PÅSKDAGS-VANDRING

Glad Påsk!

Man ska inte vända kappan efter vinden... det är dåligt och populistiskt. Men inte i Karlskrona!
Denna Påskdag hade vi planerat ännu en vandrings-gudstjänst, och väderleksrapporten visade västlig vind.
Vi skulle få en iskall blåst som sällskap om vi inte tänkte om.

Att vända kappan efter vinden, vad gäller väderlek, är mycket klokt. Rent av nödvändigt och inte alls tecken på svaghet.
Men jag som vandringsledare fick kvickt tänka om hur vi skulle gå.
Här krävdes erfarenhet och rutin!

Var är lä i Karlskrona denna dag?

En mycket positiv skylt välkomnade oss utanför EFS Möllebackskyrkan.

Det blev inte Långö.

Pilgrimsstaven med sitt strålande kors fick vara "påskljus" ute i blåsten. Jag höjde staven mot alla väderstreck, ett i taget, och utropade:

- KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN!
- JA! HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN!

Vi var tolv personer samlade till detta utomhusalternativ till inomhusgudstjänst. 12... Det var märkligt. Vårt lärjungarop rullade över Möllebacksgränd och Sveriges Radios lokala TV-station, som i fredags, Långfredagen, sände Golgatavandringen till Fredrikskyrkan.
(Du hittar den på kyrk-appen…)

Förkunna! Berätta!

Vi sjöng "Dina händer är fulla av blommor, vem var det du tänkte att ge dem till?" Psalm 154.
Några förbipasserande påskdagsflanörer fick varsin liten påsklilja, och vi fortsatte:
"Mina blommor var tänkta för Kristi grav, men han fanns ej där och hans grav är tom!"

För att gestalta den första påskens händelser lät jag alla gå två och två, på behörigt hälsoavstånd i dessa tider, och samtala om vad påsken betyder, personligen.


Evangeliet från Matteus kapitel 28 blev läst, en bit i taget:

"Tidigt i gryningen"...

EFTER SABBATEN, I GRYNINGEN DEN FÖRSTA VECKODAGEN, KOM MARIA FRÅN MAGDALA OCH DEN ANDRA MARIA FÖR ATT SE PÅ GRAVEN.
DÅ BLEV DET ETT KRAFTIGT JORDSKALV, TY HERRENS ÄNGEL STEG NED FRÅN HIMLEN OCH KOM OCH RULLADE UNDAN STENEN OCH SATTE SIG PÅ DEN.

HANS UTSEENDE VAR SOM BLIXTEN OCH HANS KLÄDER VITA SOM SNÖ.
VAKTERNA SKAKADE AV SKRÄCK FÖR HONOM OCH BLEV LIGGANDE SOM DÖDA.

MEN ÄNGELN SADE TILL KVINNORNA:
- VAR INTE RÄDDA. JAG VET ATT NI SÖKER EFTER JESUS SOM BLEV KORSFÄST. HAN ÄR INTE HÄR, HAN HAR UPPSTÅTT FRÅN DE DÖDA. KOM OCH SE VAR HAN LÅG.

SKYNDA ER SEDAN TILL HANS LÄRJUNGAR OCH SÄG TILL DEM:
- HAN HAR UPPSTÅTT FRÅN DE DÖDA OCH NU GÅR HAN FÖRE ER TILL GALILEEN. DÄR SKALL NI FÅ SE HONOM.
NU HAR JAG SAGT ER DETTA.
Matt 28:1

Tolv nutida lärjungar i Karlskrona.

För att inte texten skulle hamna för långt bort, fick alla nu agera "tvivlare" i samtalet två och två.
Kan uppståndelsen verkligen ha hänt?
Var det deras förväntan som fick dem att tro det?
Eller rövade de själva bort kroppen för att det skulle se ut som om Jesus uppstått från de döda?

Vad är trovärdigt?

Det är viktigt att lyssna in tankar och känslor kring uppståndelsen, och söka efter goda argument.
Vet vi vad vi tror på, egentligen?
Har vi fått chansen att försöka uttrycka detta, i lugn och ro?
Eller har det bara rullat på, som en fin tro att bara luta sig emot?

Vad lutar jag mig emot?

Efter en stunds vandring ned mot Stumholmen lyssnade på nästa textavsnitt:

MEDAN DE VAR PÅ VÄG KOM NÅGRA UR VAKTSTYRKAN IN TILL STADEN OCH BERÄTTADE FÖR ÖVERSPRÄSTERNA OM ALLT SOM HADE HÄNT.
DESSA ÖVERLADE MED DE ÄLDSTEN OCH SEDAN GAV DE SOLDATERNA EN STOR SUMMA PENGAR OCH SADE TIL LDEM:

- SÄG ATT HANS LÄRJUNGAR KOM UNDER NATTEN OCH RÖVADE BORT HONOM MEDAN NI SOV.
OM STÅTHÅLLAREN FÅR HÖRA DETTA SKALL VI TALA MED HONOM SÅ ATT NI INTE BEHÖVER OROA ER.
SOLDATERNA TOG PENGARNA OCH GJORDE SOM DE HADE BLIVIT TILSLAGDA.
SÅ VANN DETTA RYKTE SPRIDNING BLAND JUDARNA ÄNDA TILL DENNA DAG.

"Medan de var på väg..."

Nu tog vi den troendes parti. Hur blir samtalet när vi utgår ifrån att uppståndelsen är sann och Jesus lever? Vad händer när vi talar som om vi har mött den levande Kristus...?

De välkända orden kom oss nära.

Var står jag själv i påskens händelser?

Det var viktigt att få lyssna till den andres tankar och argument. Nya insikter kom. Små aha-upplevelser längs Stumholmens steniga kanter mot havet fick den kristna trons yttersta anledning att klarna en liten bit till.

Men kanske också samma oro som de första lärjungarna kände.
- Jag fattar ingenting... Detta är ju omöjligt! Allt var ju så bra... tills...

Det är bara frågor som kan leda till svar. Det är bara tvivel som kan leda till tro.
Vi lät våra frågor och tvivel få plats, och sökte oss djupare in i evangeliets berättelse:

Matteus berättar hur kvinnorna blev överväldigade av ängelns uppenbarelse och budskap.

DE LÄMNADE GENAST GRAVEN, OCH FYLLDA AV BÄVAN OCH GLÄDJE SPRANG DE FÖR ATT BERÄTTA DET FÖR HANS LÄRJUNGAR.
DÅ KOM JESUS EMOT DEM OCH HÄLSADE DEM OCH DE GICK FRAM OCH GREP OM HANS FÖTTER OCH HYLLADE HONOM.

MEN JESUS SADE TILL DEM:
- VAR INTE RÄDDA. GÅ OCH SÄG TILL MINA BRÖDER ATT BEGE SIG TILL GALILEEN, DÄR SKALL DE FÅ SE MIG.

Var inte rädda! Gå...

Det var skönt att gå längs havet i Karlskronas inre skärgård. Detta är en mycket vacker stad!
Orden fick sjunka in med hjälp av landskapets skönhet.

Den som själv har upplevt en händelse tvivlar inte på att den ägt rum. Om händelsen har ett verkligt värde, så stannar den kvar, inte bara några år - översteprästernas rykte varade ju ett tag - utan över lång tid.
Och om det som hänt är så genomgripande att det förändrar människors liv, ja då lever händelsen kvar i människors hjärtan genom sekel efter sekel! En efter en överlåter sig till Gud.

Fundera en stund på:
- Vad är den kristna kyrkans grund? Vad bygger den på?

Vi satte oss på några bänkar i en liten pergola. Ordet var fritt.

Det eviga ljuset.

* Enligt Skrifterna i Gamla Testamentet skulle detta hända med Messias. Ändå var det översteprästerna som förnekade Jesus och hans uppståndelse.

* Fientliga vaktstyrkor - judiska och romerska - vaktade graven dubbelt så noga. Det fanns ingen möjlighet att överrumpla båda grupperna.

* Men OM lärjungarna skulle stulit kroppen, så skulle de tvingats passera fler människor under denna stora sabbatshelg. Det är inte troligt.
Att sedan påstå att Jesus lever och predika ut hans kraft - trots att han varit död - och sedan själv lida martyrdöden för uppståndelsens skull, är så orimligt att inget av detta är möjligt.

Turister på väg mot Jesu grav.

* Och OM judarna eller romarna hade stulit kroppen, så skulle de enkelt kunna ta fram den när lärjungarna började tala om att de mött den uppståndne Jesus. Det är bara det att det FANNS INTE någon död kropp.
Dessutom skulle de eventuella kroppstjuvarna knappast haft tid att vira av linnebindlarna från kroppen och arrangera dem så som de nu låg.

* En tanke till: vad kunde få de rädda lärjungarna att plötsligt frimodigt gå emot hela etablissemanget och berätta att de hade mött Jesus? En lögn avslöjas fort. Men deras glädje var stark eftersom de alla fick ett personligt möte med den uppståndne!

Otroligt starkt.

Nåväl, nu behövde vi fika! Och vila huvudet. Men vi alla kunde erfara att det finns goda intellektuella tankar kring påsken.

Det är bara det att kristendomen inte bara är ett försanthållande. Det handlar om hjärtat...
Jesus frågade ju inte Petrus "Tror du på mig?" utan "Älskar du mig?" - - -

Rent konkret visade sig vår kärlek då några delade med sig av sitt varma kaffe där vi stod intill krigsbåtarna vid Marinmuseet.

DE ELVA LÄRJUNGARNA BEGAV SIG TILL GALILEEN, TILL DET BERG DIT JESUS HADE BEFALLT DEM ATT GÅ.
NÄR DE FICK SE HONOM DÄR FÖLL DE NED OCH HYLLADE HONOM MEN NÅGRA TVIVLADE.

DÅ GICK JESUS FRAM TILL DEM OCH TALADE TILL DEM OCH SADE:
- ÅT MIG HAR GETTS ALL MAKT I HIMMELEN OCH PÅ JORDEN. GÅ DÄRFÖR UT OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR. DÖP DEM I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGA ANDENS NAMN OCH LÄR DEM ATT HÅLLA ALLA DE BUD JAG HAR GETT ER.
OCH JAG ÄR MED ER ALLA DAGAR, INTILL TIDENS SLUT.

Så lyder det heliga evangeliet på Påskdagen!

"De elva lärjungarna begav sig..."

Några enkla ord som predikan på denna vandringsgudstjänst.

Allt handlar om perspektiv. Döda uppstår inte. Nej, det är sant. Men livet uppstår inte heller av sig själv ur ingenting...
Den Gud vi har med att göra, är Gud såsom Skapare - Gud som skapat hela universum med alla dess galaxer och planetsystem.
Denne oskapade och levande Gud kommer oss mänskligt nära i Jesus Kristus, som ett enormt bönesvar på människans rop efter Gudsnärhet!
Skulle denne Gud inte kunna uppväcka Jesus från de döda?? Han som skapat ur intet...

Sett i detta perspektiv blir uppståndelsen självklar.

Eller, se på träden som om några veckor kommer att brista ut i gröna blad.
Men om man aldrig har sett det förut, så kan det vara svårt att tro... Vårens tvivlare skulle kunna ta en liten kniv och rista i grenarna för att se om det verkligen finns något grönt där inne. Det gör det inte... för livet fungerar inte så.
Om vårens tvivlare utbrister "Då är det inte sant" så vet vi att han har för kort tidsperspektiv. Vänta... och se!
Gud har lagt ned uppståndelsens hemlighet även i den natur han har skapat.

Livet brister ut!

När denna insikt landar i hjärtat, då föds tron...
Döden kan inte behålla den levande Gudens son. Hjärtat blir berört. Närvaron är där, en värme sprider sig inuti...
Jag vill! Jag vågar! Jag tror! Nu vill jag leva i gemenskap med Skapelsens herre!

VAD LJUS ÖVER GRIFTEN, HAN LEVER O FRÖJD!
FULLKOMNAD ÄR SKRIFTEN, O SALIGHETS HÖJD.

FRÅN HIMMELEN HÄLSAD HAN FRAMGÅR I GLANS
OCH VÄRLDEN ÄR FRÄLSAD OCH SEGERN ÄR HANS.

SE BORTVÄLT ÄR STENEN OCH INSEGLET BRÄCKT
OCH VAKTERNA FLYTT FÖR HANS ANDES FLÄKT,
OCH AVGRUNDEN BÄVAR, HALLELUJA!

Vi sjöng hela Franzéns psalm 146 medan solen gick ned över residensstaden.

Ljus över griften...

 

Uppe på torget mellan de två kyrkorna delade vi välsignelsen, och bad Gud lysa över alla människor, arbetsplatser och företag i vår stad.

Vår vandringsgudstjänst var slut, men det "smakar mer" även om vinden blåser kallt. Nu tar vi två veckors paus, men den 26 april vandrar vi igen, med sång! Välkommen då. Med kläder efter väder...

Som sagt, i Karlskrona vänder vi kappan efter vinden, men inte när det gäller uppståndelsen från de döda! Där gäller bara en riktning, oavsett vart andra vill blåsa oss, och det är mot evigheten och den försoning som Jesus vunnit åt oss!

Detta hopp gör oss starka, särskilt i dessa tider av corona-smitta. Relationen med Jesus lever med oss, i oss, för oss, alla.

GLAD PÅSK!

Amen!

Varmaste hälsningar, Helene F Sturefelt,

- som håller fysiskt avstånd, men inte hjärtats avstånd!
Vi ses.