SAILFEST i HAMNEN

Hamnfest.

Karameller, karuseller, båtar och - Sailkyrkan!
Segelkyrkan?
Nja, Karlskronas alla kristna församlingar är samlade vid Aspöfärjan dessa dagar, då det är fest i hamnen.
Förr var det gott om båtar, nu är det mest marknadsknallar - och gospel.

Det är så skönt att komma ut från sina kyrkbås och vara bland folk!
Tillgängligheten är så viktig.

Oas bland marknadsstånden.

Att som präst få mingla runt med ett kaffekopp i hand ger många fina samtal, både om stort och smått.
Behovet är stort att få berätta för någon som lyssnar, och som också kan be för livssituationen.
Utan krusiduller kan vi be i cafétältet, rakt upp och ned:
- Herre, hjälp vår syster här att överlåta sina talanger till dig... det är ju du som gett henne denna förmåga, hjälp henne att ställa det då i din tjänst!
Och värme strömmar genom våra händer, som en elektrisk ström från Gud...

Du vet väl att Gud är elektriker?! : )
- Varde ljus...

Med varma, röda kinder fortsätter sedan samtalen.

Walla presenterar LP-vännerna.

LP-vännerna var uppe och sjöng på scenen. De arbetar med drogrehabilitering på kristen grund.
- I vems armar ska vi falla... om inte i Jesu armar?
De sjöng om vägen ut ur livet i mörker till livet i ljus.

Cyril berättade om missbruket som låg bakom och hur Jesus gett honom en underbar frid och försoning från det förflutna.
Det är inga lättköpta livshistorier... och det är inga lätta vittnesbörd. Det smakar både blod, svett och tårar.
Jag vet ingen annan religion som så tydligt som kristendomen talar om Guds närhet.
- Fall i mina armar!
Här finns ingen prestation. Bara mottagande. I kärlek.

I vems armar?

"Tänk om alla snögubbar kunde smälta i tö,
då skulle ingen behöva dö".

Jag lärde mig av en f.d. narkoman att man kallar varandra just för "snögubbe" när man håller på med droger.
När han kom på att han faktiskt var frälst - jag tror ju på Gud - och bad om sina synders förlåtelse, då blev han så skrattande glad att de andra trodde han var "hög..."
- Vilken drog har du tagit?
- Ingen! Jesus har frälst mig! log han.
- Är du inte klok, eller? - - -

Smält! - - -

Sailkyrkan bjuder på många tillfällen till eftertanke, allt medan karusellerna snurrar.

Vi samarbetar i år även med ungdomarnas hus Porslinan.
Till min stora glädje fick jag veta att en av de talangfulla tjejerna låg i mina armar som dopbarn för 19 år sedan! Så fantastiskt att få knyta an igen!
- Herre, jag ber för alla mina dopbarn... beskydda dem... led dem på dina vägar... låt dem få leva med dig i sitt hjärta, vad de än gör.... i Jesu namn, amen.
Det lilla ljus jag har, det skall få lysa klart...

Marinmuseet på Stumholmen.

När jag körde hem från hamnfesten såg jag en poliskontroll framför mig... Hjälp, de vinkar in mig!
Jag blev stoppad vid fängelset Hvita Briggen...
- Körkort och alkoholtest, tack.
- Visst!
Det kan inte hjälpas att pulsen ökar lite när man blir invinkad... hur nykter man än är, blir man lätt skakis...
- Grönt. Tack och hej.
- Tack själva för att ni är här och kontrollerar, sa jag och körde vidare, ivrigt sugande på en marknadskaramell.

Knall-måne.

Månen gick upp över Marinmuseet och jorden seglade sakta in i det utlovade meteorregnet.
Någon som sett brinnande stenar över himlavalvet?

Helene Sturefelt