GOD JUL, UTAN REKLAM

Jul utan reklam, tack.

Det var så enkelt förr. Eller så svårt. Nu åker julen hit och dit som "prästens lilla kråka".

Den första julen var ju väldigt enkel med en födelse i ett stall, samtidigt så fruktansvärt utsatt - att tvingas föda bland djuren, utan ordentlig bostad.

Gud gör sin ankomst till den mänskliga världen sannerligen allra längst ned!

Och möter oss i ögonhöjd - även djuren - för att vi alla skall bli välsignade.

Om den första julen var väldigt enkel, då är det okej om din och min jul också är det, eller hur!

Detta inlägg är till dig som känner att nu är det jobbigt.

Julkänslorna vill inte komma, ingen människa vill heller komma, och förresten orkar man kanske inte med det... 

Men granen lyser i alla fall. Eller?

Hur har de klätt granen?!

På vår digitala planet lider vi mer än någonsin av den påtvingade "lyckofascismen" som reklamen för med sig. 

Påträngande reklamkampanjer vad vi skall köpa, hur glada vi då skall bli och hur fint alla har det på Facebook, gör att julen kan bli fullständigt outhärdlig - av fasader och smyglögner.

Och man ska inte förutsätta att alla har några "nära och kära."

När Maria och Josef kom till Betlehem för att skattskriva sig - och föda Guds son till världen - då fanns det inga reklamkampanjer för detta.

Jo! Det gjorde det. Ett stort himlafenomen var synligt under två-tre år - en planetkonstellation som fick folk i rörelse ända bort från Österlandet!

Stjärnan har landat. Ho ho.

Men denna "reklam-stjärna" hade inget uppfordrande köptvång med glitter och julskinkor. Nej, den lyste bara, som ett hemligt tecken som alla kunde se. De med hjärtan vända mot Herren, de förstod. 

De andra bara undrade. Eller blundade. 

Som vanligt.

Absolut, det finns godhet och härlig givmildhet. Men nu måste det också sägas att all denna falskhet som väller över oss dessa juledagar, kan kännas som om "något" vill bränna en, eller dränka en. Själen tuggar fradga och hjärtat gråter.

Det är bara sanningen som kan göra dig och mig frisk igen.

Guds Sanning.

Ty det finns ingen annan.

Godhet och mörker, sida vid sida.

Det finns ett mörker, en ondska, som gärna förkläder sig i blinkande lampor och billiga erbjudanden.

Existensens rop på mening drunknar i marknadskrafternas drift att driva kommersen framåt.

Men jag vill inte mer!!

Jesusbarnet försvinner bland all reklam och mänskligheten blir allt blindare och blindare. Och till slut kan vi inte ens tala längre, för orden har tagits ifrån oss. Stor-orden.

Orden om nåd, hoppet om befrielse från girighetens synd och upproriskheten mot Gud.

Vår kultur har tagit bort både ondska och djävul. Det är mycket skönt för många, men problemet kvarstår ju... värre än någonsin, med ensamhet, svek, bedrägerier och dödsskjutningar som vardagsrubriker.

Vapenlösa vise män.

Jesusbarnet ligger där i krubban och väntar på att i vuxen ålder få börja sin gärning. Trettio år framåt i tiden fanns det en annan pojke som var mycket illa däran - han var besatt av en stum ande, som kastade omkull honom på olika sätt för att ta livet av honom.

NÄR HAN FICK SE JESUS BÖRJADE ANDEN GENAST SLITA I POJKEN SÅ ATT HAN FÖLL OMKULL OCH VÄLTRADE SIG PÅ MARKEN MED FRADGA KRING MUNNEN.

Markus 9:14-29.

I sig själv hade inte pojken detta beteende. Det var "något annat" som hade farit i honom.

Detta mörka skadebeteende var inte hans. En främmande kraft höll på att förstöra hela familjen och pappan kom till Jesus och vädjade:

- FÖRBARMA DIG ÖVER OSS OCH HJÄLP OSS, OM DU KAN.

Markus 9:23.

Om jag kan?? svarar Jesus... Det kunde han.

Pojkens pappa ropar då i förtvivlan:

- JAG TROR! HJÄLP MIN OTRO!

Markus 9:24.

Nu började folk strömma till. De hörde att något var på gång, och det vill man ju inte missa...

Men det andliga allvaret var stort, och extremt svårt, för den demon som tagit över i pojken insåg nu att sista stunden var kommen, och försökte i maktdemonstration skada pojken en sista gång.

De måste ha varit livrädda.

Vilken röra. Vad händer?

JESUS SADE STRÄNGT TILL DEN ORENA ANDEN:

- DU STUMMA OCH DÖVA ANDE, JAG BEFALLER DIG: FAR UT UR HONOM OCH KOM ALDRIG MER TILLBAKA!

Markus 9:25.

Oren ande. Utan att vara besatt på detta extrema sätt, är det lätt att bli träffad just av de orden - "en oren ande".

Det känns som om vårt samhälle idag, 2022, blir allt mer smittad av denna orena ande, som gör oss både blinda och stumma. Och som kastar oss bort ifrån julens budskap, in bland tingel tangel, bortskämda önskelistor och dyrkan av en ren som springer på himlen...

Missnöjda barns önskelista.

Vi har blivit orena. Reklamen orenar oss och lämnar bara dålig smak efter sig. 

Ärligt talat, hur många gånger har du inte suckat över alla reklamavbrott när du ser en bra film?

Allt som splittrar är av ondo.

Själva definitionen av "djävulen" - diabolen - är det som splittrar.

Men nu tar du väl ändå i lite för mycket Helene?

Kanske det, men våra barn kommer att växa upp i den digitala världen där säljande företag har full kontroll över dem, och lockar med endorfinstimulerande spel för att de skall bli goda konsumenter av nästa uppdaterade vara.

Jingel Bells, ho ho ho!

Jesus, var är du? Jag tror också, men hjälp min otro i denna värld!!

Jag tror! Men inte på tomten.

Jesusbarnet i stallet, pojken som plågades av en oren ande och en värld lurad av sig själv.

"Det är lättare att bli lurad än att tala om för andra att de är lurade".

Gud ser på oss var och en med största kärlek. Herren vet vad vi plågas av, vad som binder oss och det som förleder oss.

Det är därför, och bara därför, Gud kommer oss mänskligt nära i Betlehem för att börja sitt räddningsarbete.

Det är inte bara Jesus (som är Gud) som är Guds barn (de är Ett). Även vi kan bli Guds barn!

                     

                            Neej! Inte "borde köpa!" Julefriden är gratis.

Så, detta är min julhälsning år 2022, fritt från reklam, men med ett underbart löfte ifrån Herren:

MEN ÅT ALLA DEM SOM TOG EMOT HONOM

GAV HAN MAKT ATT BLI GUDS BARN,

ÅT ALLA DEM SOM TROR PÅ HANS NAMN.

Joh 1:12.

Det ordet förändrade mitt liv. Jag var 16 år och Guds Ande talade rakt in i mitt hjärta.

Vilken underbar julklapp!

TACK käre himmelske Fader.

Nu måste jag få ordning på julkrubban...

Och när vi doppar i grytan på Julafton skall jag tänka på att i kyrkans dop blir vi renade från all orenhet, med syndernas förlåtelse och den helige Andes delaktighet som den största gåva!

En enkel och alldeles vanligt GOD JUL!

Helene Sture Reklamfelt,

- som snubblar på renar och trasslar in sig i glitter,

- men som inte läser reklambladen utan nöjer mig med Farmors meny.

De första julgåvorna...