FÖLJA JESUS"?

Lärjungar i Nikkaloukta.

Att vara kristen är att följa Jesus.
Är det samma sak nu som det var för tvåtusen år sedan?
Det finns många sorters lärjungar.
Vilket träffar dig mest?
- lydig, snarstucken, svärmisk eller tveksam?

Det var inga roliga alternativ...
Jag vill vara som Heliga Birgitta: ivrig, varm och frimodig!

Men i Lukas text talas det om tolv yngre män... och då blir det så här!
Följ med in i kapitel 9 vers 51-62.

Återspeglar Guds skönhet.

1. De lydiga lärjungarna förberedde Jesu ankomst i en samarisk by.
De tog ansvar. De marknadsförde, annonserade och kommunicerade.
Men det hjälpte inte.
Samarierna var sura för att Jesus hade vänt sina steg mot Jerusalem.

Men vi kan inte ta ansvar för hur andra ska ta emot tron.
Vi kan bara se till att vi själva gör det vi ska.
Resten får vi lämna.

Lämna. Gå vidare.

2. De snarstuckna lärjungarna blev upprörda å Jesu vägnar.
Sicket folk som inte vill ta emot Guds son!
- Herre, ska vi kalla ned eld från himlen som förgör dem? frågade åskans söner Jakob och Johannes.

Jag kan riktigt höra Jesus sucka... Lämna era TV-spel och kom till verkligheten!
- Nej. Mänskosonen har inte kommit för att förgöra människors liv utan för att rädda dem.
- Tänkte inte på det...

Inget oväder, tack! Alesjaure.

3. De fortsatte sin vandring och mötte en man som gav ett perfekt svar:
- Jag skall följa dig vart du än går!
Tro det.

Denna smått orealistiska inställning kallas för det svärmiska lärjungaskapet.
Petrus var också en sådan.
Och vi får gärna vara ivriga! Bara vi inte glömmer att vi är mänskliga, med fel och brister, såsom feghet och rädsla...

Jesus svarar:
- Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Mänskosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.
Jesus, de hemlösas vän.

Räven hann inte hem...

4. Den fjärde typen är de tveksamma lärjungarna, som ställer villkor.
- Följ mig!
Här kommer ett antal bortförklaringar. Du kan lägga till dina, och jag mina.

- Låt mig först begrava min far.
Det var väl rimligt, särskilt med tanke på hur varmt det är i Israel. Där ska en död komma i jord inom ett dygn.
Jesus svarar nästan snorkigt:
- Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike.

Jag vet inte om jag förstår detta...
Troligen ska sista versen ge tolkningen, nämligen att inte blicka tillbaka, inte älta det förgågna, inte sörja bittert, inte plåga sig med de döda över huvud taget!
Det kan omöjligen betyda att de döda ska ruttna ovan jord - begrav anständigt och värdigt.

Men som vanligt går Jesus djupare.
Släpp.
Gå vidare.
Låt Gud ta hand om dem som gått över på andra sidan!

Andra sidan, den dolda världen.

Gå du och förkunna Guds rike! Vad betyder det?

Hm... jag mötte en man som inför en begravning sa:
- Jag är inte religiös, men jag fick ett "bud" för en tid sedan, en uppmaning att släppa allt jag hade för händer och manades : "Åk hem!". Jag gjorde så, och hann precis innanför dörren då telefonen ringde:
- Din svärmor ligger på sitt yttersta.
Jag hann precis...

En tid senare upprepades detta - och jag är inte religiös! sa mannen - att jag fick denna ingivelse "Åk hem!".
Nu var det min egen mormor som låg för döden... jag hann precis säga farväl...

Efter begravningen sa jag till honom:
- Jag tror Gud söker dig...
Han tittade med inåtvänd blick och jag förstod att han tänkte tusen tankar...
En kallelse kan mycket väl börja med döden som väckarklocka.

Uppvaknande.

Nästa bortförklaring:
- Jag skall följa dig Herre, men låt mig först ta farväl av dem där hemma.
Inte heller det är orimligt.
Men med en stor familj på den tiden så kunde de ta längre tid än ett sms eller en kram... och risken att bli övertalad att stanna hemma, överhängande.
Alltså:
- Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.

... ty då plöjer man snett, tappar fokus och riktning och blir inte till glädje.

Jag tror inte att Jesus säger att man ska strunta i sin familj.
Vi ska visa varandra omsorg.
Men man ska inte låta sig styras av den!
Som kristen är det Kristus som är första prioritet.

Sammanfattningsvis kan detta bibelstycke påminna oss om:
1. ta gärna ansvar men ta inte över,
2. låt dig inte såras över andras dumhet eller ovilja,
3. var realistisk i din kapacitet att följa Jesus och räkna in din egen oförmåga... samtidigt som blicken är fäst på Honom som ger oss kraft,
4. det är inte du eller jag som ställer villkoren för efterföljelse!
Låt din tveksamhet bli till frimodighet.

Och det viktigaste:
- Blicken framåt! Inte bakåt.

Helene Sturefelt

Åt vilket håll tittar du?