GUD "SÅSOM ÄNKA"

Änka.

Äktenskapens band upplösta.

Alla dessa föreställningar om Gud!
Här kommer ännu en, berättad av evangelisten Lukas, förkunnad av biskop Antje igår, i Lunds Domkyrka.
Jag tar inspiration av hennes goda predikan. Gud såsom änka... Hm!

Jesus gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be, och inte ge upp... Lukas kap 18.

Och så berättar Jesus om en fantastisk kvinna, eller en tjatig tanta, eller en surkärring... beroende vilket perspektiv man har... Hon ger sig inte vad gäller att få ut sin rätt.

Jag tänker att om det hade varit en ung man, skulle saken framställas på ett annat sätt... med manlig handlingskraft, liksom...

Nedmejad stolpe. Felaktig handlingskraft.

Nåväl, problemet ligger hos den domare som änkan söker upp. Han är både arrogant och högfärdig:

"I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor".

Rättvisan har ibland domar-peruken på sned...
Han säger:

... "men så besvärlig som den där änkan är, skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande."

Biskopen lyfte fram det grekiska ord som ligger bakom vårt "pinar livet ur mig". Ordagrannt står det "bli blå under ögat"!
Domaren var alltså rädd att få en blåtira... och det viktigaste är ju att se bra ut, eller hur!?
Alltså, ge tanten hennes rätt.

Blå-tirad stolpe. Dum-ungar!

Alla i Domkyrkan lyssnade med koncentration, alla tillresta katekumener, alla lundensiska församlingsbor och lediga präster. Även de som lyssnade till Jesus var spända på poängen.

- Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt när de ropar till Honom dag och natt?
Skulle Han låta dem vänta? Jag säger er: Han skall snart nog låta dem få sin rätt.

Tack, Jesus, att Du visar att Herren Gud står på vår sida vad gäller rättvisa!

Många tänker sig Gud såsom denne domare...och fnissade generat när deras snåla gudsbild blev avslöjad.
Oavsett vad vi väljer att jämföra Gud med, så är Gud långt mycket mer älskande, god och rättvis än vi någonsin kan förstå!

Och vår Herre är inte rädd att få en blåtira!!
På korset var det ju lite mer än så...

Jesus gav blod - sitt liv!

Biskopen dröjde kvar vid änkan.
Alla dessa marginaliserade kvinnor utan försörjning... ställda utanför tryggheten, utanför det sociala sammanhanget, föremål för andras välvilja...
- Tänk om Gud är såsom en änka?

Nu fick vi något att bita i! Biskop Antje fortsatte med en samtidsanalys:
- Gud är idag marginaliserad, ställd utanför det offentliga sammanhanget, undanföst in i det privata rummet... Gud, föremål för andras välvilja...

Ja, visst, så är det.

Ett halvår senare...

Gud ger sig inte. Gräset läker alla sår.

Samtidigt är det så att Gud ger sig inte...
Gud tjatar - på oss! Omvända roller.

Gud söker ständigt, vädjar, längtar efter oss och vårt gensvar.

Domarens tid är utmätt. Och denna världens liv har sin gräns.
- Poängen är att Gud kommer att få ut sin rätt. Mot alla orättfärdiga domare kommer Gud till slut att få rätt, sa biskopen, likt den starka envisa kvinnan, som inte gav upp.

Gud ger inte upp.
Jag drar djupt efter andan. Och Jesus avslutade sin liknelse:

- Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?

När vi stod framme vid altaret för att ta emot nattvarden, tänkte jag när oblaten lades i min öppna handflata:
- Jo Herre, jag vill så gärna stå vid din sida, såsom du står vid min. Jag vill att Du skall finna tro hos mig, hos alla mina vänner, hos min familj...

Ge inte upp. Res dig igen.

Thomas Willstedt spelade psalm 528 och vi sjöng:

NÄR VI KNÄPPER VÅRA HÄNDER
TAR VI I VÅR FÖRBÖN MED
DE SOM HÄVDAR SIG OCH HOTAR
DE SOM BLOTT FÖRTVIVLAN HAR.
LÅT VÅR FÖRBÖN VARA HOS DEM, MÄNSKLIGT VARM SOM JESUS VAR.

Läs hela psalmen! Det är en god aftonbön.
- hälsar Helene Sturefelt, som illustrerade detta inlägg med riktigt fula foton... som ändå talar om hopp och skönhet.

Gud såsom änka!

Gud såsom Blodgivare...