LÅGINTENSIV, ELLER HÖG?

Låg- eller högintensiv?

Hur intensiv är du?
Vi lär oss många nya ord denna vår av smittsamhet. Vårt umgänge med varann skall vara lågintensivt...
Vi ska leva långsamt som den mest stillsamma pilgrimspromenad.

Det betyder att vi inte får röra vid varandra. Inte vara fysiska. Inte ta i hand, inte kramas, inte pussas och absolut inte kyssas!
Men hemma då?

Följer Folkhälsomyndigheten med ända in i sovrummet? Nej, ni stannar utanför! Vi har lovat att dela allt och älska varandra i nöd och lust, med eller utan virus...

Kärlekspärlorna.

Vad händer med oss när vi inte får röra vid varann?
En tid går väl an, men vi vet ju att både spädbarn och äldre tynar bort om de bara får mat, utan mänsklig beröring och värme.

Lågintensiv samvaro kommer att utvärderas som ett själsligt offer, som vi inte hann tänka på medan Corona drog över landet.
Kan inte kattkommando Syd överlåta sina katter till varje äldreboende, så att gamlafarmor och morfar får åtminstone klappa ett mjukt pälsdjur!

ÖPPNA DIN KNUTNA HAND OCH GÖR NÅGOT GOTT.
FÖRAKTA INTE DEN ENKLA HANDLINGEN.
OM DU FORTSÄTTER SÅ, KAN DET LÄTT BLI EN GOD VANA.

Så skriver Martin Lönnebo i sitt vandringshäfte med Frälsarkransens bönepärlor.

Goda ord. Tack.

Intensiv... är det bra eller dåligt?

Jag är intensiv, snabb, kvicktänkt och lösningsfokuserad. För att inte tala om kreativ.
Nej, jag är inte intensiv - jag är hög-intensiv!

Och det är mycket tröttsamt, särskilt för den som har längre batterifrekvens, men även för mig själv.
Ibland kan vi mötas av avundsjuka.
Det är dumt. Och väldigt onödigt!

Ta vara på vår resurs istället.

Ta vara. Bygg!

Denna intensitet kräver mycket vila mellan mötena. Hjärnan ska ha sin tid till bearbetning och processande.
Det är skapandets förutsättning.

Intensiv... förmågan att vara uppmärksam, fokuserad och seende.

Blicken kan vändas utåt, mot yttervärlden, men lika ofta inåt, mot det som rör sig på insidan.

STÖRST ÄR FÖRUNDRAN, TY DEN ÖSER UR LIVETS KÄLLOR - INOM OSS OCH UTOM OSS.

OM VI FÖRBITTRAS FÖRVANDLAS VI TILL ÄTTIKA.
OM VI GER UPP, BLIR VI NÄSTAN SOM DÖDA.
GE DÄRFÖR PLATS FÖR LÄNGTAN OCH FÖRUNDRAN.

Gudspärlan.

För den som är utåtriktad, extrovert, och styrs av yttre stimulans, så är denna tid av social isolering mycket påfrestande.
TV, radio, YouTube, filmer och dataspel kan inte ersätta glädjen att sitta på ett café och träffa sina vänner! Känna dofter och ljudet av människor som sorlar tillsammans...

Men för oss som i grunden är introverta och har nog av inre stimulans, för oss är detta en lugn och skön tid, ska du veta!
Vi slipper vara sociala, slipper hälsa för påträngande och mängden yttre stimuli minskar till en behaglig nivå.
Att få arbeta hemifrån med de uppgifter som passar, är en vinst!

Och när kontaktytorna minskar, har flera berättat att de varit friska hela vårvintern på ett sätt som de tidigare inte varit! Vårt "onormala" beteende att plötsligt vara noga med handhygien och avstånd har redan gett många en hälsovinst...

Långsam övergång.

Vi ska inte vara gränslösa.

Det enda som är gränslöst är Guds kärlek till alla och envar.

Guds-pärlans bön:

DU, GUD, ÄR GRÄNSLÖS
DU ÄR NÄRA
DU ÄR LJUS
OCH JAG ÄR DIN.

Gud är gränslös.

Som modern pilgrim i staden tränar vi på att stänga ute alla ljud, buller och störande intryck.
Det är inte lätt...
Jag skulle önska att jag inte behövde träna på det, för det tar enormt mycket kraft.

Och hur ska man veta vad som är viktigt i all information och reklam som översvämmar oss?
Det är inte sunt med denna mängd onödigheter!
Inte konstigt om fejk news tar sig igenom våra vaksamma filter - det går inte alltid att hålla emot och vara så skärpt.

Pilgrimsrörelsen är en protest mot vårt höghastighetssamhälle.
Det är inte gjort för våra själar. Vi är långsamma inuti - även den som är hög-intensiv.

Det går inte att stressa fram resultat. Sinnena stänger ned. Det kan bli tvärstopp, att nu räcker det. Man kan inte tvinga körsbärsblommorna att slå ut.
Tid är det vackraste ordet.

Tid ger liv.

Det kom en vindpust från havet. De mognaste bladen lämnade stammen och snöade över cafégästerna...

Martin Lönnebo skriver om Jag-pärlan:

DET ÄR LIKA SVÅRT ATT ÄLSKA SIG SJÄLV SOM ATT ÄLSKA SIN NÄSTA.

SÖK DÄRFÖR ATT ÄLSKA DET HOS DIG SOM ÄR ÄKTA,
DET SOM ÄR ÄLSKVÄRT TROTS ALLT,
SÄRSKILT DIN URÅLDRIGA SJÄLS LÄNGTAN, SKAPAD TILL GUD

MED SJÄLENS ÖGA KAN DU SEDAN SE MED BARMHÄRTIGHET PÅ DIG SJÄLV.

Jagpärlan.

Jag mötte en okänslig människa i kyrkan här om dagen. Där fanns varken empati eller sympati, bara ett "jasså" med en blick fylld av "skyll dig själv" och steg mot utgången.

Alla har inte mött Jesus och hans självutgivande kärlek.
Långt ifrån alla är frälsta.

Det är som om busschauffören inte skulle ha körkort...

Behöver jag säga att det gjorde mycket ont i själen?

Det var ett riktigt lågvattenmärke!

ÄLSKAR GÖR DU BÄST MED HANDLINGAR.
OM DU VILL GLÄDJA NÅGON, GÖR DÅ DET SOM GLÄDER HENNE.
VÄNTA INTE.
OCH DU BEHÖVER INTE GÖRA MER ÄN VAD DU SKA.

Känn doften av nytjärad brygga!

Den kris som hela samhället = vi, går igenom nu, har mycket att lära oss.
Vi intensifierar vår förmåga att inse vad som verkligen är viktigt. Många har sysslat med meningslösa uppgifter och vågar nu ta steget bort ifrån det.

Fler vågar tänka nytt och pröva nya tankar och känslor.

Det dödliga viruset gör oss plötsligt mer vitala!

Det blir lågintensiva mänskliga möten, men högteknologiskt mer effektivitet med digitala sammanträden.

Högintensiva kreativa innovationer som kommer göra L.E.C (Livet Efter Corona) betydligt bättre. (kom ihåg var du först läste den förkortningen! ; ) )

Lås upp vitaliteten!

Vi kan väl hjälpa varann att leva lite mer mänskligt efter det här?
Och lyfta blicken mot Gud igen och höra hans hjärta slå, i saven som stiger i träden, i fåglarna som lockar varann och i fjärilen som söker sin nektar.

Martin Lönnebo skriver:
- Men innan du börjar din vandring vill jag ge dig en välsignelse:

MÅ GUD LYSA UPP DIN VÄG,
MÅ KRISTUS GÅ MED DIG,
MÅ ANDEN VISA DIG SKATTEN.

Var är skatten? Vad är skatten?

Och pilgrimens - och min - bön är:

I DINA ÖGON ÄR JAG EN VACKER PÄRLA!
SÄND DIN ÄNGEL ATT BEVARA DEN REN.
AMEN.

Du har just nu fått följa med i smyg på en enkel och långsam retreat-vandring på en knapp timme.
Det var intensivt välgörande och mycket långsamt...
Kom med du också! Flera dagar i veckan kl 13.30 med samling vid Möllebackskyrkan i Karlskrona.

www.karlskrona-aspo.pastorat.se

Lugna och milda hälsningar från
Helene Sture Instensivfelt,

- amatörfotograf, pilgrimsvandrare och bloggare,
- med uppmaning till alla att vara ute i friska luften, och våga vara fysisk med... naturen?

Intensivt blått!

Som sagt - L.E.C.