KÄRLEKSFULLA REVBENSORD

Bröllopsfrukost-firande.

Midsommartid är bröllopstid för många.
Kärleksfulla ord flödar mellan älskande människor.
Löftesorden är starka och vackra:

JAG VILL ÄLSKA DIG
DELA GLÄDJE OCH SORG MED DIG
OCH VARA DIG TROGEN SÅ LÄNGE JAG LEVER.

Jag tänker att äktenskapets löften är färskvara. Man ska inte ta något för givet. Tänk att få börja varje dag med dessa ord:
- Jag vill älska dig...
... även om den morgontrötta spegelbilden inte visar vare sig Ingrid Bergman eller Cary Grant...

Och efter en slitsam arbetsdag få avsluta i varandras armar:
- Dela glädje och sorg med dig... Gäsp. Snark...

Jag älskar dig.

Jag tänker på kvinnan som längtade så efter komplimanger från sin make, att hon tiggde hungrigt och bad:
- Kan du aldrig säga nåt vackert till mig?
Buttert svarade han:
- En gång har jag sagt att jag älskar dig. Det gäller, tills jag säger nåt annat...

Med en så mager verbal kärlek, dör relationen ganska fort. Ialla fall för kvinnan.

Hon kör hellre själv. Pimpat rosa.

Men en gång försökte han. Länge klurade han på något vackert att säga till hustrun, utan att skämma bort henne. Första försöket:
Med viss förväntan hörde hon honom harkla sig och säga:

- Jo, kära hustru, du har en så fin och.. normalstor näsa.
- ... ?

Andra försöket:
- Jag menar, du är så lagombystad och näsan den är...

Han såg att blicken slockande i hustruns ögon, men han gav sig inte. Tredje försöket:
- Dina pyttesmåsöta öron och din spädgris-rosa-lena hud är så...

Men då hade hon redan gått.

Avfall.

Vi har firat bröllopsdag idag!
Annandag Midsommar gav vi varandra löftena i Vadstena Klosterkyrka. Det var mitt i högmässan, efter trosbekännelsen, före nattvardspsalmen. Underbart.

Bröllopet ska inte vara enskilt, det ska naturligtvis vara inneslutet i församlingens höjdpunkt på söndagen! Tyckte vi.

Hela kyrkan sjöng psalm 788 "För livets skull" och 767 "Möt mig nu som den jag är".

Mötesplats för älskande.

Heliga Birgittas Klosterkyrka.

Idag, denna alldeles vanliga och ovanliga måndag, inleddes med finkopparna till frukost.

Sedan marcherade vi (min man är ingen pilgrimsvandrare) till konditori Favorit i Lyckeby.
3 friska kilometer i duggregn. Bakelse anbefalles.

Fett gott.

Hemma i kylskåpet låg två vildsvinskotletter på upptining. Vad dricker man till det?
Vi passerade Systembolaget på hemvägen och köpte med oss ett spetsigt vin med smak av "fat och gräs" - - -

Hur tänker de som jobbar med smakbeskrivningar? Det lät inte kul alls men var ekologiskt...

Nåväl, ska man ha nåt att dricka till en vild-gris så får det väl vara på gräsrotsnivå...
I nöd och lust. Vi har grymt roligt.

Mörkrött vildsvinskött.

Jag fortsätter på revbenstemat när vi ändå är igång med spädgrisar och vildsvin.
Det finns en judisk legend om varför Vår Herre skapade kvinnan av mannens revben, allt enligt 1 Mosebok kap 2:21 (Skapelseberättelse nr 2):

Då lät Herren Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat tog Han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
Och Herren Gud byggde en kvinna av revbenet och förde henne fram till mannen.

Då sade mannen:
- Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta Maninna, ty av mannen är hon tagen.

Därför skall en man överge sig fader och moder och hålla sig till sin hustru, och de två skall bli ett kött.
Och mannen och hans hustru var båda nakna och blygdes inte för varandra.

Detta är en vacker paradisberättelse som fokuserar på enheten.
Alla eventuella rödstrumpiga reaktioner kan väl få vänta lite, för syndafallet har ännu inte inträffat! (det kommer i kap 3).
Allt är harmoni.
Kvinnan är så viktig att mannen uppmärksammas på att han för hennes skull ska lämna sin barndomsfamilj och hålla sig till henne.

Håll dig till henne.

Legenden lyder:

GUD SKAPADE INTE KVINNAN AV MANNENS HUVUD,
TY HAN SKALL INTE BESTÄMMA ÖVER HENNE.

GUD SKAPADE HENNE INTE AV HANS FOT,
TY HAN SKALL INTE TRAMPA PÅ HENNE.

GUD SKAPADE KVINNAN AV ETT BEN FRÅN HANS SIDA,
FÖR ATT DE SKA STÅ SIDA VID SIDA.

GUD SKAPADE HENNE AV ETT BEN UNDER HANS ARM,
FÖR ATT HAN SKALL BESKYDDA HENNE

GUD SKAPADE KVINNAN AV ETT BEN NÄRA HANS HJÄRTA,
FÖR ATT HAN SKALL ÄLSKA HENNE.

Service.

- Rosa-Lena! Vill du ha en kopp kvällste?

Det är mannen som vill bjuda sitt revbensspjäll på lite dricka.
- Jag kommer, min älskade mans-gris! ropar hon, och han kände hur knorren snurrade ett varv av lycka.
- Socker?
- Du är mitt socker-gull!

Kärleksfulla revbensord i midsommartid.

Två vigselringar och korset!

De sötaste hälsningar från Rosa-Lena med de pyttesmåsöta öronen.
Helene Sturefelt.