Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 12 november 2022

VEM SKALL AVKRAGAS?

Vem skall avkragas?

Vilka krav skall man egentligen ställa på kyrkans präster?
Hur bred kan mångfalden få vara?
När är gränsen nådd då en präst skall avkragas? Vilka fel har då begåtts?

Veckan före 1 Advent samlas Svenska kyrkans högsta organ i Uppsala. Det är mycket lämpligt att kyrkomötet möts i Domsöndagens vecka, till eftertanke, debatter och beslut. Sedan kan det nya kyrkoåret få börja med sina glada Hosiannarop.

Just nu diskuteras en motion från (S) och (C) att konservativa präster, som inte vill viga samkönade par, skall avkragas - alltså i fråntagas sin prästuppgift. Förslaget har mött stora protester och hur omröstningen går vet jag inte i skrivande stund.
Om detta skriver Joel Stade (S) i en ledare i Sydöstran, 11 nov 2022.

Joel Stade håller emot.

Redan här har vi två fel:

1) Kyrkans uppgift är inte vigselrätten. Den tillkom år 1734 som juridiskt giltig, eftersom allt i en människas liv omramades av den kristna gemenskapen, i den tidens enhetssamhälle.

2) Vad gör politiken i kyrkan, fortfarande?!? Det är en riktigt dåligt skilsmässa, där den ena parten klamrar sig fast trots upplösningen, med alldeles för hög tilltro sig själv.

Vad gör ni här??

I de fall då domkapitel dömer en präst att avkragas, är det framför allt två situationer som inträffat:
- sexualbrott
- ekonomisk förskingring.

Mer sällsynt är att teologiska frågor är orsaken.

Dock minns jag två helt olika situationer där en präst ville ta bort allt tal om "O Guds lamm" och "offer", och med det klippa banden helt med Gamla Testamentet.
Det andra fallet en präst som på ett konfirmandläger berättade om den bibliska skapelseberättelsen.

Den ena var liberal. Den andra var konservativ.
Kan det vara anledning till att avkragas?

Den grundläggande offerteologin.


Som sagt, vilka krav skall man ställa på en präst?
Låt oss rensa bort allt som kan kännas viktigt på ytan, och så söka oss ned på djupet. Jag kan börja med mig själv och mina förväntningar när jag var ung.

Min naiva, barnsliga och goda tro var att prästen var någon som kunde Bibeln...
Jag var säker på att en präst kunde be tillsammans med andra.
Helt övertygad var jag att en präst var troende, och levde i gemenskap med Fadern, Sonen och den helige Ande.
Om jag någon gång skulle behöva hjälp med de Stora Frågorna, då trodde jag säkert att en präst skulle kunna hjälpa mig.

Aldrig tänkte jag att prästen skulle vara politisk eller skylta med sin sexuella läggning... bevare mig väl för att tvingas höra på privatlivet!

Jag hoppas du tror på Gud.


Jag vet nu att min godtrogna tro inte håller måttet. Med oerhörd sorg konstaterar jag gång efter gång att alldeles för många präster inte kan sin Bibel, man ser inte sammanhangen, förstår inte hur GT är grunden för Nya Testamentet. 
Predikningarna blir därefter, där Lag & Evangelium inte längre hör ihop, utan blir oftast ett billigt medhårsbudskap, som inte förlöser.

Obehagligt många gånger har jag mött präster som inte kan be. Men det är en av de viktigaste uppgifterna! En präst Måste Kunna Bedja högt och tillsammans med andra! Det går att både träna och lära upp.
- We are payed to pray! sa Martin Lind, min lärare vid Pastoralinstitutet och sedermera biskop i Linköpings stift.

Någon enstaka gång har jag mött präster som inte har varit troende och som hanterat nattvarden på det mest oheliga sätt. Vanhelgelse! (- inte som ordstavningsprogrammet föreslår: van helgelse... !!)

Herrens Heliga Nattvard.


Så, man kan fundera på vilket som är värst: att vara liberal präst och ta bort ord och begrepp, eller att vara konservativ och hålla sig till det som står?

När det gäller heliga Skrifter är det inte möjligt att snedda och ta bort.
Däremot är det nödvändigt med kunskap, mer kunskap och ännu mer kunskap så att man kan förstå och sedan göra Guds Ord begripligt för dem man möter.

Med eller utan krage, höll jag på att säga, för det finns många goda teologer som inte är prästvigda.

Stolor i sakristian.

Jag citerar denne ovanlige socialdemokrat, Joel Stade, som vädjar till sina partikamrater:
- Men om Svenska kyrkan skall vara en folkkyrka för miljoner svenskar, måste hon få vara bred och brokig. Teologiska minoriteter bör få existera. 
Kyrkomötet bör avvisa förslaget att avkraga de sista konservativa prästerna, som inte vill viga samkönade par.

Det var ju snällt sagt.
Men jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. 
I egenskap av politiker har han inget som helst mandat att yttra sig i teologiska frågor, så att det är gällande för oss i kyrkan.

Kyrkan skall släppa vigselrätten.

               
                  Vigselrätten tillhör civilsamhället, inte kyrkan.

Det stör mig väldigt mycket att många, som i vanliga fall inte är intresserade av kyrkan, skall komma när det är dags för ett enstaka tillfälle och ställa sina villkor. Det gäller även dop och begravning, där profana sånger och texter tar över allt mer. Det kristna utmanövreras skickligt bit för bit.
Och prästerna klarar inte av att hålla emot.

- Då går vi ur Svenska kyrkan!

Vem kan arbeta under sådana omständigheter?

Däremot är ALLA hjärtligt välkomna till kyrkan för att få ta emot Guds välsignelse, med Jesus Kristus i centrum.

Alla är välkomna.

För att till sist svara på mina egna frågor:

- jag är inte så intresserad av "bredd"... Vad kyrkan behöver är DJUP.
- mångfalden är splittrande när den inte har den gemensam nämnaren; att söka Guds vilja och försoningen hos Kristus.
- vem skall avkragas? Den som burit sig illa åt, förstås, och skadat andra. 
Och teologiskt sätt ligger de liberala tvivelsprästerna sämre till... Frågan är om de över huvud taget är på rätt plats?

Och frågan är även Vem som sitter i Domkapitlet - ty även där är fullt av politiker...
Jag har själv fått smaka piskan.
Det gjorde ont. Värst sved sveket och orättvisan.

Nåd skall finnas för alla, men mänskligt sätt är det inte så.

Herrens frid vare med er alla.


När församlingen är djupt förankrad i Kristus, i bön och bibelläsning, DÅ är hon kyrka. Inte annars.
Ur det följer sedan många goda uppdrag.

Pröva dig själv. Jag skriver inte egna åsikter. Jag är bara Paulus sekreterare...

UNDERSÖK SJÄLVA OM NI HAR TRO.
PRÖVA ER SJÄLVA!
MÄRKER NI INTE ATT KRISTUS JESUS FINNS HOS ER?

ELLER ÄR DET SÅ ATT NI INTE BESTÅR PROVET?

JAG BER TILL GUD ATT NI INTE SKALL GÖRA NÅGOT SOM ÄR ONT.
JAG KAN INTE SKADA SANNINGEN, BARA FRÄMJA DEN.

JAG GLÄDER MIG NÄR JAG SJÄLV ÄR SVAG OCH NI ÄR STARKA.
Paulus i 2 Kor 13:5-9, epistel söndagen före Domssöndagen.

Så, ta dig i kragen, människa!
Undrar vad det uttrycket kommer ifrån?

Helene Sture Kragfelt,

- trött kyrkoarbetare i förskingringen.

Ta dig i kragen.



 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar