DRAKFLYGNING och MÅNLANDNING

Drakflygning på Hanö.

Jag ligger på backen och väntar. Korsryggen är stabil. Skinnet av plast är spänt och repet är förankrat i min kropp.
Snart... snart skall jag lämna jorden och få känna vindarna lyfta min fysiska varelse!

Du förstår, jag är inte gjord för att leva här på jorden.
Min Skapare har format mig för ett annat liv, högt ovan allt.

Nej, jag är inte en rymdraket, jag är bara en enkel drake...

HERRE, VÅR HERRE,
HUR HÄRLIGT ÄR INTE DITT NAMN ÖVER HELA JORDEN,
DU SOM HAR SATT DITT MAJESTÄT Å HIMMELEN!

Rymd-drake.

Drakar, byggda av mänskohand, och rymdraketer, också de byggda av intelligenta människohänder, allt sammanfaller denna dag.

Idag, den 20 juli, firar vi nämligen 50 årsdagen av människans första steg på månen.
Det var 1969 och jag; Helene - inte draken - minns dagen så väl.

Vi hade hyrt en sommarstuga på Östra Strand utanför Halmstad. Vår pappa lånade en TV-apparat för att vi skulle se denna ytterst märkliga händelse.

Det var verkligen hänförande, kittlande och ett förverkligande av all fantasi vi kunde uppbringa.
Är detta verkligen möjligt?! Jo, vi såg det ju med egna ögon, liksom.

Mån-flygning.

Tillbaka till Hanö hed.

Draken sprattlar till. Det är dags.
Min själ jublar! Jag känner uppåt-vinden ta tag i mina segel! Min välgörare springer mot vinden och låter luften göra sitt lyft.

Heden på Hanö är vid och bred.
Sydlig vind har fritt tillträde och ingenting kan hindra den.

De vuxna blir som barn igen och skrattar av förtjusning när de ser mig segla upp mot skyn.

AV BARNS OCH DIBARNS MUN HAR DU UPPRÄTTAT EN MAKT
FÖR DINA OVÄNNERS SKULL,
FÖR ATT NEDSLÅ FIENDEN OCH DEN HÄMNDGIRIGE.

Min välgörare.

 

Ingenting kan nedslå mig nu! Här finns inga fiender.
Kraften är stark. Det rycker och drar i linan. Tänk om jag sliter mig!

Människan lär sig samspela med krafter större än henne själv.

Tappa inte taget. Släpp efter lite, nej inte för mycket! Åh nej... vinden tog slut.
Men låt oss vänta lite. Jag vilar.

Det kommer nya vindar snart.

Rymdraketen har sina krafter. Jag har bara mina drak-krafter...

Stor.

NÄR JAG SER DIN HIMMEL, DINA FINGRARS VERK,
MÅNEN OCH STJÄRNORN SOM DU HAR BERETT,

VAD ÄR DÅ EN MÄNNISKA, ATT DU TÄNKER PÅ HENNE,
EN MÄNNISKOSON, ATT DU LÅTER DIG VÅRDA OM HONOM?


Ha ha!! Jag svävar högt här uppe, bland fåglar och radiovågor. Jag ser hela Hanö!
Nogersund, Hörvik, Mörrum och Karlshamn... allt ligger för mina svansfötter.

Gud, min Skapare, vad det är vackert!
Och den snälla välgöraren håller mig förankrad, så att vinden kan leka med mig.
Varenda detalj är genomtänkt.

Jag älskar dig, du min herre och Gud!!

Tjohoo! Kärlek!

DOCK GJORDE DU HONOM NÄSTAN TILL ETT GUDAVÄSEN,
MED ÄRA OCH HÄRLIGHET KRÖNTE DU HONOM.

DU SATTE HONOM TILL HERRE ÖVER DINA HÄNDERS VERK.
ALLT LADE DU UNDER HANS FÖTTER.

Drakflygaren känner sig nästan som ett gudaväsen. Han håller koncentrerat den tunna linan i sina händer.
Vi visste inte att vinden hade sådan styrka. Vi känner det i armarnas muskler, som spänner sig. Starka krafter samverkar.

Utan vinden - ingen flygtur.
Utan draken - ingen att leka med.
Utan linan - inget samarbete.

Livet, livet.

Ansvar och förstånd. Glädje och gränssättning.
Men tänk om en stormvind kommer och sveper med drakflygaren upp i himmelen? Draken visar vägen mot solen. Tid och rum försvinner. Atmosfären blir tunnare...

Jag kommer till dig!

FÅR OCH OXAR, ALLESAMMANS. LIKASÅ VILDMARKENS DJUR,
FÅGLARNA UNDER HIMMELEN OCH FISKARNA I HAVET, VAD SOM VANDRAR HAVETS VÄGAR.

HERRE, VÅR HERRE, HUR HÄRLIGT ÄR INTE DITT NAMN ÖVER HELA JORDEN!
Psaltaren 8.

Och drakflygaren ser hur allt liv skapats av en tänkande hand. Inte kunde den lilla röda draken utvecklat sig själv under miljoner år, där på Hanös hed? Inte kunde den stora silverdraken evolutionerat sig ur en slump?
Nej, Guds intelligens är snabb och kraftig, precis som drakens flykt mot solen.

Kan vi landa nu?!

Hanös hed.

TV'n visar filmer om den första månlandningen.

Vad innebar det? Vad hände sedan?

Och det märkliga är att när månfararna landade på jorden igen, 1969, så svalnade intresset för rymdfärder. Det var precis som att "nu har vi gjort det", klart och slut.

Alla duktiga dator-tekniker gick över till civila företag och en ny era tog fart vad gäller datorer - för människans vardagliga bruk.

Måndrömmarna landade på jorden.

Det är bättre att vi använder våra krafter till att hålla den här jorden beboelig, eller hur?!

Landa nu.

Högtflygande hälsningar,

Helene Sture Drakfelt,

- i sitt esse.

Har du inte varit på Hanö?
Då vill jag verkligen rekommendera en resa dit!
Där är himmelens närmare jorden, på något sätt.
Och man tar båt dit, inte raket...


Lycklig.