KYRKOVALET och JESUS

Ledljuset i kyrkan?

Den 17 september är det åter dags för val till Svenska kyrkans demokratiska styrelse.
Budgeten för denna jätteapparat är en kostnad på cirka 160 miljoner kronor.
Det skall täcka personal, information, lokalkostnader och röstkort.

Det är mycket pengar. Det är väldigt, väldigt mycket pengar... i en administration som känns mer än överdimensionerad.

Denna söndag, den 9:e i Trefaldighetstiden, är rubriken Goda Förvaltare.

Jag frågar mig då genast om hur gott det är att använda alla dessa miljoner kronor till ett röstförfarande som allt fler ifrågasätter.

Inte framkomligt.

Den kristna församlingen liknas vid en kropp, där de olika lemmarna tjänar varandra med sina olika förmågor.

Men vem är kroppens huvud? Ordföranden? Kyrkoherden?
Nej, naturligtvis är det Jesus Kristus. Åtminstone på pappret. Åtminstone i Bibeln... som inte så många läser längre.

Jag skriver inte för att klaga. Jag skriver för att försöka hitta tillbaka till ursprunget.

NI HAR LÄRT KÄNNA KRISTUS - SÅVIDA NI NU HAR HÖRT OM HONOM OCH UNDERVISATS OM HONOM, EFTER DEN SANNING SOM FINNS HOS JESUS.
Efesierbrevet 4:20.

Rykande aktuella ord från veckans episteltext.

Många blivande förtroendevalda bävar inför uppdraget, eftersom nomineringen ibland blir så att man tvingas ställa upp, i brist på bättre lämpade.

I bästa fall finns en kristen tro som drivkraft, i sämsta bara ett allmänt intresse för kyrkan som traditionsbärare. Detta bäddar för slitningar innan arbetet ens har börjat.

Gammalt!

Många har debatterat detta förut, men jag vill påminna om hur fel det blir att kvarhålla partipolitiska listor i ett kyrkoval som har Jesus som centrum.

Det gynnar inte demokratin alls, det visar bara att vi klamrar oss fast vid statskyrkosystemet utan att våga lita på att vi är en fri kyrka.
Det är alltför riskabelt att välkomna okunskapen in i vilken styrelse som helst.

Statsvetaren Magnus Hagevi ger tre exempel på andra demokratiska system i våra systerkyrkor. Jag saxar ur Kyrkans Tidning, nr 31/32, 2017:

1. Medlemmarna röstar på personer, inte på nomineringsgrupper.

2. Indirekta val, där man röstar på lokal nivå och sedan utser representanter högre upp utifrån den lokala nivån.

3. Föreningsdemokrati, där man med direkt deltagande i kyrkan röstar fram sina representanter, som i sin tur röstar fram sina representanter till nästa nivå.
Detta blir oerhört mycket billigare, menar Magnus Hagvi.

Hm, jag såg ingen större skillnad mellan dessa... men poängen är att vi behöver komma ned på golvet igen. Och in mot altaret.

Snarare plats för TRO!

Ibland måste stora organisationer nollställa sig. Man lever på gamla lagrar och systemet stämmer inte längre med verkligheten.

12,8 % röstar i kyrkovalet. Vi predikar enkelhet och diakonal medkänsla. Men vi tillåter vår administration sluka 160 miljoner kronor!!

Hur många präster skulle man kunna anställa för den summan, liksom diakoner, musiker, missionärer... ??
Hur många medmänniskor skulle vi inte kunna nå istället?


Poliskåren är i kris. Man omorganiserar och gör allt större. Kyrkan är i kris. Även vi omorganiserar och gör stora enheter, i hopp om att vi "gör något".

Men vad vi gör är att vi missar målet. Lokalkännedom och teambildning görs bäst i mindre skala.
Jesus samlade tolv lärjungar, inte 12.000... Han tog det lugnt, utbildade dem och rustade dem med helig Ande.

I flera församlingar finns det goda exempel där förtroendevalda får en snabbkurs i vad det innebär att vara kyrka. Det är mycket bra.
Men det räcker inte.

Ständigt, ständigt...

Just nu har jag fått en bok i min hand som tydliggör detta. Den heter VI BEHÖVER EN NY REFORMATION, av Lennart Magnerot, där han lyfter tillbaka kyrkans ledarskap till begynnelsen.
Vad säger Guds ord? Vilken plats har Jesus Kristus?

Jesus är inte vem som helst, han är inte reducerad till "en kort andakt" på musikstunderna, han är inte en vishetslärare bland andra. Nej!

ALLT LADE GUD UNDER HANS FÖTTER, 
OCH HONOM SOM ÄR HUVUD ÖVER ALLTING 
GJORDE HAN HAN TILL HUVUD FÖR KYRKAN, SOM ÄR HANS KROPP, FULLHETEN AV HONOM, SOM UPPFYLLER ALLT.
Efesierbrevet 1:23 

När spricker bubblan?

Lennart Magnerot, pastor och lärare, och riktar sig främst till "frikyrkan", men där är ju även vi.

Kyrkan förlorar sin identitet när vi inte längre står för Bibelns sanningar, menar han. Förstås!
När Guds Ord är så dåligt prioriterat och läst, kan kyrkans verksamhet inte bli annat än uttunnat.

Bönen är den kristna människans andning. Men när den inte finns i daglig gemenskap i kyrkan, då kommer andnöden. Sammanträden, timslånga diskussioner och egna idéer tar plats istället för att lyssna in Guds röst.

- Bönen är det livsrum som församlingen måste agera utifrån. Utan bön sjunker snabbt den andliga medvetenheten till farligt låga nivåer, skriver Lennart M.

Tänk om vi istället kunde ropa till Gud och lägga fram våra tankar inför Honom, i innerlig hängivenhet, där Guds Ande enar oss till beslut.

Proklamera, bed, lovprisa.

När kyrkoherden/ pastorn/ ordföranden/ församlings-föreståndaren gör sig själv för stor som ledare för "sin församling", då begås flera fel.

För det första tillhör församlingen Herren, inte någon namngiven präst.

Själva ordet "kyrka" kommer ju ifrån det grekiska ordet Kyrios, som betyder Herre, alltså "den som tillhör Herren! Det är mycket fint!
Inte den som tillhör den socialdemokratiska nominerings-gruppen... och så vidare.

Det som händer när ledarskapet inte är förankrat i "Kristus huvudet" är att kroppens olika ben börjar gå åt olika håll. Det finns ingen samordning. Förvirringen sprider sig.

Vem är församlingens huvud?

Fler och fler lemmar börjar ta order direkt från Jesus och sätter igång egna projekt för att få utlopp för sin andliga överskottsenergi.

Lennart Magnerot beskriver det så här (sid 87):

* Någon startar en kristen sajt på nätet. Här är jag!
* En annan startar kanske en bibelskola med karismatisk frihet och profetiskt tilltal.
* En tredje reser runt och håller kampanjer.
* En fjärde skriver en bok.
* En femte öppnar behandlingshem med likasinnade.
* En sjätte intresserar sig för Israel.
* En sjunde tar med sig ett kompisgäng ut på stadens gator för att vittna och hjälpa utsatta.

Jag känner mig träffad på flera punkter, och fler med mig!
Att fastna i administration och en överdimensionerad organisation, som äter upp våra pengar, gör en förtvivlad!

Vi har inte råd med detta.

Människors nöd och längtan efter frälsning från tomhet och falskhet ropar på oss.

Tänk om allt detta istället kunde få ske inom församlingens ramar. Vilket stöd det skulle vara! Vilken genomslagskraft det får, istället för enskilda projekt i väntan på att organisationen ska sluta sina sammanträden...

Gör det i gemenskapen.

När människor upplever att det blir tagna i bruk efter sina gåvor, då kommer kraften och glädjen.

Att härma världen har alltid varit en frestelse för kyrkan. Men det blir inte bra.
Paulus fortsätter förmana i Efesierbrevet:

NI VAR DÖDA GENOM ERA ÖVERTRÄDELSER OCH SYNDER...
... NÄR NI LEVDE PÅ DENNA TIDENS OCH VÄRLDENS VIS, 

OCH LÄT ER LEDAS AV FURSTEN ÖVER LUFTENS RIKE, 
ÖVER DEN ANDEMAKT SOM NU ÄR VERKSAM I OLYDNADENS MÄNNISKOR. Ef. 2:1-2.

Två exempel vill jag ge, för att bli konkret.

Sankta Clara i Stockholm var mycket nära att säljas ut och byggas om till badhus... Men så kom en kvinna på besök och frågade:
- När är det tid för bön?
- På söndag, blev svaret.
- Men det är måndag idag... Det går inte! Vi ska be NU. Och sedan i eftermiddag också!

Ni som har träffat Carl-Erik Sahlberg vet vilket revolution bönen fick för församlingen.
De samlades till bön, 2 timmar varje dag - i lovprisning, i proklamation av Guds härlighet, i kvidande bön för de utslagna, i rop, i tacksamhet för vad de trots allt hade.

Vi har inte råd att vara utan detta.

Precis lika lite som de älskade har råd att låta bli att kyssa varandra.

Sta Clara, Stockholm.

Det andra exemplet är Vadstena Klosterkyrka.

Där fungerar tidegärdsbönerna varje dag, med mässa kl 08, laudes kl 09, middagsbön kl 12, vesper kl 15 och completorium kl 20.

Alla går naturligtvis inte på allt, men hela tiden finns det församlingsbor som bär upp bönen och lovsången.

Dessutom är det bibelsamtal varje dag kl 09.30 om veckans texter, en halvtimme.


Så här vill jag att en kristen församling ska fungera, både i Svenska kyrkan och i alla systerförsamlingar.

Så här vill jag arbeta. Här finns flödande välsignelser att hämta, av näring till både kropp, själ och ande!

Klosterkyrkan i Vadstena.

Min förhoppning är att det är sista gången vi ser partipolitiska valmanifest, där de slår in öppna dörrar, typ:

- Vi vill verka för en öppen folkkyrka.
Jaha... Är den stängd någonstans, menar ni?

- Vi värnar kompetensutveckling för personalen.
Så bra. Och ni själva? Kan vi fördjupa oss tillsammans?

Jag hoppas även att vi kan förvalta medlemmarnas avgifter på ett betydligt bättre sätt än att sprätta iväg 160 miljoner kronor på något som ger så lite tillbaka.

Församling utan huvud? 

Barmhärtige Gud,
Du som anförtror ditt rike åt svaga människor,
ge oss nåd att vilja det Du vill,
och älska Dig över allt på jorden,
så att vi tjänar Dig av hela vårt hjärta.

Genom din Son, Jesus Kristus, som är huvudet för församlingen och vår Herre, amen!

Hälsningar i förtroende,

Helene F Sturefelt, som höjer sin röst... i bön att Jesus Kristus åter skall bli huvudet i alla våra relationer!

Kyrko-herden!!

BARN-JAZZ i HÄLLEVIK

Paraden kommer!

Man kan gå i många olika parader och man kan tåga runt i protestmarscher.
Sommaren är full av möjligheter att demonstrera sina åsikter och färdigheter.

I ett land av fred är det fantastiskt att få visa både sin politiska ambition OCH ren glädje och musikalitet.

Följ med till härliga Hällevik nere på Listerlandet! Här pågår just nu årets årliga tradjazzfestival.

Jag är stolt över den frihet vi åtnjuter och att spelglädjen inte har några gränser.

Spana in axelskyddet...

Ställ dig längs gatan tillsammans med tusen andra.

Spana in trombonerna, trumslagarna, bastuborna (nej, inte bastu-borna!) och vår eminente Uno Hellgren som blåste igång hela paraden.

Vilken spelglädje! Vilken lätthet i det lekfulla anslaget!

Uno startar festivalparaden.

Medelåldern är hög... men hattarna låga.

Tänk att både pensionister och barn kan ha roligt, sida vid sida. Precis så vill vi ha det.

Ukulelens ovänner - förlåt, jag menar vänner - UKKE FELLOW'Z - har åter igen gjort ett bejublat framträdande. Igår var det premiär för vår medverkan på Hälleviksjazzen.

Högt, och lågt. Dragkedjan.

Festivalledningen beslöt att göra en särskild satsning på barnen, med Arlas mjölktält och två glada orkestrar med barnlåtar på repertoaren.

Gruppen "Come on, katten, det svänger ju" var ordentligt duktiga, med snygga arrangemang kring roliga barnsånger som "Cruella Deville" och "Var nöjd med allt som livet ger."

Fotot här är inte rättvisande - just då kom en lätt regnskur, men trogen publik satt kvar och sjöng med.

Vi turades om att kliva upp och ned på scenen. Först vi kl 12, sedan jazzkatterna kl 13, sedan ukulelens vänner kl 14 och Katterna kl 15.

Regnet skrämde bort.

Många barn med föräldrar svängde loss tillsammans med mor- och farföräldrar, som en gång lärde sig dessa sånger på 60-talet.

Vem är jag, egentligen? Jag är Krakel Spektakel som är både rund och trekantig, med korvaskinn i hatten...

- Det var så roligt jag måste skratta, det kom en trekantig gubbe in.
Han hade träskor och näverjacka och hatten kantad med korvaskinn!

- Först blev jag morfar (mormor!), så blev jag farfar (farmor!), så blev jag farfarsfars farsfarfar!

Alla är inte på plats...

Jag hade fullt sjå med att hålla redan på alla attiraljer. Var är munspelet? I rätt tonart, tack!
Och var är blockflöjten och den lilla lustiga babyplasttrumpeten?!

Vi hade proffsig förstärkning av två riktiga musiker (nåja, vi kan vi också!), Gregor på kornett och Bengt på dragbasun.

Kännetecknet på en riktig musiker är att han/hon kan spela fel, utan att tappa takten... och sedan hitta tillbaka in bland noter och ackord!
Och det gjorde vi. Nästan.

Ju mer nästan, desto mer log vi och försökte se glada och obesvärade ut.

Bara på skoj.

Det är mycket spex och humor i det här gänget. Gregor hade ett plastavloppsrör för att förstärka sina toner. Ibland släppte vi in dem så de fick spela solo, ibland körde vi bara över dem... och tvärslutade...

- Vi har det väldigt gemusigt, sa jag i mikrofonen. Här är väldigt många grönsaker i orkestern... för att hylla Lennart Hellsings sångskatt!

Här dansar Herr Gurka! Både valz och mazurka. I fyrtakt! Det går inte... Jodå. Med Tre små rädisor. Som flöt bort till Mexicos bukt.

På med grönsaksmössorna nu då!

Hotande regnmoln drog in över havsbandet runt Hanöhus.

Snälla Gud, låt det landa i Mjällby... och inte här! Eller släpp det borta i Sölvesborg och Bromölla.

Vi var beredda på det värsta.
Petronella från Plaskeby hade sitt paraply med sig. Så även den proffsiga publiken.

Ylva-Petronella.

Vår herre hörde vår bön, det kom bara tio stänk, sedan öppnade Han ett hål i molnen så den blå himlen blev synlig.

- Glada ska vi ropa: Tjenare och mors! Segla allihopa bort i en galosch! Tra la la la... Segla hela natten, intill ljusan dag, är du rädd för vatten, det är inte jag!

Mellan föreställningarna var jag tvungen att ta ett dopp i havet - jag var alldeles genomsvettig. Kallt och skönt omslöt de gröna vågorna mig, medan toner från andra jazzband gled över vattnet.

Alla ska med.

Som artist är det viktigt att få vara ifred före, mellan och efter spelningarna.
I alla fall är det så för mig. Jag måste få samla tankarna, fokusera och inte släppa ut min energi till någon som vill vara trevlig med mig.

Ni får vänta!

Därför var det så skönt att få strosa på egen hand innan allt körde igång.

När jag kom ned i hamnen idag på förmiddagen hördes musik utifrån vattnet.
Där satt en orkester i en båt och spelade... med åhörare på bryggan.
Tjusigt.
Vilken charm det är att vara här!

Båtjazz i hamnen.

Man blir törstig av att spela och spexa. Kan någon trolla fram något att dricka? Hur är det med trollkarlen från Indialand? Nä, han vänder ju på det...

Då var det välsignat gott att Arla hade ett mjölktält strax intill.
Men en stor uppblåsbar jättekossa drog de barnen till sig, som lekte som små kalvar i gräset.

Jag sjönk ned i en sacco-säck och pustade ut, med både mjölk och yoghurt mellan knäna...

- Och kejsar'n av Kina han sa: Jag slår vad, att ingen förvandlar sig till lemonad!
Ha ha! ropte trollkarl'n, se då på min kraft! Och simsalambim blev han till ett glas saft.

- Men solen sken het över risfält och älv, och trollkarl'n blev törstig och drack opp sig själv.
Det skedde i misshugg som ni nog förstår, man det har han ångrat i sjuhundra år...

Drick inte upp dig själv.

Lennart Hellsings fantasi är så välgörande, särskilt för barn som är matade med faktaböcker och tråksagor typ "Nu går vi till tandläkaren".

Det är alldeles nödvändigt att hålla alla möjligheter öppna för att hjärnbanorna inte ska stagnera redan i barndomen.

Hur tror ni annars att Einstein hade kommit på sin relativitetsteori!?

Relativt bra.

Nu hade vi bullrat på i halvtimme och började bli trötta. Det var dags för en vaggvisa, Hellsings Önskevisa:

- När kvällen den kommer och solen gått ned, jag sitter i fönstret och stjärnorna ser.

Vi visade att vi även hade lite musikalisk finkänslighet, och spelade ett intro med blockflöjt, kornett och dragbasun i milda harmonier. Snyggt! I välgörande lugnt tempo.

Även här kommer den nödvändiga fantasin in, som är kusin med aftonbönen:

- En stjärna just faller i rymden den blå, jag blundar och skyndar att önska mig då...

En önskan kan riktas rakt ut... men bönen har en sändare och en mottagare.
Gud själv hör, och vi får också rikta in vårt hjärta på Guds våglängd och försöka lyssna in svaret.

- Käre gode Gud, tack för livet, tack för vänner och glädje.

Hjälp oss att bevara kärlek och frid oss emellan.
Och när livet tycks ta slut, sänd goda människor i vår väg som kan ge oss hoppet tillbaka.
I Jesu namn, amen!

Flaggar för hoppet.

Och det är precis vad som har hänt!

Med de mest tacksamma och glada Hälleviks-hälsningar till eder alla, från Ukke Fellow'z sekreterare och pajas,

Helene F Sturejazz,

- barnälskare, musikälskare, jazzdiggare och Hjärtenfloälskare!

UKKE FELLOW'Z!

ÅSK-BÖN vid sjön FÄRGAREN

Ofärgat vatten. Kolla molnen...

Proklamera! Bed! Och lovprisa.

Det kan vi sannerligen behöva göra i dessa tider då Donald Duck försöker skrämma Nord-Koreas Kalle Anka med "med eld som de aldrig tidigare har sett..."

... och då vår utrikesminister Margot Wallström är köpt av araberna i Saudi-land, så att hon far med osanning vad gäller Israels utsträckta fredshänder.

Nu ska vi proklamera Guds Ord ut över nejderna och bedja till vår Skapare, med profeternas röst.

Följ med på en spontan pilgrimsvandring runt sjön Färgaren i Älvsborgs län.
Vi befinner oss i de djupa skogarna runt Alingsås där urberget går i dagen, med sin förgnejsade granit och granodionit.

Det fornnordiska ordet "firgi" betyder skogigt berg, och detta blev namnet på sjösystemet Firghir, som nu uttalas Färgaren.

Sjösystem vid Hjälmared.

Att be med egna ord är inte alltid så lätt.
Man kan vara blyg, ovan och osäker, men det kan lika ofta bli pratigt och ett förnumstigt predikande för Gud själv...

Därför är det här sättet att proklamera Guds Ord så gott.

Denna dag beslöt vi oss att gå runt den lilla sjön i det större sjösystemet, och ta med oss bönehäftet för att be för världen - Sverige, Israel, freden och oss själva.
Våldsamma störtskurar hade korsat himlen under flera dagar, men just nu var det uppehåll.

Skulle vi hinna runt?

Skurpölar.

Titta, där borta står ju fyra personer och väntar... på vad?

- Hej! Vill ni följa med på bönerunda?

Så kan man ju inte säga till folk... om man inte är med på samma konferens, vilket vi var!
Vi ställde oss vid en garageuppfart bland villorna och knäppte våra händer:

  MÅ MARKEN GLÄDJA SIG OCH ALLT SOM ÄR PÅ DEN,
  JA, DÅ MÅ ALLA SKOGENS TRÄD JUBLA INFÖR HERREN,
  TY HAN KOMMER, TY HAN KOMMER FÖR ATT DÖMA JORDEN.

  HAN SKALL DÖMA JORDENS KRETS MED RÄTTFÄRDIGHET
  OCH FOLKEN MED SIN TROFASTHET.
  Psaltaren 96:12-13


-Käre himmelske Far, vi tackar Dig för den natur vi har runt omkring oss!
Tack för skogarna och bergen, sjöarna och det rena vattnet.

Tack för att Du är den som dömer tillvaron med rättfärdighet, inte med bomber och kanoner eller dödsbringande kärnvapen...

Förlåt oss vårt svek mot din skapelse. Förlåt oss för sveket mot ditt egendomsfolk, judarna i Israel.
Förlåt oss också för att vi håller på att svika oss själva, med allt vad det innebär.
Kan Du verkligen döma oss och frikänna oss med din trofasthet?

I ödmjukhet böjer vi oss inför Dig. Amen.

Halt och blött.

Solen, som torkat upp morgonens regn, gick i moln.
Asfaltgatan övergick till grusstig och smalnade av in i skogen. Hala språngbrädor bar oss över geggiga pölar och det droppade från lövverket.

Vi hörde steg från andra hållet. Ytterligare två från konferensen gjorde oss sällskap.
Gunnel-Marie dansade nedför stigen med danssteg som en "vinranka"! Hon är med i något så roligt som den kristna dansgemenskapen PSALTO, där man även dansar israeliska cirkeldanser - googla på det!

Nu var vi åtta personer som samlades i ring för nästa bön. Profeten Jesajas ord fick nu proklameras:

DINA SÖNER KOMMER FJÄRRAN IFRÅN
OCH DINA DÖTTRAR BÄRS FRAM PÅ ARMEN. Jes 60:4

JAG VILL SÄTTA FRID TILL DIN ÖVERHET
OCH RÄTTFÄRDIGHET TILL DIN BEHÄRSKARE.
MAN SKALL INTE MER HÖRA TALAS OM VÅLD I DITT LAND. Jes 60:17-18.

OCH FOLKEN SKALL VANDRA I DITT LJUS
OCH KONUNGARNA I GLANSEN SOM GÅR UPP ÖVER DIG. Jes 60:3

.. med sina kycklingar!

- Herre, vi tackar Dig för den möjlighet som judar världen över har fått att återvända till sitt hemland.

Tack att Du vill frid och fred - SHALOM - både över Israel och deras grannländer.
Vi ber om försvagad styrka för våldsverkarna Hamas och alla de som inte vill hålla fred i utbyte mot land... 
Vi utropar ditt ljus över dem som vandrar i mentalt mörker.

Vi anbefaller din ära och din glans som ledstjärna för statsledare och presidenter. Amen!


Våra vänner skuttade vidare på sin vandring. Vi började närma oss bron som gick mellan lilla och stora Färgaren.
Himlen drog ihop sig och det började blåsa. Rejält.

Vi hann inte undan...

Regnet öste ned som från en öppen himmel som också ville vara med i bönen.
Mitt stackars paraply med brutna stålbågar förslog inte mycket i detta oväder.

Vi ställde oss under några träd... som inte jublade... och plötsligt small det till - BOOM!

Åskan drog över storskogen.

Någon hittade ett utedass. Där kunde man sitta... med byxorna på.
Vi hittade ett plåtskjul... men vågar man gå in under det när åskan bråkar?

Farligt skydd...

FRUKTANSVÄRD ÄR DU GUD I DIN HELGEDOM, 
ISRAELS GUD GER MAKT OCH STYRKA ÅT SITT FOLK. 
LOVAD VARE GUD! Psalt 68:36

OM MAN GADDAR SIG SAMMAN TILL ANFALL, SÅ KOMMER DET INGALUNDA FRÅN MIG,
OCH VILKA DET ÄN ÄR SOM GADDAR SIG SAMMAN MOT DIG, SÅ SKALL DE FALLA FÖR DIG. Jesaja 54:15.

Nu talade Herren i skogens katedraler.
Stilla tänkte jag på 6-dagarskriget 1967 där puttelandet Israel besegrade sina övermäktiga arabiska grannländer. Hur var det möjligt?

Omöjligt!

Om inte Gud håller sin hand över detta land.

Mördarsniglarna flydde...

Här är fullt.

SÅ SÄGER HERREN, HERREN:
INTE FÖR ER SKULL GÖR JAG DETTA, NI ISRAELS BARN,
UTAN FÖR MITT HELIGA NAMNS SKULL, SOM NI HAR VANÄRAT BLAND DE FOLK TILL VILKA NI HAR KOMMIT... 

OCH FOLKEN SKALL ERFARA ATT JAG ÄR HERREN... NÄR JAG BEVISAR MIG HELIG INFÖR DERAS ÖGON. 
Hesekiel 36:22-24

Vilket fokus har bönen?

Jo, att göra Guds namn heligt. Helgat varde ditt namn. Må ditt namn hållas heligt.

Dagens unga generation vet inte vad helighet är. Ingenting är heligt. Värt att vörda. Utom rea-priset på billiga varor.

Förlåt, men den äldre generationen som levt längre i Gudsgemenskap, har något oändligt viktig att lära ut, och det är denna djupa vördnad för Gud och Guds namn.

Dessa naturkrafter som släpptes lösa över oss blev en blöt påminnelse om det.
Om skapelsen är så kraftfull, hur mycket större är då inte själva Skaparen!?

Naturkrafter. Guds kraft.

Ännu ett par anslöt sig till vår spontana bönevandring. Vi passerade golfbanan, hukade oss för flygande bollar och passerade en stor rotvälta, där en myrstack etablerat sig och en uggleholk hamnat ur led.

Att ta Bibelns ord i sin egen mun, och använda dem i bön, är ett mycket gott sätt att bedja.
Blygheten försvinner och de egna förträffligheterna minskar.
Gud själv får tala och vi ger bokstäverna röst.

Detta var verkligen välsignat.

Men det tog ett dygn för skorna att torka...

Sjöblöta hälsningar från Helene Sture Åskfelt,

- som gärna färgar lovprisningen till Herren med regnbågens alla färger!

Feldimensionerat...

SHALOM ISRAEL

Kristendomens judiska rötter.

Frid vare med dig, bäste läsare!
Vet du vad ordet "shalom" betyder?

Googles stavningsförslag vet inte heller vad shalom betyder - de föreslår slalom...

Följ med till de djupa skogarna mellan Borås och Alingsås. Där emellan ligger Hjälmareds folkhögskola, naturskönt invid sjösystemen "Färgaren".

Föreningen Shalom över Israel var samlade till konferens, med temat "Perspektiv på Israel" där man vill lyfta fram en annan bild än vad svensk massmedia gör.

Under fyra dagar fick vi se vilken djupverkan det finns mellan det judiska folket idag och Bibelns berättelser.

Sakkunniga föreläsare gav kunskap om "Det utvalda folket", "Jubelåret", biblisk arkeologi, "Välsignelser genom Israel" kopplat till världspolitiken idag.

Det var mer än intressant!

Detta inlägg fokuserar på det första föredraget som hölls av Per-Olof Hermansson, ny ordförande för "Shalom" och med gedigna kunskaper i hebreiska.

Jag återger så gott jag kan efter mina krokiga anteckningar...

P-O är nr två från höger.

Vi behöver förnyad kunskap om kristendomens judiska rötter. Ordet "shalom" betyder mer än fred. Så inledde P-O Hermansson.
Han bad oss fylla i meningen:

GUD ÄR INTE OORDNINGENS GUD UTAN... 

Alla gick i fällan och vi svarade:

- ... utan ordningens!
- Nej! Fel! Så upp 1 Korinthierbrevet kapitel 14:32.

... UTAN FRIDENS!

Grundtexten talar här om shalom - fridens Gud, vilket är mycket djupare än oordningens motsats "ordning". Vi måste gå bakom den svenska översättningen och ta oss ned till grundspråken.

Shalom betyder "struktur" som skapar en harmoni och ett sammanhang där allt hänger ihop, utan splittring.


Inte mycket är skrivet om vår kristna tros judiskhet.

I Nazi-Tyskland avjudifierade man Bibeln, berättade P-O Hermansson, och tog bort ord såsom "halleluja" och "Sion", ja hela gamla testamentet togs bort.

Det fanns till och med ett institut för utrotande av allt judiskt inom kristen teologi, med ny katekes och ny psalmbok.

Respekt!

Dagens forskning konstaterar att Jesus var jude (...) ( ! )

Även judiska forskare hyser tilltro till nya testamentet som en tillförlitlig text. Där kan de läsa trovärdiga berättelser om samtida rabbiner i det tempel som Jesus besökte i Jerusalem.
Evangelierna har bevarat judiska bruk som var aktuella för tvåtusen år sedan.

De judiska kommentarstexterna är av senare datum:
- Mishna 200-talet e Kr,
- Talmud 400-talet e Kr.

Här får vi oväntat stöd från judiska teologer, medan kristna teologer delar upp Jesus i två halvor:
- den historiske Jesus,
- och den kerygmatiske Jesus, alltså så man tolkar hans betydelse.

Men man kan inte dela upp Jesus så, säger den judiske teologen Flusser, Jesus är En.
Har har vi mycket att lära, och jag känner mig så trött på våra västerländska teologer fulla med tvivel och märkvärdigheter som pressar texterna över kanten.

Pressar Jesus...

Hermansson lyfte fram att Matteus börjar sitt evangelium med en judiskt släkttavla. Lärjungarna var judar och Gamla Testamentet var deras Bibel. NT fanns ju inte... än.

Utan GT faller Nya Testamentet. Det hänger i luften, som ett svar utan sin fråga.

- Jesus är svaret!
- Ja, men... vad är frågan??

Hela den hebreiska bibeln (GT) är full av Guds löften om en kommande Messias, som skall fullborda allt, som skall komma med Shalom...

Jesus är JHWH - herren, i bestämd form. Inte "en herre" i största allmänhet, som en chef..
Nej, Jesus är - adonaj! Herren!

Jesus är svaret på det judiska folkets längtan efter löftenas uppfyllelse.

En fråga som fick sitt svar!

Vi har lager av kristna tolkningar av det judiska gudsfolkets längtan.

Som en tjock fernissa ligger vår förståelse över dessa gamla judiska bruk och uttryck.
Vi behöver renovera begreppen, skrapa av fernissan som gulnat och som döljer innehållet, snarare än bevarar, och gå tillbaka till ordens ursprung - på hebreiska.

Religionshistoriskt sett är vi kristna inget annat än "inympad judar"! Vi har mer gemensamt med dem än med sekulariserade svenskar...

På Jesu tid fanns det fyra stora grupperingar: sadducéer, esséer, fariséer och messiastroende judar.

De två första grupperna är borta idag, och kvar är fariséerna - som alltså är dagens rabbiner - och de messiastroende judarna - alltså vi inympade hedningar!

Jesus är Kristus, den Smorde. Men han var ingen kristen teolog! Han var jude, helt igenom, liksom Paulus.

Han delade fariséernas argumentationsteknik men drog andra slutsatser om vem Jesus var. Är.

Våra rötter. Och vi deras framtid.

Nu återgår vi till ordet SHALOM.

I sin hebreiska grundförståelse betyder det alltså Fullhet, Välmående, Hälsa, Balans, Förnöjsamhet, Frid, Fred, Välgång, Betalda skulder...

P-O Hermansson gick igenom ett antal verbformer, som jag inte kan återge korrekt, du får själv kolla upp stavningen...

Men poängen är att varje ord på hebreiska byggs med tre konsonanter.
Olika vokaler och prefix och suffix förändrar betydelsen och ger viktiga nyanser.
Ordet Shalom har tre bokstäver: SH L och M.

- "shelem" = offerdjur som ger förbundsfred.
- "shalam"  = att vara i ett fredsförbund.
- "hishim" = skapa fred.
- "shalem" = perfekt, helt, helhet.

Exempel:

FALSK VÅG ÄR EN STYGGELSE FÖR HERREN, MEN FULL VIKT BEHAGAR HONOM VÄL.
Ordspråksboken 11:1

Vilket ord tror du står på hebreiska för att uttrycka "full vikt"?
Jo, shalom! Eller rättare: "shalem" = en perfekt och hel sten som ger den fulla och rätta vikten, varken mer eller mindre!

Betala... inte för lite!

OCH MÅ ERA HJÄRTAN VARA HÄNGIVNA HERREN VÅR GUD...
1 Konungaboken 8:61

Vilket ord beskriver hjärtats status här?
Jo, shalom! Eller samma som ovan: "shalem" = ett hjärta som är helt, komplett, utan brist och oskadat...

Tre verbformer till:

- "shilem" = avslutat, så att det inte behöver göras mer... Det är betalt, skulden är uppklarad, det som saknades är fullföljt och återgäldat.

- "hishim" - göra fullständigt.

- "nisham" = nu har det blivit shalom.
Passiv form "mushalam" betyder att situationen är "shalomiserad", ett faktum, det är så (inte "jag har").

Vi knäcker koden.

Vi går till nya testamentet och långfredagens korsfästelse. Vad säger Jesus på korset?

- DET ÄR FULLBORDAT.
Joh 19:30.

Vad är det som är fullbordat?
Om vi tar bort gamla testamentet så blir det obegripligt. Hans ord blir ett "jasså, jo vi ser ju att det är slut, men... "

På engelska står det lite taffligt:

- It is finished.

Det är slut. Men det täcker inte fullheten.
Jag slår upp min franska bibel och finner en lite bättre översättning:

- Cela s'est réalisé!

Detta har förverkligat sig. Hm, intressant!

Men vad? Jo, Guds löften i GT.

Du vet ju nu vilket ord som står i grundtexten... nämligen SHALOM!
Jesus säger på korset "Det är shalom!"

= Nu har det blivit helt, nu finns ingen brist! Nu är det förbundsfred mellan Gud och folket.

Så djupt är ordet SHALOM som uppfyller den brist och oordning som vi skapat.

Frid både på insidan och utsidan!

Nu kanske du inte orkar mer... Själv är jag helt fylld av det hebreiska språkets djupa brunnar!
Men Per-Olof Hermansson fortsatte... så det gör även jag. Efter en bensträckare och kaffepaus!

Tänk dig att någon gräver en brunn men inte täcker över den, och så ramlar grannens oxe eller åsna ned i brunnen...
Vad händer då? Hur skall det gottgöras?

DÅ SKALL BRUNNENS ÄGARE GE ERSÄTTNING I PENGAR ÅT DJURETS ÄGARE. 
2 Mosebok 21:34

Grundtextens ord är förstås "shalom" i sin böjda form "shalem" = kompensera, ersätta, gottgöra, återgälda.
Skadan skall botas. Hedern skall upprättas (det finns en sund heder också...).


Om man skadar en människa med sitt dåliga beteende, så skadas även relationen till Gud.

En obalans uppstår, det blir en brist och det blir ovänskap.
Balansen måste återupprättas, det är en god form av heder. Då blir relationen "shalom" och det blir frid.

Nästa exempel handlar om en man som syndade mot Gud genom att han nekar något hans granne anförtrott åt honom, eller tar något med våld eller behåller någons borttappade ägodel... och svär falskt.

Då drar han på sig skuld - inte bara mot sin medmänniska utan också mot Herren Gud.
Och om man kommer i skuld till Gud, så skall det botas med ett offer. Så var det för det judiska folket. Vad skall han göra? Hur ser shalom ut i detta fall?

HAN SKALL ERSÄTTA DET TILL DESS FULLA BELOPP, OCH LÄGGA TILL EN FEMTEDEL AV VÄRDET!
.. OCH FRAMBÄRA ETT SKULDOFFER FRAMFÖR HERREN.
3 Mosebok 6:1-7

På hebreiska står det "shalem" = ersätta till fulla värdet.

Detta skuldoffer får sin fullkomning genom Jesus, som är det sista offret.
Hans blod på korset är skuldens betalning. Nu är relationen helad. Allt är komplett. Shalom har trätt in.

Vi får del av hans försoning då vi åter oblaten i nattvarden, där hans kropp blev det stora påsklammet.

"Shalem".

Paulus förklarar detta för de kristna i Kolosse, vilken otrolig skuldsanering Jesus har gjort i den andliga och fysiska världen.
Jesus har shalomiserat vår skuld:

ER HAR GUD GJORT LEVANDE TILLSAMMANS MED KRISTUS I OCH MED ATT HAN FÖRLÄT OSS ALLA VÅRA ÖVERTRÄDELSER,
OCH DROG ETT STRECK ÖVER DET SKULDEBREV SOM BELASTADE OSS MED LAGENS KRAV.

HAN HAR UTPLÅNAT DET GENOM ATT SPIKA DET PÅ KORSET.
Kolosserbrevet 1:14

Välsignade spikar.

Den hebreiska mänskosynen är mycket kroppslig.

När Konstantin rensade ut det judiska på 300-talet e Kr och ersatte det med grekiskt tolkningsmönster, orsakade han stor skada.
Det gjorde även de tyska teologerna i Nazi-tyskland.

Och i dessa New Age-tider behöver vi återta Jesus till den fysiska världen, så han inte fastnar i de energier som dessa nyandliga spinner runt om honom...

P-O Hermansson tog ett kroppsligt exempel från församlingen i Korint i Grekland:

VET NI INTE ATT ER KROPP ÄR ETT TEMPEL FÖR DEN HELIGE ANDE?

NI TILLHÖR INTE ER SJÄLVA. GUD HAR KÖPT ER OCH PRISET ÄR BETALT.

ÄRA DÅ GUD MED ER KROPP.
1 Kor 6:20.

Vad har hänt här? Jo, Gud har återigen "shalomiserat" en brist och skapat frid åt oss, den frid vi själva inte kunde åstadkomma...

Tillbaka till Kolosserbrevet, där vi kan läsa en av de äldsta kristna hyllningssångerna till Kristus:

TY GUD BESLÖT ATT LÅTA ALL FULLHET BO I HONOM,

OCH ATT GENOM HANS BLOD PÅ KORSET STIFTA FRED
OCH FÖRSONA ALLT MED SIG GENOM HONOM... Kol 1:19

Att skapa frid heter... kommer du ihåg? - "hishim".

Det här är kanske Bibels viktigaste budskap till alla människor som kämpar med att få frid i sitt hjärta. Varje annan religion erbjuder olika metoder att eliminera dålig karma eller komma nära en avlägsen gud med goda gärningar och böner varje dag.

Den vägen är dömd att misslyckas. Tyvärr.

Misslyckat.

Men den Levande Guden har uppenbarat sig och tagit tag i situationen!
Det är Gud själv som är aktören. Gud är subjektet, den som handlar.

Människan är mottagaren. Vi kan inte själva skapa frid och fred.
Annars hade vi väl gjort det, tänker jag...

Nej, ordet SHALOM visar på en ny status, en helt ny kvalitet som inträder.

Shalom är ett nytt tillstånd, ett faktum, helt oberoende av våra känslor eller fromma försök att vara goda.

Släpp taget om dig själv. Du är föremål för Guds frälsningsverk! Har du hört något så fantastiskt!
Paulus bekräftar detta nya tillstånd i Romarbrevet, ett ord som förlöste min tonårskramp som nykristen när jag inte kunde "känna nåt..."

DÅ VI NU HAR GJORTS RÄTTFÄRDIGA GENOM TRO, HAR VI FRID MED GUD, GENOM VÅR HERRE JESUS KRISTUS.

HAN HAR GETT OSS TILLTRÄDE TILL DEN NÅD SOM... 
Romarbrevet kap 5:1

Härmed förklaras du och jag för rättfärdiga!
Inte på grund av oss själva, eller för att vi har ett "litet ljus inom oss"... Nej, utan för att Jesus har gjort SHALOM!

Kapellet i Hjälmared.

Han försoningsdöd har upprättat relationen mellan två förbundspartner - Gud och människa.
Detta är en objektiv status.

De är helt befriad från krav och betalningsanmärkningar!
Det enda vi behöver göra är att - ta emot.

Vilket är mycket svårare för den som är stolt och högmodig och självständig och stark och för den som föraktar svaghet och och...

Det handlar alltså inte om underkastelse. En annan verbform är:

- "ishlam" - som betyder just underkastelse... Där är friden inte lika uppenbar.

Ismael, läs!

Guds rike är inte mat och dryck... utan frid och rättfärdighet. Rom 14:17.
Guds rike är alltså shalom.

Nu avrundar vi detta inlägg med P-O Hermanssons slutsats.

När profeten Jeremia talar om ett "nytt förbund" då går det via Messias, till alla folk, och vi hedningar i kalla Nord blir inympade i det äkta olivträdet.

KOM IHÅG ATT NI PÅ DEN TIDEN VAR UTAN KRISTUS, UTAN DEL I FÖRBUNDEN OCH DERAS LÖFTEN, UTAN HOPP OCH UTAN GUD NÄR NI LEVDE I VÄRLDEN.

MEN NU, TACK VARE KRISTUS JESUS, HAR NI, SOM EN GÅNG VAR LÅNGT BORTA KOMMIT NÄRA, GENOM KRISTI BLOD. 
Efesierbrevet kap 2:11-13.

Och med ett enda syndoffer - "ushalam" - har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade. Hebr 10:12

Så. Nu orkar vi inte ta emot mer.
Det tar tid att skriva och det tar ännu mer tid att läsa och förstå!

Tack P-O Hermansson för ditt otroligt intressanta bibelföredrag!
Tack föreningen Shalom över Israel för denna konferens på Hjälmareds folkhögskola!

Och här kommer den skarpa poängen:

"Det Nya Förbundet" är den judendom där vi får tro på Jesus som Messias, men inte så att kyrkan skulle ersätta Israel!

Amen!

Låt Shalom ljuda över världen, från Israel!

Frid och Fullkomlighet till er alla.

Helene F Sturefelt,
- präst i förskingringen, i Sölvesborg.

FACKLAN HELENA

Tänt var det här.

Det här med namnsdagar...

Igår firade vi HELENA - inte!

Eller?

Envist håller jag fast vid min kritik av klåfingrigheten kring almanackans namnsdagar!

Fokus har alltid tidigare legat på dem som levt före oss och banat väg för tro och frihet - inte på oss enskilda personer...

Ibland hör jag små barn gråta som inte fått med sitt namn i almanackan... och som inte fått förklarat för sig vad alla dessa namnsdagar egentligen är till för.

Åter igen en förblindad individualism som tappat bort den kollektiva känslan.
Därför kan väl vi i kyrkan försöka föra tillbaka alla dessa namn dit de hör hemma?

Ljuset i lyktan.

HELENA var kejsar Konstantins kristna moder, hon som fick sin våldsamme son att sluta upp med kristendomsförföljelserna. Istället gjorde han kristendomen till romarrikets statsreligion, förmodligen med metoder som Jesus inte hade uppskattat.

Ännu i denna dag lever kritiken av politiska mäns religionsmissbruk.

Men snälla, låt inte det skymma den sanna kärlek som Gud visar genom Jesus Kristus! Och som varje from moder överför till sina barn i aftonbönens värme och trygghet.

Namnet HELENA är grekiska och betyder FACKLA, den som brinner.
Låt oss denna dag - som egentligen ska ligga på den 18 augusti - fira alla mödrar och kvinnor som brinner av Kristus-ljuset, med eller utan martyrskapet.

Blods-vin.

I de riktigt gamla helgonkalendrarna - den 3 maj - återfinns en legend om denna Sankta Helena, där hon lyckades få fram Kristi kors efter stort spaningsarbete...

Denna legend berättar hur Helena fann korset, som legat gömt djupt nere i jorden, i trehundra år.

Att det verkligen var Kristi kors kunde bevisas genom att det hade förmåga att uppväcka en död, enligt legenden.
St Helena tog då en bit och lät högtidligen begrava återstoden av konstruktionen.

Det är Alf Henriksson som återger legenden på detta sätt, i boken "Årets alla dagar", men han i sin tur har ett raljant sätt att uttrycka sig på... så här har vi dubbla osäkerheter.

Legenden broderar ut händelsen en bit till;
- det var ingen vanlig bjälke, ty dess trä hade spirat ur ett frö från Livets Träd i Paradiset,
- det hade gett virke till Arons stav,
- burit drottningen av Saba över bäcken Kidron och varit med i flera andra bibliska sammanhang.

Korset i St Nicolai kyrka.

Nåväl, hur det nu än kan vara med det, får vi återgå till nutiden.

Grattis till alla er som bär detta Helena-namn i någon form; Lena, Ellen, Helene, Lene...
Lys och stråla som den fackla du är!
Bed med dina barn, bed och sjung alla Jesus-sånger du kan.

Brinn av Guds ljus - men låt dig inte brännas ut av arbetsgivares krav eller egna förväntningar.

Och när din låga flämtar, minns att Gud aldrig utsläcker en tynande veke.

Gud släcker inte.

Fira namnsdagarna! Med djupare perspektiv. Det blir mycket mer intressant.
Och ge varje ledset barn utan namnsdag sitt fulla värde som en av dem Gud själv skrivit in i Livets Bok...

Så fogas den lilla individen in i det stora kollektivet som är Guds världsvida familj.
Det lilla ljus jag har... 💛💛


Facklande ljusa hälsningar från en svedd Helene, som gärna besöker Hälleviks hembygdsförening som heter just - Facklan!

Men det har i alla fall slutat ryka nu... ; )

Välsignat.