Snövit Askonsdag.
Snö över hela Blekinge!
Vilken underbara dag att vakna upp till. Snöplogen väckte mig och ett vitt ljus tog sig igenom rullgardinen. Det är Askonsdagen.
Den här tiden på året har betytt mycket för mig i mitt kristenliv, alltifrån Lutherhjälpens pappersbössor till de violetta dukarna och enkelheten i maten.
Att kunna avstå har varit en viktig egenskap att odla fram. Även när barnen var små så fick de vara med, på sina villkor.
Bakom min rullgardin. Eller framför.
Utan att jag märkt det, har fastetidens disciplinerade återhållsamhet präglat mitt sätt att vara hela året. Jag är ingen större vän av frosserier och överdrifter i vanliga fall, så jag har låtit denna uppmärksamhet vara med mig året runt.
Kyrkoåret är sannerligen en mycket god ordning som strukturerar upp livet - inte bara i kyrkan utan också här hemma!
Jag hade tänkt gå ut och elda några pinnar i en bunke, men det går liksom inte alls. Flera decimeter snö täcker hela tillvaron utanför dörren just nu.
Hur ska jag nu förbereda korstecknandet i pannan?
Helst ska det ju vara förra årets videkvistar från Palmsöndagen som skall eldas upp, nu får jag väl nöja mej med en avbränd tändsticka...
Aska. Tändsticksonsdagen.
Egentligen oroar jag mig mest för alla som lever med "positiv-religionen":
- Tänk positivt! Och klarar du det inte ändå, tänk lite mer positivt och låt allt negativt rinna bort!
Hm, det gick bra med Alla Hjärtans Dag. Det gick fint även med Fettisdagen igår med mumsande av fastlagsbullar (nej, jag säger inte "semla"). Men hur gör ni idag?
Askonsdagen sätter ju tvärstopp för allt positivt tänkande!
40 dagar av plågsamt fastande utmanar verkligen dagens lättsamma livsåskådningar!
Det går säkert jättebra att cykla.
I söndags var det en fin TV-gudstjänst från slottet Bjärka Säby utanför Linköping. Det förvaltas av Pingströrelsen, som denna dag hade bjudit in katolska kyrkans biskop i Stockholm - Anders Arborelius - till ett samtal om fastetidens bibeltexter.
Jag har hört honom flera gånger på Pilgrimsteologidagarna i Vadstena, och uppskattar denne munk och talare mycket.
Numer är han dessutom kardinal hos påven.
Anders Arborelius sammanfattar fastetidens mål med ett enda ord:
Befrielse.
Anders Arborelius och Marcus Sönnerbrandt.
Pastor Marcus Sönnerbrandt samtalade med honom och sa:
- Vi pingstvänner har en annan ingång vad gäller fasta, ofta i samband med bön. Fastan är inte kopplat till någon speciell tid, det är snarare individens och församlingens behov, att gå intensivare in i bön och söka Gud vid vissa tillfällen.
Katolska kyrkan har en annan ingång.
Anders Arborelius svarade:
- Fastetiden är en liturgisk tid, en förberedelse inför påsken, att möta vår uppståndne herre. Vi går med Jesus under 40 dagar för att befria oss synder och onödigheter.
Det innehåller tre delar: fasta, bön och allmosa, på det enskilda planet.
I stora städer i katolska länder kan man se folk ute på stan med askkorset tecknat i pannan!
Vi närmar oss varann allt mer.
Vad var det då som hände ute i öknen?
I de sammanhang där du är helt utestängd från kontakt och yttre stimulans, då går du in i en "ökentid".
Utan ljud och synlig skönhet, börjar de undantryckta tankarna komma fram.
Utan radio, TV, filmer och mobil uppkoppling, tar plötsligt de oputsade känslorna plats.
Utlämnad till dig själv, kan demonerna börja träda fram...
Och det var precis det som hände Jesus.
Efter dopet i Jordanfloden var han helt uppfylld av Helig Ande. Och det var Anden som ledde honom ut i öknen, för att han skulle prövas.
LEDD AV ANDEN VAR HAN FYRTIO DAGAR UTE I ÖKNEN DÄR HAN SATTES PÅ PROV AV DJÄVULEN.
Lukas kapitel 4.
Jesus testas vad gäller mat, makt och ödestro vad gäller livet.
* När man är riktigt hungrig, kan man frestas att förvandla stenar till bröd...
* Lockelsen till makt över folk och länder har ofta en djävulsk underton, då risken är att tillbedjan går till den Giriga Kraften, och inte till Gud.
* Den som missbrukar Guds makt kan frestas att leka med ödet och gå rakt ut i gatan - "dör jag så dör jag, lever jag så lever jag". "Änglarna räddar mig." Sådana dumheter är att utmana Gud!
Hoppa! Änglarna fångar dig!
När biskopen och karmelitermunken Anders Arborelius talar om befrielse så handlar det bland annat om dessa tre tunga saker; mat, makt och liv.
Vilka känslor är kopplade till mat? Vad svarar du?
- Tröst, tristess, social samvaro eller kroppens sunda behov?
Vilka känslor är kopplade till makt?
- Komma ur maktlöshet, bli uppburen och sedd, högre status eller ett medel till att förbättra världen?
Vilka känslor är kopplade till lek med liv och död?
- Jag orkar inte tänka själv, jag klarar inte av att ta ansvar för mig själv, jag måste ha en adrenalinkick varje dag?
Vill ha?
Efter varje plåga ger Jesus djävulen ett svar. Den fule är bibelkunnig och utmanar Jesus så att det nästan låter rimligt det han säger. Men Jesus är inte bara bibelkunnig - han ÄR själva Ordet!
Och svarar:
* Människan skall inte leva bara av bröd.
* Herren din Gud skall du tillbe, och endast Honom skall du dyrka.
* Du skall inte sätta Herren din Gud på prov.
Låt oss nu rannsaka våra sinnen:
- Äter vi sten? Mättar vi kroppens behov med skräpmat som blir som stenar i magen?
Och vad gör vi med själen? Får den någon näring över huvud taget?!
Det är ju därför Jesus talar om att vi inte lever bara av bröd.
SANNINGENS ANDE, RÖJ DEN NÖD
SOM VI I HEMLIGHET BÄRA
MÄNSKAN EJ LEVER BLOTT AV BRÖD
HENNE GUDS ORD MÅSTE NÄRA!
SÄND OSS EN HUNGER RUNT KRING JORD
EFTER ATT HÖRA HERRENS ORD.
SANNINGENS ANDE, VÄCK OSS.
Sv Ps 161:2
Henne Guds Ord måste nära... Denna psalm sjunger ofta i mig!
Därför, kära läsare, när vi nu i fastetid kanske väljer att avstå från en del mat, då är det alldeles nödvändigt att vi tillför mycket mer själslig näring!
Istället för en bulle - ett tänt ljus och min Bibel vid tekoppen.
Istället för bulle.
Rannsakan nr 2.
- Är vi maktgalna? Är makten ett medel eller mål? Är vi beredda att sälja vår själ för att vinna hela världen? Vad kostar rampljuset? Vad kostar de högsta politiska nivåerna?
Jesus svarar konstigt. Han talar om att tillbe Gud, medan vi talar om makt.
Eller, hör det ihop?
Att vara kristen, troende, och tillbe Gud i bön och lovsång, då har vi ju tillgång till den absolut högsta makten! Att leva med Gud Fader är ju att leva med Makternas Makt!!
Det är en inifrån-makt!
Inte utifrån-makt, med strålkastare och röstsedlar.
Kan denna fasteperiod hjälpa oss se att vår egen vanmakt eller maktlöshet får vila i Guds makt-rika händer?!
Gud är ju makt-fullkomlig... om man tänker efter... fullkomlig på makt. Eller hur!!
Välj livet. Fresta inte Gud.
Rannsakan nr 3.
- Leker vi med livet? Leker vi med döden? Utmanar vi gränserna?
Är det livsleda och meningslöshet? Är det vrede och hopplöshet, med hämndbegär och hat?
Eller tänjer vi på gränserna för pengarnas skull, för överlevandens skull? Eller är vi bara bekväma?
Och så ropar vi på Gud om hjälp när vi ställt till det för oss.
Änglarna får komma och rätta till det här. Tänk positivt.
Nej, detta är en tid av omvändelse.
Om vi skall kunna bli befriade från det som tynger oss, då behöver vi våga nämna vid namn vad det faktiskt är.
Just när det blir så där jobbigt, skall vi inte sätta på en film, inte lyssna på musik. Vi ska inte scrolla, chatta, zappa eller skrälla hit och dit.
Vi ska sitta still.
Och lyssna.
Och gå med det till Jesus.
I öknen. I en öken av snö.
Denna snövita Askonsdag.
Var välsignad.
Avstå bilkörning.
Käre himmelske Fader, hjälp oss att lösgöra oss från tyngder så att själen blir fri, fri som en fågel som lyfter högt över marken.
Förlåt oss alla triviala småsynder som får oss att fastna i dåliga vanor.
Hjälp oss med de riktigt svåra sakerna, som vi knappt vågar erkänna...
Tack för att Du känner oss så helt och fullt, inifrån och ut.
Älska oss tillbaka till livet! Amen.
Helene Sture Frifelt,
- insnöad,
- i pandemi, isolering och vinterväder.
Nu saktar vi ned.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar