Välkommen att ta del av min predikan som förkunnades i söndags, 1 aug 2021, på temat "Goda förvaltare".
Det är 9:e söndagen i Trefaldighetstiden och du finner texterna på sid 1496 i psalmboken:
1 Mosebok 1:24-2:3, 1 Petrusbrevet 4:7-11 och Matteus 25:14-30.
Käre himmelske Fader, öppna Ditt ord för våra hjärtan,
öppna våra hjärtan för Ditt Ord. Låt inte vår omsorg vara förgäves… (595)!
Hjälp oss att se hur vi är din avbild, hur vi skall förvalta dina gåvor. Låt oss få vara trogna i det lilla… I GUDS, FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN, Amen.
Förvaltare – ett så tråkigt ord! Eller, är det den
vackraste uppgift vi kan få? Sommarens texter sätter ljus på hur vi ska leva
som kristna, hur vi är lärjungar till Jesus idag, med bitvis besvärliga texter.
Först en inledning, sedan tre punkter.
Hjälp oss att se hur vi är din avbild, hur vi skall förvalta dina gåvor. Låt oss få vara trogna i det lilla… I GUDS, FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN, Amen.
Först en inledning, sedan tre punkter.
Rubriken är DET HIMMELSKA KAPITALET.
Ordet förvaltare hör ihop med den som hushållar och fördelar. Oiko-nomos = fördela hushållets resurser, alltså ”ekonomi”!
På biblisk tid var detta tjänarens uppgift, eller faktiskt slavens.
Förvaltaren, slaven, hade husfaderns förtroende och utövade hans auktoritet mot de övriga i hushållet. Han var också ansvarig inför sin herre för sitt sätt att förvalta egendomen. Detta har sin grund i att vi är skapade till Guds avbild.
Och det som skall förvaltas är det himmelska kapitalet.
1. SKAPADE TILL GUDS AVBILD
1 Mosebok är en lovsång till Gud, vår skapare! Men
nåde den som i vår tid ifrågasätter evolutionen, här hamnar vi nämligen i
konflikt.
Det står mycket tydligt hur Gud har skapat allt liv ”efter sin art”. Det ena har inte vuxit ur det andra.
Och inom parentes kan jag säga att var enda fisk som hamnade på landbacken dog – ingen kröp tillbaka och tipsade sina fiskkompisar att de behövde utveckla lungor, hur många årmiljoner det än gick… Men detta är inte predikans ärende.
Det står mycket tydligt hur Gud har skapat allt liv ”efter sin art”. Det ena har inte vuxit ur det andra.
Och inom parentes kan jag säga att var enda fisk som hamnade på landbacken dog – ingen kröp tillbaka och tipsade sina fiskkompisar att de behövde utveckla lungor, hur många årmiljoner det än gick… Men detta är inte predikans ärende.
Människan är inte ett djur, inte en ”varelse” i
mängden. Nej, vi är skapade till Guds avbild, vilket inte har något motstycke
vad gäller djuren. Enligt Bibelns sätt att se, så är vi Mycket Mer än bara en
kugge i det ekologiska hjulet.
Människan är skapad ”till och i enlighet med” Guds avbild – precis som att tabernaklet gjordes efter en himmelsk förebild. Människans värde är okränkbart, men vår tid har glömt varför… eftersom vi har tagit bort Gud.
Herren har skapat oss med en enastående utrustning, som vi får förvalta, av förstånd, känsla och vilja:
- vi har intellektuella behov, vi har estetiska behov i längtan efter det vackra och sköna, vi har etiska behov (att bedöma ont-gott) och vi är utrustade med religiösa behov (längtan efter Gudsgemskap). Detta skulle vi kunna kalla vårt mänskliga kapital, som vi får förvalta.
Av djuren kan vi inte utkräva ansvar. De lever efter sina instinkter.
När vår tid reducerar människan till ett djur så blir konsekvensen att hon inte tycks rå för sina handlingar... och inte heller är ansvarig inför någon Högre Makt…
2. ATT FÖRVALTA DET VI FÅTT
På våra pilgrimsvandringar reflekterar vi över de två
kärleks-pärlorna: man kan bara ge det man fått. Ger vi av det vi inte
har, då gör vi våld på oss själva…
Gud fyller på. Herren ger i överflöd! Hans kärlek får vi ge vidare.
Vi har hört många predikningar om talenterna, så jag
skall inte uppehålla mig så länge vid det.
Men jag vill lyfta fram att nu handlar det inte bara om att ta vara på sina allmänna talanger – att kunna sjunga, organisera eller jonglera. Inte heller handlar det om egendomar eller fastigheter. Jesus berättade ju detta som en liknelse och vi har nästan glömt vad den egentligen handlade om...
Gud fyller på. Herren ger i överflöd! Hans kärlek får vi ge vidare.
Men jag vill lyfta fram att nu handlar det inte bara om att ta vara på sina allmänna talanger – att kunna sjunga, organisera eller jonglera. Inte heller handlar det om egendomar eller fastigheter. Jesus berättade ju detta som en liknelse och vi har nästan glömt vad den egentligen handlade om...
Det vi skall förvalta är det himmelska kapitalet, varken mer eller mindre. Liknelsen som Jesus ger är alltså inget råd i affärs-verksamhet eller om ränta skulle vara bra eller dåligt.
Här kan vi alla känna rädsla… Tänk om det är jag? Tänk om jag i min ovilja har grävt ned det jag skulle förvalta, för att jag inte ville, eller orkade, var blyg eller allmänt trotsig?
- Var och en som har, skall få, och det i överflöd. Men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute….
Vad hade han/hon missat?
Jo, gåvan var just ”det himmelska kapitalet”. Han grävde ned Guds evangelium. Hon stoppade undan allt tal om att komma till tro. Han brydde sig inte om sitt dop, inte om nattvarden heller. Allt kvittade.
Trons kapital kom inte i rörelse… Det var som om Guds gåvor aldrig hade blivit givna… Bönen var tom och torr.
Den som inte har, från honom skall tas också det han har – det han har är ju bara sina egna gärningar. Han förlitade sig på sin egen kraft och var hårdnackad mot Gud. Det är det som skall tas ifrån honom den dagen då hans utvärtes människa dör.
Och då, menar Jesus, finns ingenting kvar…
- Gräv upp evangeliet igen! Gräv upp Guds gåva av Försoning och Nåd. Gräv upp, och låt det komma i rörelse! Gräv upp det himmelska kapitalet som Herren har gett dig.
Förvalta det först för din egen del, så att frälsningen i dig börjar flöda. Ge därefter vad du har tillbaka till Herren, så skall du få se vad som kan börja hända!
Och gräv upp din Gudslängtan och låt Jesus Kristus fylla dig HELT!
Minns att det var Jesus själv som blev
utkörd i mörkret bland dem som grät och gnisslade tänder. OM du är där så
kommer Jesus dig till mötes just nu - och rör vid dig. Tag emot honom!
BÖN: Herre, tack för att Du drar oss ut ur mörkret, in
i ditt underbara ljus! Tack för att Du kallar oss in i glädjen hos dig! Hjälp
oss att se att det räcker att vara trogen i det lilla – att vårda skapelsen och
det himmelska kapital som Du anförtrott just mig…Jesus min herre, dig vill jag älska…”
Varma hälsningar från eder predikant,
Helene F Sturefelt, V.D.M.
- som var nere på stranden vid Hälleviks havsbad och hamnade på konstutställning i sanden.
Skickligt formade ödlor fick illustrera min text. Dessa strandskräckdinosaurier har inget personligt med inlägget att göra... Inte heller är de evolutionerade - de är skapade var och en efter sin art.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar