Det finns mer att få!
- Ni som tror att det inte finns mer att få hos Gud, ni kan gå hem... Men ni som längtar efter mer, ni kan sitta kvar.
Carl-Erik Sahlberg inledde sin predikan i Torsås Missionshus rakt på sak. Med sin långmälda, varma och finurliga stil, tog han med oss rakt in i trons kärna, tillsammans med Peetrus.
- Tänk om Petrus och de andra lärjungarna nöjt sig med att bara lämna näten... det hade inte gett någon kraft! Jesus visade dem en ny väg.
DET FINNS MER ATT FÅ!
Här är mina anteckningar från gårdagens fullsatta möte i missionskyrkan. Kristna bröder och systrar ger varandra veckans bästa dag - lördagkvällen - till att mötas till bibelstudium och lovsång. Det underlättar om du också har din Bibel uppslagen, för det finns som sagt mer att få...
Det är fem "scener".
Förväntan.
Jesus kallar lärjungarna genom att be dem lägga ut sina nät på djupare vatten.
- Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor.
Läs mer i Lukas 5.
Tänk om Petrus sagt nej? Eller "jag kommer senare"? Eller "ja, men... jag ska bara ta med mig båten..."
En människa kan inte ställa villkor när Gud kallar... Då lämnar man allt.
Tänk om Petrus skulle släpat runt med sin båt - då skulle det varit svårt på vandringarna över torra marker, och han skulle inte kommit upp på Förklaringsberget.
Vänta, jag måste ha med mig allt!
Scen 1:
Petrus skriver i ett av sina brev att han tidigare levde ett liv utan hopp, utan gemenskap, utan ljus och utan evighet... Vid Gennesarets sjö fick han allt detta!
Det handlar om Bekännelsen.
Man kan vara troende, men inte våga bekänna sin tro på Jesus. Carl-Erik berättade om våndan att våga få de där orden över läpparna... att inte förneka Gud, att våga berätta att man tror på Jesus när någon frågar.
Matteus 10:32 pekar på allvaret vad som händer när vi förnekar varandra.
Carl-Erik sa att det första riktigt stora steget var att efter konfirmationen själv bestämma sig för att gå till kyrkan... och ta emot nattvarden.
- Det gjorde jag som yngling, den 5 augusti 1962, sa han glad. Mycket vände den dagen. Frälsningen blev på riktigt.
Men. Det finns mer att få!
Carl-Erik Sahlberg i Torsås.
Scen 2:
Som kristen ska man inte gå i egen kraft. Och förväxla inte iver med Guds kraft!
Petrus var en kraftfull person, men feg...
Han förnekade sin frälsare på Skärtorsdagens kväll inför en tjänsteflicka:
- Nej, jag känner inte den mannen!
En kort tid senare, efter himmelsfärden, inväntar de den Helige Andes utgjutande i Jerusalem. Frimodigt går de ut bland folk och fiender och berättar glatt om Jesus, den korsfäste och uppståndne.
Vad har hänt?
Den Helige Ande hade kommit över dem, drivit ut all fruktan och gett dem en kärlek som besegrar världen. Läs mer i Apostlagärningarna kap 2.
Möte i Torsås.
- Det handlar inte om en egen kick, utan om kraft till tjänst!
Carl-Erik prästvigdes 1968, endast 23 år gammal, såsom Sveriges nästyngste.
Nu kan vi väl vara nöjda?
- Frälst. Fylld av Ande. Det finns mer att få...
Paula & Pegga Gullbing, andefyllda.
Scen 3:
Petrus blir brukad på ett sätt som han inte skulle kunnat drömma om. Han predikar för stora skaror och ordet träffade dem i hjärtat.
- Vad ska vi göra? frågade de.
Tänk om Petrus sa: Tja, ni kan väl sökare vidare...
Nej, han sa:
- Omvänd er! Låt er alla döpas i Jesus Kristi namn, så får ni förlåtelse för era synder. Då får ni den Heliga Anden som gåva. Ty löftet gäller för er och era barn... Apg 2:37
Carl-Erik upplevde också att han blev brukad.
Från en landsortsförsamling till St Clara kyrka i Stockholm kom han till en nästintill utdöd församling. Men han har under sina 23 år där fått se hur församlingen vuxit från tre tanter (tack Gud för alla trofasta tanter!) till 30... till 300 och ännu lite till...
- Jag tycker att jag bara stått i hörnet, egentilgen, men Andens kraft har varit verksam, och då blir man brukad! Efterfrågad! Till och med ens skugga kan vara i tjänst!
Och så berättade han hur liknande tecken och under som i Apg kap 5 också sker i St Clara kyrka.
- Jag gick förbi en deprimerad kvinna i kyrkbänken, skuggan föll på henne... glädjen återvände...
Petrus går i Jerusalems gränder, och folk blir friska.
- Frälst. Andefylld. Brukad. Men det finns mer att få!
Damer i St Clara kyrka.
Scen 4:
Petrus skriver brev till de helgade och renade i Jesu Kristi blod, de som lever skingrade i Pontos, Galatien och Kappadokien...
Jag drog på munnen och tänkte på förra våren när vi åkte till Turkiet - I Paulus fotspår - tillsammans med Carl-Erik Sahlberg. Jag har varit på de där konstiga bibliska platserna! Jag har sett spåren efter de första kristna...
Sahlberg leder oss i Antiokia i Pisidien.
I ett av sina brev skriver Petrus förtäckt om världshuvudstaden Rom, han kallar den "Babylon".
Tänk om han den morgonen vid sjön hade sagt nej till Jesus? Då hade han fått nöja sig med att bli suppleant i fiskevårdsstyrelsen... Och Carl-Erik hade varit kvar i Jämtland.
Han bad oss var och en tänka efter hur Anden har fört oss vidare i livet, eller uttrycka en önskan att bli brukad mer...
- Tro att Gud är God! Gud vill Gott! Gud vill att era plattformar ökar.
Utökad plattform. Gå! Sända två och två.
- Från Svenstavik till Kilimanjaro, skrattade han, bara för att jag också vågade bekänna den där dagen i augusti 1962.
Begränsa inte Gud! Det gör bara fienden...
Och minns Lewi Petrus, som började sin gärning när han var 46 år, och startade nytt när han var 80 år!
Frälst. Andefylld. Brukad. Ut i världen. Men det finns mer att få!
Flygplatsen i Hatay, Turkiet.
Scen 5:
Det stora gästabudet i himmelen! Tänk dig dagen då vi kommer hem till vår himmelske Far! Vem kommer att sitta vid hans högra och vänstra sida? Vi vet inte, men vi gläder oss åt att äntligen få vara hemma.
Frälst. Andefylld. Brukad. Ut i världen. Himmelen.
Tack Gode Gud för Allt! Himmelskt lycklig, redan på jorden.
Vittnen.
Nedteckant av Helene Sturefelt,
- som inväntar Guds nästa steg, i vila, och sedan...?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar