Det regnade före och det regnade efter.
Men inte under just dessa två timmar i Karlskrona!
Välkommen att följa med på vår pilgrimsvandring längs havet, i digital form.
Vi samlades vid Fredrikskyrkans trappa. Äntligen är de stora markarbetena klara och alla skyddsstaket borta. Nu ser vi fina bänkar och platta gångar, men med en lurig kant som man lätt kan snubbla på.
VISA OSS, HERRE, DIN VÄG
OCH GÖR OSS VILLIGA ATT VANDRA DEN.
Vi ska inte gå långt, men långsamt.
Till en början småpratar vi lite och bekantar oss med varandra och lyssnar in dagsläget hos vår medvandrare.
Vid Borgmästarfjärden kom första stoppet.
Vi satte oss på den solvarma träbänken och tittade ut mot Stakholmen och springvattnet, som förgyller viken med dyra kommunpengar.
Temat för denna pilgrimsvandring är LÄRJUNGARNA. Vem var de? Och kan vi känna igen oss i dem?
Reflektionen bygger på en predikan från Möllebackskyrkan den 30 juni - se blogginlägg:
https://helenesturefelt.blogspot.com/2019/06/tolv-omogna-larjungar-kallas.html
Om man tittar närmare på vilka personer Jesus kallade till lärjungar, så kan man bli verkligt förvånad.
En landsförrädare, en tvivlare, en försiktig man, två uppbrusande bröder, en häftig ledartyp, en meditativ skriftläsare, en social kille, två blyga unga män, en farlig revolutionär samt den svekfulle förrädaren...
Var så goda! På dessa högst vanliga människor valde Jesus att bygga sin kyrka. Tänk om han hade misslyckats... vilket risktagande dessa tre år var, då han utbildade dem och förvandlade dem med sin kärlek!
Gud satsade allt.
Men vi skall snart se vilket smart drag detta var.
MATTEUS
Han arbetade åt ockupationsmakten och var därmed landsförrädare.
Matteus var hatad av judarna med sitt förhatliga yrke.
Men Jesus såg att han hade goda kunskaper i ekonomi och bokföring, och han var dessutom språkkunnig.
Den utstötte blev nu sedd och välkomnad in i gemenskapen - men inte utan omvändelse!
Vi säger ofta i våra kyrkor idag:
- Kom som du är.
Men vi glömmer nödvändigheten av att lämna det gamla livet... Vi kommer som vi är, ja, men sedan ber vi om förlåtelse över allt illa vi gjort, och tar emot Jesus i våra hjärtan.
Så gjorde Matteus.
Och vi behöver fler i våra församlingar som är språkbegåvade så att vi kan ta emot flyktingar från andra länder och berätta om Guds nåd för dem.
Vi behöver fler ekonomiskt skickliga människor som låter teologin styra kyrkans pengar, och inte makt eller politik.
Vi kan också, efter Jesu förebild, frimodigt ta emot "förrädare" som omvända syndare, och låta deras svåra erfarenhet bli till välsignelse, så att de kan missionera bland dem som har samma utgångspunkt.
TOMAS
Jesus valde ut en man med kritiskt sinnelag, som ifrågasatte och tvivlade. Var det verkligen så bra?
Ja, det var det!
I århundraden har människor med tacksamhet läst om Tomas tvivlaren i evangeliet, och fått bekräftat att frågorna är det som leder till djupare svar.
Tomas ärliga tvivel gjorde honom förkrossad - han kunde inte tro på allt det fantastiska som hände - men han grubblade inte i ensamhet...
Tomas gick direkt till Jesus med sina frågor och blev bemött med kärlek.
Så får vi också göra. Vi tror inte på våra tvivel, men vi låter dem vara ett medel att söka svaren om Gud ännu närmare Jesus.
Vi gick längs Borgmästarkajen där de fina pilträden står. Ta inte bort dem, kommunen!!
Några sothöns simmade längs kanten och vi närmade oss bron över till södra Långö.
Jag gav pilgrimsvandrarna var sin sten i handen.
- När du tvivlar, känn då hur stark denna sten är! Lika stark är Guds löfte till dig att alltid vara med dig! Jesus är klippan som vi får bygga vårt liv på. Och den håller!
Vi gick längs gatorna och hälsade på dem vi mötte.
Södra Långö är en mycket liten ö i Karlskrona stad, en av trettiotre, så vi var strax över på andra sidan.
Bland de ståtliga villorna fanns en liten vik med utsikt över Dragsö. Där tog vi paus.
Nu skulle vi få lära känna de två mest anonyma lärjungarna.
JAKOB DEN YNGRE
Just när man tycker att man har förstått lite av lärjungarna, tappar man bort sig igen. Alla heter ju antingen Jakob, Judas eller Simon...
Det finns tre som heter Jakob:
1) Johannes bror, Sebedaios söner, de som kallades "åskans söner". Denne Jakob den äldre vandrade till Spanien och är nu "kändis"... för dem som vandrar på Caminon till Santiago De Compostella.
2) Jesu biologiska broder Jakob, som blev ledare för församlingen i Jerusalem efter uppståndelsen.
3) Och Jakob den yngre, som vi nu ska uppehålla oss vid.
Han var Alfaios son. Jakob den yngre är en av de många bortglömda hjältar som stillsamt förde Guds verk vidare.
Så är det för de flesta i våra församlingar. Så många flitiga händer och varma hjärtan det är som arbetar för Guds rike, med hembesök, bönegrupper, kaffekokning och diakonal omsorg!
Denne osynliga Jakob var trogen i det lilla. De får vi också vara, med löftet att:
- Den som är trogen i det lilla skall vara trogen i det stora, då större uppgifter anförtros åt oss.
JUDAS TADDAIOS/ LEBBEUS.
Solen sken varmt på oss och en kvinna låg och solade i sin trädgård. Kanske hörde hon vad vi pratade om?!
Nästa obemärkta lärjunge heter Judas, med två tilläggsnamn: Taddaios Lebbeus. Dessa namn lär betyda "älskad, varmhjärtad" och fylld med mod.
Judas = betyder "Herren skall ha pris och tack".
Men traditionen berättar nästan ingenting om denne orädde tionde apostel.
Nya Testamentet nämner flera Judas.
1) En av de fyra biologiska bröderna till Jesus hette Judas. Han har skrivit ett av breven som finns efter Johannes brev, före Uppenbarelseboken, i Nya Testamentet. Det är mycket kort. Läs det idag!
2) Judas Iskariot, vi kommer snart till honom, samt:
3) denne Judas Taddaios.
En enda gång märks han i evangelierna. Det handlar om när Jesus undervisare om Hjälparen som skall komma, sanningens Ande:
JUDAS - INTE JUDAS ISKARIOT - FRÅGADE:
- HERRE, HUR KOMMER DET SIG ATT DU SKALL VISA DIG FÖR OSS, MEN INTE FÖR VÄRLDEN?
JESUS SVARADE:
- OM NÅGON ÄLSKAR MIG, BEVARAR HAN MITT ORD, OCH MIN FADER SKALL ÄLSKA HONOM, OCH VI SKALL KOMMA TILL HONOM OCH STANNA HOS HONOM.
MEN DEN SOM INTE ÄLSKAR MIG, BEVARAR INTE MINA ORD...
Joh 14:22
Vad ska vi tänka kring det svaret som Judas Taddaios fick?
Jesus söker inte offentligheten. Han söker inte uppmärksamheten. Tvärtom, han vill ha lugn och ro att utbilda sina tolv, så att de sedan står rustade att föra det goda budskapet vidare, om Guds nåd.
Judas Taddaios fick ana Guds rike inte är av denna världen, och kan inte ropas ut med buller och bång.
Istället sprids det från hjärta till hjärta och når världsvida proportioner på detta ödmjuka sätt.
Det ger oss hopp! Det är gott nog att vi var och en pratar med dem vi möter om vad Jesus betyder för oss. Det kan förändra livet för den vi har framför oss.
Så gott att Jesus valde ut dessa två milda människor in i sin inre krets!
SIMON SELOTEN
Vi gick tillbaka in i stan och satte oss under några träd, vid resecentrum. Tåget mot Emmaboda skulle just gå, och Öresundståget mot Köpenhamn inväntade sin avgång.
Nu kommer vi till de två värsta lärjungarna - en revolutionär och en förrädare...
Flera heter Simon:
1) Simon Petrus.
2) Simon seloten - som tillhörde en underjordisk rörelse som kallades seloterna.
De var en slags terrorister som utförde våldsdåd mot de inkräktande romarna.
Jesus väljer en man som är en ivrig fanatiker med starkt temperament. Hans politiska ambitioner handlade om att upprätta Israel på nytt, med vapenmakt.
Han behövde en person i den inre kretsen som kände till de halvkriminella... hur det tänkte och agerade.
Sedan förvandlade Jesus honom, med kärlek och bestämdhet, så att Simon fick se att Guds rike växer inifrån, där sjuka blir helade och hungriga mättade.
Hans politiska hets omvandlades till att bli ett behärskat sätt att nå de farligaste människorna med Guds kärlek.
Naturligtvis måste Jesus ha en av dem i sin skara! Vi skulle kanske sagt att han hade ADHD...
Men det var oerhört provocerande för Simon seloten att gå sida vid sida med Matteus, som arbetat för romarna...
Idag har vi den kriminella raparen Sebastian Stakset som exempel på hur Jesus löser ur hat, droger och hämndbegär.
Fanatismen måste få en ny riktning! Temperamentet måste få sin lugna motpol.
Åter igen; det går inte att bara säga:
- Kom som du är... Utan att också visa omvändelsens nödvändighet.
Simon missionerade i Nordafrika, runt Svarta havet och i Storbritannien, säger traditionen.
I tystnad begrundade vi även detta möte, med bönen:
VISA OSS HERRE DIN VÄG
OCH GÖR OSS VILLIGA ATT VANDRA DEN.
JUDAS ISKARIOT
Sista pausen gjorde vi i vackra Hoglands Park. Rabatterna blommade och trädens grönskade.
Det fick påminna oss om Getsemane trädgård, där Judas Iskariot gjorde sitt fula förräderi.
Judas kom troligen från en annan del av landet. Hans namn antyder det: Judas Ish Kerioth, Judas från Keriot.
Om han inte var från Galileen som de andra, då hade han en annan dialekt, en annan bakgrund och var alltså en främling för dem.
Jesus väljer denne främmande man in i sin innersta krets.
Judas Iskariot fick hand om kassan - vilket förtroende Jesus visade honom! Men han kom aldrig in "i gänget". Hans begär efter pengar var större än den kärlek Jesus visade. Synden grodde i honom.
DU KAN INTE TJÄNA TVÅ HERRAR, BÅDE GUD OCH MAMMON!
Matt 6:24.
Jesus valde ut honom till att vara apostel, inte förrädare, det valde han själv.
Så blev han undergångens man - en bricka i den historiska händelse som Gud själv iscensatt.
Vi vet ju att hans roll var nödvändig för att Jesus skulle dömas till korset. Och vi får aldrig glömma att Jesus ger sitt liv på korset, till vår försoning - inte att han "blev dödad"!! Det är en enorm skillnad!
det var ju därför Gud sände Jesus till mänskligheten.
VISA OSS HERRE DIN VÄG
OCH GÖR OSS VILLIGA ATT VANDRA DEN.
Judas livsöde är starkt. Han ångrade sig sedan och tog sitt liv. Blev han förlåten? Gällde försoningen även honom?
Vi funderade tillsammans och vi vill gärna tro att även Undergångens man fick del av förlåtelsen, eftersom han var ångerfull.
Jag känner mig mycket tacksam mot att Jesus kallade två så starka och utåtagerande personer. Då finns det hopp för oss alla!
Och vi måste kunna välkomna alla in i våra församlingar, och inte titta snett på främlingen, den rastlöse och orolige...
Vi ställde oss i cirkel och höll höger hand i mitten och vänster hand utåt, mot staden, och bad om Herrens välsignelse.
Precis när vi sagt Amen kom en man gående, rakt i armarna på oss. Han förstod att vi bad, så han sällade sig till oss och tog emot vårt Amen...
Hans livshistoria blev sedan som en direkt hälsning från Gud själv, att allt det vi samtalat om var helt i linje med hur han formade sin lärjungaskara. Det var starkt. Herren visade oss vägen, hela tiden.
Denna pilgrimsvandring var en undervisande vandring, som du märker. Mellan varje paus, gick vi i tystnad och funderade på hur våra församlingar ser ut, utifrån dessa personligheter. Vi kan alla känna igen oss i någon av dem.
Jesus är en stor pedagog, en ledare och team-byggare av största mått!
Honom vill jag följa, som min herre och befriare.
Uppmuntrande hälsningar till er alla!
Er pilgrimsledare i Karlskrona,
Helene F Sturefelt.
Så intressant. Tack för ditt blogginlägg. När jag lyssnade på vår predikan idag på gudstjänsten som handlade bl.a. om Petrus, så slog det mig att han kanske hade ADHD och började googla på om det fanns någon annan som gjort den kopplingen.
SvaraRaderaDu kopplade det till Simon Seloten och därför hamnade jag här. Vilket jag är tacksam för.
Det var en bra presentation av lärjungarna och sammanfattande. Då jag själv har ADD alltså motsatsen till ADHD utan H som står för Hyperaktivitet, då jag istället är den lugna typen som har avårt att komma igång men är envis och uthållig i det mesta om jag hittar min grej.
Då jag googlade ville jag se om det var någon som tänkt på samma sak att Jesus valt ut olika personlighetstyper (som jag tror egentligen alla funktionsvarianter är egentligen, men samhället idag är inte uppbyggt för alla.) och att man även om man inte är lika drivande som Simon Petrus ändå har en plats i Jesu lärjunga-följe och då även idag.
Jag är nog en blandning av Judas Taddaios, Tomas Tvivlaren och Jakob den yngre. Det känns skönt att ha förebilder i lärjungaskaran och slippa känna sig sämre för att man inte är som Petrus. 💗🕇