Ängder gröna. Vallmo i Kalmar.
6 juni - vad skall vi fira?
Vi lyckliga svenskar som har haft fred så länge, vi förstår knappt hur dyrbart det är. Men vi lär oss att idag firar vi vår svenska grundlag, som demokratin bygger på.
Jag hänger gärna ut vår lilla blågula och gratulerar oss som bor i detta underbara land!
Med det solgula korset i mitt hjärta och med blå himmel ovanför nynnade jag på nationalsången "din sol, din himmel, dina ängder gröna"... och satte mig på bussen till Kalmar.
Mycket folk i Kalmar idag.
- Är ni emot någon annan?
- Nej, vi är bara FÖR. För Jesus. Och vi är här för att uttrycka vår kärlek till honom.
Lovsångsledaren Bengt Johansson ledde oss i vår tids sångskatt "Ropa till Gud", "Bara i Dig har min själ sin ro" och "Allt till Jesus".
Lovsångsflaggor och Bengt Johansson på scen.
Jesus-manifestation... skulle det bli högljudd proklamation och hallelujarop? Just därför ville jag vara där, för att själv få se och höra, och för att själv få prisa och ära honom som är den levande källan i mitt inre!
Det blev en glad, lugn och sansad dag med korta, enkla ord och innerlig sång.
Förbönen presenterades föredömligt:
- De som nu kommer upp på scenen är representanter för kyrkorna, kommunens beslutfattare, näringslivet, en mamma, en läkare och en universitetsadjunkt.
Och så bad de för dessa olika verksamheter.
Sedan kom nästa gäng:
- Sussie Kårlin från Bibeläventyret, Street Church, missionsbåten Shalom, en grekisk tjej som Gud kallat hit som missionär, och en fotbollsspelare - som fick gult kort när han på fotbollsplan tackade Jesus när han gjort mål...
Nu fick han applåder istället och bönen flödade...
Förebedjare.
"Allt jag har av drömmar, allt jag vill överlämnar jag nu, och lägger i din hand.
Det är bara i Din vilja som min frihet är..."
Den som ville fick ställa sig på knä på kullerstenen... Mäktigt. Stilla.
- Kristen tro är inte prestation. Det är kapitulation.... inför en kärlek och försoning som ingen av oss själva kan åstadkomma.
"Hungrig kommer jag till Dig, för jag vet Du mättar mig.
Torr och törstig, men Din kärleksström den sinar ej.... "
Glada vänner från Torsås firar med glass.
Jag glömde bort att jag var hungrig - på mat - så när allt folk drog sig mot Domkyrkan på Stortorget, hittade jag en folktom pastabar.
- Välkommen! sa ägaren, vad är det som händer här egentligen?
- En lasagne tack, jo hm....
Skulle jag berätta?
- Det är en Jesus-manifestation där vi sjunger och tackar Gud för allt gott.
- Äh, sånt är jag inte intresserad av...
Lasagnen åkte in i plingmaskinen, men sen fortsatte han:
- Det är alla religioner som orsakar allt skit... man dödar och bugar och bockar sen för sin gud och...
Försiktigt inflikade jag:
- Bristen på mat och orättvis fördelning av mark är den största konfliktorsaken. Den kyrka jag känner, arbetar medvetet med dessa frågor. Den kommunistiska ateismen har skördat fler offer... Och islam är långt bort från det jag tror på.
- Gillar du tzatziki?
- Ja tack. Hejdå. Guds frid med dig.
För mig var detta dagens viktigaste Jesus-manifestation, där på pastabaren i Kalmar.
Protestanter? Nej! Eller jo...
Eller manifestanter... fast farbröder...
Nattvardsgudstjänsten utanför Domkyrkan var också mäktig, men lågmäld.
Gospel och sommarpsalmer, vitklädda präster och diakoner - och samling för barnen inne i kyrkan.
Växjö-stiftare.
- Jesus samtalade med Marta om uppståndelsen. Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva, om han än dör. Tror du detta? (Johannes evangelium kap 11:18-27)
Här stannade biskopen upp och var och en fick fundera på sitt svar.
Med Marta vill jag ge min trosbekännelse:
- Ja herre, jag tror att Du är Messias, Guds son, han som skulle komma i världen.
Jag ville inte åka hem. Gud, ge mig någon att fika med!
- Hej, kommer du ihåg mig, från Timmernabben?
Ibland kommer bönesvaren utan handläggningstid... och dessutom var det en person som också kämpar med hjärnstress och återhämtning...
Kullzénska Caféet hade allt man kan önska sig.
Återhämtning!
Samlade mina tankar och upplevelser.
Såg en Kristusbild från svunnen tid, där Jesus hade en dansk flagga i handen... Religion och nationalism hör inte ihop!
- Gud är gränslös, sa biskopen. Gud blev människa för att det mänskliga skulle bli gudomligt. Gemenskapen skall upprättas.
Kyrkans skepp.
Men dagen var inte slut. Jesus-folket blandades upp med "vanliga kalmariter"... Hemvärnets orkester spelade och fanor och flaggor vajade.
- Du gamla du fria du fjällhöga Nord...
Det var en ärevördig avslutning på denna Kalmarutflykt.
Men vår nationalsång handlar inte om Sverige, utan om Norden och vår stormaktstid... Är texten verkligen så bra, egentligen...?
Glada och stolta.
Nu har jag laddat upp ordentligt inför Sweden Rock imorgon.
Väntade på bussen och bläddrade i en tidning:
Hårdrockarna i Sabaton från Falun brukar inleda Sweden Rock med att spela nationalsången. En reporter frågade:
- Ni säger att det är samma sak att sjunga nationalsången som "Stilla natt". Är inte det politiskt naivt?
Joakim Brodén svarar:
- Inte ett dugg. Jag kan sjunga en hyllning till Jesu födelse, även om jag inte är kristen.
- Och du kan sjunga "Du gamla du fria" även om du inte är patriot?
- För mig är den låten VM- och OS-guld.
- Tycker ni inte att ni spelar de främlingsfientliga i händerna?
- Nej. Inga extremister av något slag skall ha patent på Sverige. Flaggan och historien kan inte tillhöra någon slags politisk eller religiös förgrening.
"Under blågul fana".
Larmtorget i Kalmar.
- Oavsett hudfärg eller etnisk tillhörighet; kom och sjung nationalsången med oss!
Du och jag. Och Kalmar slott och tågstationen.
Om Frihet. I Jesu namn.
Helene Sturefelt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar