TAPPER PESSIMIST Vandringsgudstjänst

Påskens vittnen.

- Vi ställer inte in, vi ställer om!
Biskoparnas positiva inställning till nya former av gudstjänstlivet välkomnas av många församlingar.
Får vi inte träffas inomhus, då går vi väl ut då.

VAR JAG GÅR I SKOGAR, BERG OCH DALAR,
FÖLJER MIG EN VÄN, JAG HÖR HANS RÖST!

HAN OSYNLIG ÄR, MEN TILL MIG TALAR,
TALAR STUNDOM VARNING, STUNDOM TRÖST...
Sv Ps 251.

Falkvikskyrkan, Sölvesborg.

Falkvikskyrkan i Sölvesborg inbjöd vännerna i EFS Listerkyrkan till en gemensam gudstjänst på fötter. Och flera från Hällevik och Nogersund slöt an till vår goda skara!
Plus Tomas Tvivlaren...

Det är 2:a söndagen i Påsktiden och temat är "Påskens vittnen". Kan även en tvivlare ha sin plats i den skaran?
Ja, det skulle visa sig att Jesus gjorde ett viktigt val då han bjöd in Tomas i lärjungakretsen.

Vi samlades 21 personer runt grillplatsen och fick direktiv hur en vandringsgudstjänst går till:

- Vi går inte fort. Vi går inte långt. Vi går sakta... och länge... ca 1,5 tim. Vi håller ihop gruppen, ingen går framför "stig-finnaren" och ingen går bakom "ankaret". Vi går korta pauser då vi får ett ord på vägen, vi sjunger förstås och är uppmärksamma på naturen och varandra - på behörigt avstånd i dessa virus-tider, men med hjärtats närhet!

VISA MIG, HERRE, DIN VÄG
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN.

Församlingen församlar sig.

Förr låg det en stor fabrik här uppe på Falkvik. Nu är den sedan länge borta och istället finns ett trivsamt bostadsområde, med närhet till bokskog och koloniområde.

- Gå gärna två och två och samtala om vad Påsken betyder för dig! Vad kan det innebära att Jesus dog och uppstod igen?

Forsythian blommade med knallgula blommor mot den blå himmelen. Det var mycket vackert, och jag kände hur glädje och tacksamhet fyllde hela mitt sinne.
Detta hade vi kanske inte upplevt om vi suttit inne i kyrkan som vi brukar...

Vi hälsade på alla vi mötte, ja, vi blev om-gångna av snabbare fotgängare och om-cyklade av cyklister.
- Pilgrimsvandring! Vandrings-gudstjänst!
- Jaha.. jaha.. där ser man...

Bara detta att församlingen gör sig synlig är en poäng i sig.

Vi går sakta. Inte så fort!

 

Vi stannade vid en vändplats med en sten i mitten.

- Vi ska fä lyssna till vad Petrus skriver i ett av sina brev, såsom det ögonvittne han var.
När kvinnorna kom springande till lärjungarna. trodde de inte på dem. På den här tiden var kvinnorna inte vittnesgilla.
Men de försäkrade att de verkligen hade sett graven tom, ja, en ängel satt på den bortrullade stenen och sa att Jesus levde!
Ofta har ju mannen gott om prestige, men i detta fall stod hela livet på spel - bokstavligt talat - så Petrus och Johannes rusar dit...

Bindlarna ligger kvar i graven. De blodiga tygstyckena ligger kvar... så makabert! Men hur gick det till? Det är ju lika märkligt som allt det andra... Virade Jesus av sig bindlarna, hjälpte någon honom eller dunstade han ur tyget, med sin nya uppståndelsekropp?

Frågorna är många.

Knallgult.

Men en sak är god att veta:

Varje altare i kyrkorna är just denna klippsten som Jesus låg på. Det fina, vita linnetyget på altaret symboliserar bindlarna runt Jesu kropp...

Därför skall ett altare inte vara utan linnetyg!

På detta dukar vi sen den heliga nattvarden - Jesu kropp och blod - igen...

Det är stort!

Stenen, sinnebild för altaret!

Ett antal år senare skriver alltså Petrus så här:

VÄLSIGNAD ÄR VÅR HERRE JESU KRISTI GUD OCH FADER!
I SIN STORA BARMHÄRTIGHET HAR HAN FÖTT OSS PÅ NYTT,
TILL ETT LEVANDE HOPP,
GENOM JESU KRISTI UPPSTÅNDELSE FRÅN DE DÖDA.
1 Petr 1:3

Ett levande hopp... så fint det låter. Vad skulle motsatsen vara? Ett dött hopp? Ett påhittat hopp?
Vi vet alla hur farligt det är när vi tappar hoppet... då kan livet glida oss ur händerna.

Hoppet är livsnödvändigt för livet!

Och nu har Gud fött oss på nytt till ett levande hopp.
Det är en gåva som vi får. Hoppet är inget vi kan ta oss själva.

Ett levande hopp.

 

Petrus skriver vidare, rakt in i vår rädsla för smitt-spridningen av Corona-viruset:

DÄRFÖR KAN NI JUBLA, ÄVEN OM NI JUST NU EN KORT TID SKULLE FÅ UTSTÅ PRÖVNINGAR AV OLIKA SLAG...

Jubla??
Det är väl det sista man tänker på i dessa tider!
Men om vi betänker vad rädslan gör med oss - nämligen förlamar oss och försämrar vår handlingskraft - då inser vi att Petrus har något viktigt att säga.

Lärjungarnas liv var tillintetgjort av långfredagens korsfästelse av deras herre och Mästare.
Det var inte bara ett personligt misslyckande, hela hoppet om att Jesus skulle vara Messias dog på Golgata.
Men så händer det oerhörda, att Gud själv uppväcker Jesus från de döda, och låter honom möta många som kände igen honom.
Är det någon som kan tala om att jubla och vara född till ett levande hopp, så är det Petrus och hans vänner!!

Jublar!

ALT VAD VI PÅ FÄRDEN KAN BEHÖVA
ALLT FÖR EVIGT HAR JAG I MIN VÄN.

ALLT SOM HÄR MITT HJÄRTA KAN BEDRÖVA
KÄNNER HAN OCH TRÖSTAR MIG IGEN.

NÄR LÅNGT BORTA TYCKS MIG VÄNNEN KÄRA
JAG DÅ MINNS HANS ORD:
- EN LITEN TID, SEN EN TID IGEN OCH JAG ÄR NÄRA.
Sv Ps 251:2


Vitsipporna blommade med grönvita mattor mellan de grå bokträdens stammar. Våren tar gott om tid på sig, men det är alltid lika hisnande när de första gröna bladen brister ut.

Naturens uppståndelse.

Det var dags för fikapaus.
Stenmuren fick tjäna som en hård men stabil soffa. Torra fjolårslöv var som den mjukaste matta.

GLÄDJENS HERRE VAR EN GÄST
VID VÅRT BORD IDAG!

Vårens matta.

 

Men hur var det med Tomas? Du har ju bara pratat om Petrus hela tiden.
Ja, det märkliga var att han hela tiden tycktes vara ett steg efter... Han var inte på plats när Jesus kom genom stängda dörrar och visade sig för de andra.
Tomas trodde inte alls på dem när de berättade att Jesus hade varit hos dem.

Tomas Didymus = tvillingen. Han var kluven till sitt sätt, dyster men djärv.
Trots sin otillräcklighet var han trofast och modig. Man skulle kunna kalla honom för en Tapper Pessimist.

När de var i Betania var det nära att Jesus blev stenad, men den buttre Tomas var ändå beredd att fortsätta vandra med Jesus, även om de skulle dö (Joh kapitel 11:16).
Jesus talade om nödvändigheten att han måste lida och dö, för att sedan uppstå. Vem kan förstå ett sådant tal?
Tomas uttryckte en svårmodig förvirring. Vem skulle inte gjort det...?

Vi har många tappra pessimister i våra församlingar...

Men inte heller när Jesus säger att han skall komma tillbaka - som vi sjöng i psalmen "en liten tid" - för att hämta alla till sig, blir de glada. Det går inte att förstå vad Jesus menar.

Ser inte klart.

 

Tomas må vara förvirrad, men han har en envishet som hjälper honom. Han är fast besluten att inte låta sig luras. Han håller på sin rätt att inte tro något förrän han har säkra bevis.

Vi kan ta en enkel matematisk jämförelse:

1 + 1 = 4 ? Nej, det ska du tvivla starkt på!
1 + 2 = 4? Nej, det är tveksamt. Fortsätt undersök.
1 + 3 = 4 ? Ja! Nu är det rätt. När du är säker, då vet du.

Matematiken är enkel, det är lite svårare när det kommer till livsåskådning och relationer.

Hur blir det rätt?

Var var Tomas när de andra var samlade bakom reglade dörrar? Varför var han inte tillsammans med sina vänner? Kände han sig utanför?
Eller ställde han sig frivilligt utanför?

Tomas Tvivlaren höll på att mista alltihop när han höll sig borta.
Vad kan vi lära oss utav det?

Den tappre pessimisten var utvald av Jesus själv. Han behövde en sådan personlighet i sin skara.
Är du en av dem, idag?


Det märkliga är att Jesus kom tillbaka till rummet där de var samlade, en gång till.
Lärjungarna hade låst in sig där, i rädsla för de laglärde. Vad gjorde Tomas under tiden?
Vad gjorde Jesus?
Vi vet inte.
Men vi vet att inte heller Jesus gav sig förrän alla hade fått möta honom!

Jag har berättat tidigare när vi var på resa i Jerusalem 2018. Då skulle vi besöka "övre salen" där lärjungarna och Jesus hade ätit påskmåltiden. Men vi var tre stycken som kom bort från vår grupp. Ett stort antal beväpnade israeliska soldater kom emellan, för att upprätthålla säkerheten inne i Gamla stan.

Vi missade hela upplevelsen... Och jag fick en tankeställare: var det så Tomas kände sig?
Han hängde inte med... Något annat kom emellan.

Tomas attribut: vinkelhake och lans.

 

En vecka senare kom alltså Jesus till lärjungarna bakom den stängda dörren. Denna gången var Tomas med.

DÅ KOM JESUS, TROTS ATT DÖRRARNA VAR REGLADE, OCH STOD MITT IBLAND DEM OCH SADE:
- FRID ÅT ER ALLA.

DÄREFER SADE HAN TILL TOMAS:
- RÄCK HIT DITT FINGER, HÄR ÄR MINA HÄNDER, RÄCK UT DIN HAND OCH STICK DEN I MIN SIDA.
TVIVLA INTE, UTAN TRO!

DÅ SVARADE TOMAS:
- MIN HERRE OCH MIN GUD.

JESUS SADE TILL HONOM:
- DU TROR DÄRFÖR ATT DU HAR SETT MIG. SALIGA DE SOM INTE HAR SETT, MEN ÄNDÅ TROR.
Johannes evangelium kap 20:24-31

Min FRID ger jag er.

 

Bokskogen och dess kojor fick nu ta emot vår sång, Tomas Tvivlarens egen vers i "Var jag går i skogar, berg och dalar":

NÄR PÅ TOMAS SEGERFURSTEN TÄNKER
SER ATT TYNGD OCH TVIVLANDE HAN GÅR.

SKYNDAR HAN OCH HONOM NÅDEN SKÄNKER
ATT FÅ SE OCH RÖRA VID HANS SÅR.

TOMAS, RÖRD AV JESU VARMA HJÄRTA
ÖVERVUNNEN AV HANS MARTERSKRUD,
ROPAR FYLLD AV FRÖJD OCH KÄRLEKSSMÄRTA:
- O MIN HERRE OCH MIN GUD!

Här är en mycket amatörmässig video, där vinden fick mig att tappa greppet... Men församlingen sjunger i alla fall! Håll för öronen...

Sv Ps 251 vers 3.

Den tappra pessimisten blev en konstruktiv byggare efter detta.
I kyrkokonsten avbildas Tomas med en vinkelhake och ett spjut. Traditionen säger att han själv byggde en kyrka i Indien, och att han dog där, medan han låg på knä och bad.

Men traditionen säger också att Tomas kom för sent ännu en gång...

I St Nicolai kyrka finns många kyrkmålningar i taket. Till vänster i korets tak finns Jesu mor Marias kista avbildad, då hon skulle begravas. Alla lärjungarna är samlade runt kistan, men inte Tomas.
Han står en bit utanför, klädd i vitt, inte som de andra i färgade kläder.

Tomas i vitt till höger.

Jag citerar ur Hans Milton och Ingmar Nilssons mycket förtjänstfulla bok om St Nicolai kyrka:

"En sammanfattning av äldre skrifters vittnesbörd om jungfru Marias död och begravning finns i Legenda aurea, "Den gyllene legenden" från 1200-talet.

Här lägger två apostlar varsamt ned Maria i en öppen och djup kista. Bakom denna står de andra apostlarna med Petrus och Paulus längst fram. Tomas har en lans i sin hand.
Enligt legenden kom Tomas inte i tid till Marias dödsläger, utan ankom först efter en lång färd från Indien till Olivberget, där han i en syn så henne fara till himlen.
till minne gav Maria honom dessförinnan sin gördel, som han bär på målningen.

Detta förklarar säkert varför Tomas i kalkmålningen har placerats vid sidan om de övriga."

Slut citat.

En mycket värdefull bok.

Uppståndelsen är inte en okänd kraft som trängt in i Guds värld. Nej, uppståndelsen är det som sker när Skaparen själv kommer för att bota och återställa sin värld2n, och föra den mot dess angivna mål.
Uppståndelsen är inte bara en ny skapelse, den är verkligen en skapelse, skriver Tom Wright, i sin bibelkommentator till Johannes evangelium.

Så, att leva i relation med Jesus är att verkligen ha LIV i hans namn!

I honom var liv, och det livet kan leva även i oss!

Låt oss be:

Herre, vi ber, ge oss av Din frid, vi som i denna tid lever med oro och osäkerhet.
Hjälp oss att leva i försoning med varandra, och med Dig.
Oavsett när livets slut kommer, låt oss få ha Ditt LIV i våra hjärtan. Då är döden inget som kan göra oss rädda. Amen.

Fantastiska träd.

Nu gick vår vandrande gudstjänst tillbaka till Falkvikskyrkans grillplats.
Vi hade fått många intryck, så det var skönt att få gå i tystnad.

Vi avslutade med att sjunga psalm 313, Fader vår och välsignelsen.

MIN FRÄLSARE LEVER, JAG VET ATT HAN LEVER
FAST VÄRLDEN HAR SAGT HAN ÄR DÖD.

OCH INGET KAN SKILJA MITT HJÄRTA FRÅN HONOM
EJ ÄNGLAR, DEMONER OCH NÖD.
Sv Ps 313 - mycket fin!


Alla fick ge ett enkelt ord i "Delande" vad man hade upplevt eller blivit berörd av.

En kluven men tapper pessimist, som blev hel av Jesu kärlek, kanske fortfarande lite butter men inte alls så pessimistisk längre.
För Gud är ingenting omöjligt.

De sista orden kommer här:

TVIVLA GÄRNA PÅ DIN TRO.
MEN TRO INTE PÅ DINA TVIVEL.

Vandrande hälsningar från Helene F Sturefelt, V.D.M.
- initiativtagare, med stav och bibel i hand.

För att stötta våra församlingar och fortsätta ge kollekt, kommer här
SWISCH NUMMER:

Falkvikskyrkan: 123 55 10 771. Bankgiro: 5773-4493.

Listerkyrkan EFS: 123 658 35 04. Bg: 544- 3239.

Möllebackskyrkan EFS Karlskrona: 123 503 02 26. Plusgiro: 11 00 61 - 9.