NÄR KOMMER DOMEDAGEN? Ljummen i Laodikeia

Vad väntar de på?

Domedagen kommer nu på lördag.
Men inte enligt Bibeln.
Påståendet kommer från USA, världspolismaktens övernation.

En amerikansk pastor sprider varningar och rädsla omkring sig, så pass att oron sprider sig bland skolbarn och ungdomar här i vår egen stad.

Här är en länk från Sensus blogg "Gud har 99 namn".
http://gudhar99namn.se/2011/05/16/jordens-undergang-nu-pa-lordag/

Vad ska vi tänka om detta?
Minsann - är det inte domedagsbasuner jag hör uppe vid torget?
Jag måste skynda dit!

Är det Frälsningsarmén? Som ska rädda oss?

Nej, jag blir bara trött. Och arg.
Vem är han, den där pastorn?

- Trött på dem som sätter sig upp mot Bibelordet och försöker leta tecken, trots att Jesus själv säger att ingen vet när den dagen är inne.
- Arg på dem som skrämmer och uppviglar till rädsla.

Luther sa:
- Om Jesus kommer tillbaka imorgon tänker jag ändå plantera mitt äppelträd idag!
Det är en god hållning!

Plantera! Lev!

Puh! Det var inte domedagsbasunerna.
Det var bara Karlskronas stolthet Marinens Musikkår som marscherade på torget och spelade glad marschmusik.
Det var det som barnen tittade på.
Men oron i några klasser består...

Jag gick in i Fredrikskyrkan för att leda en begravning.
Nu däremot träffade jag Frälsningsarmén!
De var inbjudna att sjunga och spela "strängmusik". Taktfast fick vi höra de hoppfulla himmelssångena.

Jag mötte en av de äldre damernas blick - och vi log mot varann - ty vi vet vilket underbart hopp som vi har hos Jesus Kristus.

Och just när "Pärleporten" klingade som bäst, letade sig solens strålar genom de höga kyrkfönstren på ett sådant sätt, att ljuset föll rakt på blommorna...
De lyste snövita av ett ljus som sannerligen kom från ovan... och alla som såg det, drog efter andan.

Himmelskt.

Här finns inget hot, ingen skrämsel, inga maktanspråk eller hets.
Allvar ja, men det är det goda allvaret.

Och jag bad församlingen lyfta blicken till altaruppsatsen där vi kan se hur Jesus:
- uppstår från de döda,
- far upp till himmelen igen,
- och kommer åter...

... på lördag den 21 maj 2011?

I så fall blir det bara två blogginlägg till... och jag behöver inte skriva någon predikan till söndag...
ty då är vi i himmelen.
Eller?

Jesus lever.

Nej, denna stora dag är som "en tjuv om natten" - var vaksam!
Ingen vet när.

I lugn och ro får var och en rannsaka sina sinnen, se till att ha det gott ställt med alla relationer, leva i syndernas förlåtelse och luta sig helhjärtat mot Försoningen.

Det kanske inte är så dumt att den som är "ljummen" blir lite omskakad, ialla fall.

Utgrävningar av en biblisk stad. Turkiet.

Till sist:
Ljumma, lata sökare, finner ej sin frälsare, står det i en psalm.
Du minns säkert också orden i Johannes Uppenbarelsebok kap 3 där det står om församlingen i LAODIKEIA:

- Så säger han som är det trovärdiga vittnet:
Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm.
Men nu är du ljum... och jag skall utspy dig ur min mun.
Kap 3:15-16

I förra veckan var jag i Laodikeia...

Bussresan genom Turkiet gick genom den mineralrika Lychos-floddalen och upp i bergen.
I Lychosdalen var vattnet friskt och gott.
Uppe i bergen fanns de varma, sköna källorna.
Men ljummet vatten ville ingen ha!

Ruin efter ett badhus.

Varmt eller kallt vatten skulle det vara!

Förstår du?
Aha!
En kristen ska antingen vara kall och uppfriskande för överhettade sinnen.
Eller värmande för de frusna!
Men inte ljummen och mesig och obestämbar och ...

Välkommen, Jesus Kristus, tillbaka.
Jag längtar efter dig.

Helene Sturefelt

Bön vid en källa i Laodikeia.