Det ryker under flaggan.
Det är visserligen bara ett stycke tyg med några färger, men flaggan bär upp en identitet, och den får inte skändas.
Jag gillar gult och blått. Sol och hav. Rött och vitt - dansk pölse och vita moln.
Men på sistone har jag även upptäckt gult och svart - solen och den svarta myllan på Listerlandet.
Följ med på supporterbussen till Kalmar, där Mjällby AIF mötte sina jämlikar. Eller...
Som vanligt lever mina tankar ett helt eget liv medan bollen rullar. Det blir politik och det blir religion - det viktigaste vi har!
Jättestor arena.
Eller som en vän sa:
- Fotboll är det minst viktiga här i livet. Men av det minst viktiga, är fotbollen det viktigaste!
På den nivån befinner jag mig nu.
Försvar kontra anfall.
Skydd eller attack. Eller bådadera?
Det ryker under flaggan.
Ska det ryka?
Medan hejarklacken tände de otillåtna bengalerna flög mina tankar ut över världen.
Jag tänkte på de kurdiska kvinnorna i Iran och Kurdistan, de som kämpar för sin frihet mot männens islamistiska förtryck i Iran.
Jag tänkte på Cherson i Ukraina där bomberna detonerar, långt bort ifrån våra bengaler, i en rysk lögn som möter Europas vrede, i sanning.
Jag funderade på den parlamentariska oron i Storbritannien, där Liz Truss inte längre orkade kämpa som premiärminister mer än i 44 dagar.
Och ännu har vi ingen stabilitet i våra kommuner efter valet i september. Det väger så jämt att varianterna av allianser är för stor och besluten svåra.
Starka färger.
Inte heller Mjällbys tränare stannar särskilt länge. På tretton år har nio tränare passerat på Strandvallen.
Det blir en återvändsgränd - Mjällby är platsen där många växer och utvecklas, för att sedan gå vidare.
Samma sak händer i vissa församlingar, där kyrkoherdarna kommer och går, men församlingen består.
Lycksökare i kyrkan är en obehaglig upplevelse. Det kan jag skriva en bok om.
Dagens sportreferat meddelar detta:
- Men även om klubben inte har kontinuitet på huvudtränarbiten, så finns det i klubben, säger Lennartsson.
Då gäller det att identiteten är stark. Det är den i Kurdistan, i Ukraina och i Storbritannien.
Och i Mjällby!
Där jag bor finns allt detta samlat i våra trapphus - en lägenhet till en MAIF-spelare, palestinier, kurder, afghaner, somalier och några från Balkan. Och en riktig Listerlänning!
Här bor materialister, ateister, cyklister, kristna och muslimer av olika kulörer. Och vi "spelar" alla i samma lag under den blågula fanan. Så länge allt är bra, vilket jag hoppas det skall vara länge!
Här ryker det inte.
Mina tankar flög till förre (M)-ledaren Reinfeldt som i ett ögonblick av storsinthet ville att vi skulle öppna våra hjärtan för alla.
Det ville vi, men vi glömde ställa krav i den hemska flyktingströmmen som Assad orsakade i Syrien.
- Kom hit, men fortsätt inte era konflikter här!
Jag blickade ut över den stora fotbollsarenan i Kalmar och tänkte på dem som inte fick spela, alla dem som satt på avbytarbänken. Vältränade, lämpliga för sin position, men inte uttagna att vara på spelplanen.
Precis så är det med befolkningen i ett land också.
Alla måste kunna reglerna, förstå vad ledaren säger och träna på att ingå i gemenskapen.
Fotboll - politik - integration.
Inga ishockeyspelare på plan.
Det går inte att ha spelare som hellre vill spela i motståndarlaget, och viftar med hemliga flaggor.
Och om jag får fortsätta jämförelsen:
Inte heller går det att ha ishockeyfanatiker bland fotbollsspelarna - alla måste ha samma ideologi.
Annars kommer någon att minska målet, frysa gräset till is och sätta klubbor i händerna på fotbollsspelarna.
I klartext - vi måste ha samma mänskosyn i landet, samma kvinnosyn och syn på att barnen skall respekteras, inte knäckas av patriarkala strukturer.
MÅÅÅL!
Vi hann inte se målet...
Oj, nu hände något långt där borta. Som publik är det svårt att ha överblick - det är mycket lättare hemma i TV-soffan... Runt Kalmarmålet var det rörigt, men vår nr 16 fick upp huvudet på bollen och nickade in 1-0!
Samtidigt gjorde Malmö FF 1-0 mot Hammarby och rollerna är ombytta vad gäller förväntningar.
Dessa förväntningar... man tror att man vet hur det skall vara... Livet gäckar en ständigt.
Mjällbys hejarklack.
Hejarklacken fick ännu mer energi och bengaler tändes igen. Strax bakom stod både väktare och poliser och såg allt... Några av våra killar hade rånarluva, men blev rädda när de insåg att "Kalmarpolisen" kanske skulle komma efter dem...
Attack eller försvar?
Det ryker under flaggan.
Idrottsrök, krigsrök... För mycket!
Kan man hålla ihop utan en stark ledare?
Och.
Kan man hålla ihop om ledaren är för stark och har blivit en diktator?
Jag är svensk oavsett vem som har den politiska makten.
Jag håller på Mjällby oavsett vem som är tränare.
Men om ledaren använder demokratin till sin egen fördel och börjar bygga sig ett diktatorsrike, då kan allt brista.
"HUR VET MAN ATT NÅGOT ÄR EN LÖGN?
LÄTT:
MAN FÅR INTE IFRÅGASÄTTA DEN.
SANNINGEN TÅL ALLTID GRANSKNING".
Michael Törnquist.
Sanningen har inget att dölja.
I den ateistiska regimen i Ryssland får diktatorn inte ifrågasättas, inte heller i det kommunistiska Kina.
I Mellanöstern är det också stora problem. Koranen får inte ifrågasättas, mullorna får inte heller diskuteras.
Kristna sekter som drabbas av maktgalna ledare ställer också till stor skada.
Medan mittfältarna kämpade på Guldfågel Arena i Kalmar tänkte jag på hur demokratin har djupa rötter ner i den bibliska mänskosynen:
HÄR ÄR ICKE JUDE ELLER GREK
SLAV ELLER FRI
MAN ELLER KVINNA
- ALLA ÄR NI ETT I KRISTUS.
I de första kristna församlingarna rämnade alla gränser och något helt nytt tog sin början. Och det hade kunnat förbli så, om inte de romerska ledarna hade tagit över och utnyttjat religionen till sina maktsyften.
MÅÅÅL!
Intensiv hejarklack.
En klockren träff rakt i mål där vi stod, gav Mjällby 2-0 mot Kalmar FF, och hejarklacken hoppade av glädje så att betongfundamenten svajade där vi stod...
På Guldfågel Arena var frågan vem som var tuppen och vem som var kycklingarna...
Nej, lagen var jämna och det kunde lika gärna ha varit hemmalaget som tagit hem segern.
Men Mjällbys försvar var starkt, och så skall det även vara i ett land. Och i en familj.
Man skall försvara varandra mot det som hotar. Dörren är inte öppen för alla, även om hjärtat kan vara det.
I förra matchen mot Hammarby på Strandvallen var försvaret så svagt att motståndarna lekte in 3-0.
Så är det i politiken också .
Försvaret måste vara starkt.
Annars ryker det under flaggan.
Rök - festligt eller hotfullt?
Att förakta sitt eget heter "oiko-fobi". Det är en allvarlig inställning som får varje flagga att tappa färg.
Jag har många muslimska vänner som med tacksamhet har berättat hur bra det gammel-kristna demokratiska landet Sverige är.
- Varför är ni inte mer stolta över ert land? Här är ju fantastiskt att vara!
Och vi har tittat ned i marken och inte vetat vad vi skulle svara... stigmatiserade av hård åsiktskontroll och mobbning av politiska partier.
Jag skäms.
Inte för vårt land, men för vår svaga identitet.
Vår flagga blir allt mer grå...
Det gäller att inte vara borta när man är hemma.
Hemma. Fast borta.
Om all politik och religion kunde omvandlas till en fotbollsmatch, så önskar jag se Putin i mål på ena sidan, och Zelinski i det andra...
Och han som tror sig vara tuppen skulle då bli slagen av den offensiv som spelar boll med sanningen... medan den ryska försvarslinjen skulle backa tillbaka av sin egen lögn, och bli utvisade - med rött kort...
Mycket RÖTT kort.
Låt det ryka!!
Där rök det.
En enkel men allvarlig bön.
Käre himmelske Fader,
Du som skapat alla folk och gett var och en ett land att leva i,
- förlåt oss när vi går över gränserna och vill ha det som inte är vårt,
- förlåt oss också när vi föraktar det som Du har gett oss.
Hjälp oss att vara glada för den del av livet som är vår.
I gemenskap.
Amen.
Heja!
Och i supporterbussen hem från Kalmar var stämningen hög, och hejarklacken visade prov på att de kunde sjunga andra sånger än hejarramsor...
Det är faktiskt precis som en liturgi... med försångare och församlingen som svarar!
Så blev fotbollen även denna gång som en profan gudstjänst, med bollen i centrum, men utan tillbedjan.
Rykande oviktiga hälsningar från
Helene Sture Flaggfelt,
- Hönsmamma och gulsvartblå supporter.
Hejarklack och spelare tackar varandra!
P.S.
Endast för fotbollsnörden, d v s till mig själv...
Resultat:
- i slutminuten - på tilläggstid i 97:e minuten då det borde varit avblåst - slog Kalmar in ett mål. Så onödigt... Det blev likväl seger till Mjällby med 2-1, och vi tror högfärdigt att det berodde på att vi var närvarande förståss...
Måltorkan sedan i somras orsakades av besvikelsen att den duktiga tränaren Brännström valt att gå vidare. Sådant påverkar! Förneka inte det.
Våra vänner i Kalmar ligger 4:a i den allsvenska tabellen.
Mjällby ligger bara 10:a...
Bollen rullar vidare.
Guldfågeln arena i Kalmar. Tjusigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar