EVOLUTIONENS ICKE-MORAL

Bron byggde inte sig själv.

Varifrån kommer människans förmåga att tänka existentiellt? 

Varifrån har vi fått medvetenheten att fundera kring de stora livsfrågorna - ursprung, mening, moral och mål?

Det går en skarp skiljelinje mellan evolutionister och gudstroende människor.

När man har uppfattningen att livet har kommit till av en slump, utan ändamålsenlighet och utan mål, då blir det ganska svårt att tala om varför människan har denna möjlighet att reflektera.

När en sociolog studerar människans beteende, ser man att det alltid finns tydliga uttryck för kultur och moral. Rätt och fel kan variera, men moralen måste finnas för att samspelet mellan människor inte skall urarta.

Naturen är neutral, men inte människan.

Evolutionister kan inte svara på frågan. Det går inte att mäta och väga mening, moral och livsmål i ett provrör. Kemiska och fysikaliska skeenden har inte plats för något ickemateriellt och andligt.

Därför hävdar en del att dessa existentiella dimensioner bara är illusioner. 

De finns egentligen inte.

Jaha. Verkligheten säger ju något annat.

Det kan vara deras teori som inte stämmer...

Vägar utan mål finns inte.

Naturen är varken ond eller god. Ur en evolutionär synvinkel kan man därför inte klaga på någon som beter sig illa. Att döda en annan människa uppfyller bara evolutionens mantra att det är den starkaste som överlever.

Etiska invändningar kring dödande är illusoriska och meningslösa. Ur ett evolutionistiskt perspektiv är all moral relativ. Ingen har mer rätt än den andre och något absolut Rätt och Fel finns inte.

Här kan vi ana varför det är sådan skillnad i uppfattning om aborträtten. Troende människor hävdar livets okränkbarhet. Evolutionister hävdar att ett liv mer eller mindre inte spelar någon roll. Andra värden väger tyngre, och så är de fast i den relativa moraluppfattningen. 

Detta är mycket svårt och känsligt. Vi lämnar den frågan just nu, och går vidare.

Ett liv. En puss. Ett barn. Med evigt värde!

Evolutionsläran får allt svårare att hävda att människan skulle ha utvecklats ur aporna. Det finns nämligen inga felande länkar, och de skelettdelar man funnit är alldeles för fragmentariska för att kunna stödja den teorin. 

Troende forskare vänder på det och menar att människan kommer "från andra hållet".

Människan är Guds avbild och skapad med helt andra förmågor än annat levande - förmågan att reflektera kring sitt ursprung, vad meningen är, vad målet för livet är och vad som är rätt och fel.

Det går inte att hävda att dessa förmågor har uppstått "evolutionärt". Gener och molekyler kan inte frambringa tankar och känslor.

                  

                   Ask och Embla - de första människorna. 

För tretusen år sedan uppfattade människan detta förhållande med Gud. Kung David skriver i Psaltaren 8:

DU GJORDE MÄNNISKAN NÄSTAN TILL EN GUD,

MED ÄRA OCH HÄRLIGHET KRÖNTE DU HONOM.

DU LÄT HENNE HÄRSKA ÖVER DINA VERK

ALLT LADE DU UNDER HANS FÖTTER.

Psalt 8:6-7.

Människan är inte "nästan en apa". Människan är "nästan en gud" enligt Bibeln!

Det är oerhört stort!

För att mening, moral och mål ska finnas, måste det finnas Någon som står utanför det materiella universum som vi lever i. Den okända faktorn X - det vi kallar Gud - den evige och oskapade Skaparen.

Gud är utanför evolutionisternas kontroll, ja, utanför allas vår kontroll!

De vill inte acceptera Guds existens, vilket vi gör, ändå lever de med en moral som talar i deras samvete att "rätt och fel" verkligen finns.

Domstolsväsendet kräver sanning.

Det är ingen tillfällighet att domstolarna förr alltid hade en Bibeln längst fram, där man skulle lägga sin hand och bedyra att sanningen och endast sanningen skulle sägas.

Bibeln talar om en god och kärleksfull Gud som reagerar mycket negativ på all slags ondska, som skall dömas.

Det är därifrån etiken strömmar ned till våra samhällen.

Om det inte finns någon övergripande domare som kan döma vad som är rätt och fel, då är vi tillbaka i relativismen och att den starkaste kan slå ut den svagare, som en naturlig livslag utan åtgärd.

Det ologiska är också att mänskliga rättigheter är en grund i den ateistiska humanismen. Hur kan det vara det? När slumpmässig evolution utan Gud är utgångspunkten kan man inte hävda några "rättigheter" för någon! Allt är ju bara en illusion!

Den Heliga Skrift.

Till sist, medan snön sakta faller över Blekinge:

Om man tror att man kommer från aporna, tänker man som en apa då?

Allt är en slump. Det finns ingen mening och inget mål.

Kan vi se ett ap-beteende i samhället på grund av att många fortfarande är utvecklingstroende evolutionister?

Och tvärtom:

Om man tror att man är skapad som en Guds avbild, tänker man som en gud då?

Kan vi se ett "gudomligt" beteende i samhället där den troende hävdar att det finns en mening och ett mål, och det finns Rätt & Fel som av givet av Gud själv?

Fundera på det.

Tänka som en apa, eller tänka som en gud?

Snart skall det fjärde adventsljuset tändas, fyllt av meningsfull väntan på Guds sons ankomst. 

Jesusbarnet i krubban är svaret på människans djupaste längtan efter närhet med Gud, vår Skapare.

Det är oerhört stort!

Till uppmuntran och utmaning: köp boken I BÖRJAN SKAPADE GUD - en antologi om den kristna skapelsetron, utgiven på Sjöbergs Förlag.

Läs den, slakta den, argumentera emot den, bli starkare i din övertygelser, eller; upptäck nya och djupa insikter på naturvetenskaplig grund, som skakar om dig!

Sjöbergs Förlag.

Medvetna hälsningar,

Helene F Sturefelt,

- som aldrig har förstått hur man kan tro att något så avancerat som LIV kan uppstå av sig själv... I så fall har Sölvesborgsbron uppstått genom en explosion i en metallverkstad.

Om du svarar att det är rimligt, för att undvika tanken på en formgivare/ designer/ skapare... undrar jag på allvar hur du tänker... 

Skapelsetroende. Mening och mål - ja!