Adjö, 2022.
Så har ännu ett år gått, 2022, med krigsvinter, modiga iranskor och het hbtq-debatt. Svenska kyrkan har fått en ny ärkebiskop med det tydliga valspråket:
- Tillsammans med Kristus.
Tack, Martin Modéus.
De ständiga skjutningarna i förorterna plågar vår samhälle och vi har levt i postcoronas skugga, där biverkningar av vaccinet sakta börjar erkännas.
En ny regering har tillträtt, ett globalt klimatmöte i Egypten har ägt rum, och frågan om kvinnans slöja är blodigt svår för männen att hantera.
Kvinnor vill ha LIV och frihet!!
Om vi inför det nya året skulle avge några nyårslöften, vad skulle det i så fall vara?
Det enda ordet som kommer för mig är FRIHET.
Frihet till sitt eget land och säkra gränser.
Frihet att vara klädd som man vill, och ta ansvar för sin sexualitet utan manligt förtryck.
Frihet att få vara kristen, utan politikers inblandning i kyrkoråden.
Frihet att slippa globaliseringens styrning av ekonomi, med krav på digital id-kontroll.
Frihet från vaccintvång och vaccinpass.
Frihet tillbaka till den grönskande naturen. Med rimliga energipriser!
Putins galenskap kritiseras hårt.
I det lilla sammanhanget handlar nyårslöften alltid om att bryta dåliga vanor:
- äta bättre, motionera mer, sluta röka, sluta vara så spelberoende och ta hand om sig själv bättre.
Men vi vet ju hur länge våra egna små vardagslöften håller - ett par veckor eller så...
När ett löfte grundar sig i prestation, kanske någon stimuleras av att tävla mot andra, men ofta blir det ingen genomgripande förändring.
Grunden är fel.
Prestation leder sällan till förbättring.
Men kanske inför spegeln? Eller ännu bättre; inför Gud.
Eller ska vi låta bli att ge några löften?
Vad säger Guds Ord om det?
Fimpa! För kärlekens skull.
GUD, DIG LOVAR MAN I STILLHET I SION, OCH TILL DIG FÅR MAN INFRIA LÖFTEN.
Psaltaren 65:2.
OM NÅGON GÖR ETT LÖFTE ÅT HERREN, ELLER SVÄR EN ED GENOM VILKEN HAN FÖRBINDER SIG TILL ÅTERHÅLLSAMHET I NÅGOT AVSEENDE, SÅ SKALL HAN INTE SEDAN BRYTA SITT ORD.
4 Mosebok kap 30:3.
NÄR DU HAR GJORT ETT LÖFTE ÅT GUD, SÅ DRÖJ INTE ATT INFRIA DET, TY TILL DÅRAR HAR HAN INTE BEHAG.
DÅ ÄR DET BÄTTRE ATT DU INGENTING LOVAR, ÄN ATT DU GÖR ETT LÖFTE OCH INTE INFRIAR DET.
Predikaren 5:3.
Att lova något inför Gud, är stort allvar. Det får man inte bryta.
Men man står inte ensam i ett sådant löfte. Herren har lovat att vara med!
Likväl är vi svaga och bristfulla människor. Och hur gärna vi än vill kunna hålla våra löften, går inte inte alltid. Det brister.
Vi brister.
Det är så lätt hänt att man slår på sig själv när man är arg över sina misslyckanden.
Men om man har en annan grund för sina löften än "prestation" - vad händer då?
Jag tror nämligen att om KÄRLEKEN är grunden så blir löfteshållningen en annan.
Om man ser på sig själv i spegeln och tänker: 'Detta är en människa som Gud har skapat och som Gud älskar oändligt mycket!' - då blir livet på ett annat sätt.
Med kärleken kommer vi längre.
Med kärlek till sin kropp, och sig själv, kommer vi längre.
Att älska sig själv kan ge motivation att ta hand om kroppen bättre, så att den inte plågas av för många tunga bördor.
Att förstå att Gud älskar en, kan ge en djupare motivation att sluta dricka och röka, knapra piller eller snusa. För varför skall jag fortsätta förstöra Guds skapelse?
TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN ATT HAN SÄNDE SIN ENFÖDDE SON, FÖR ATT VAR OCH EN SOM TROR PÅ HONOM INTE SKALL GÅ UNDER UTAN HA EVIGT LIV.
Joh 3:16.
Gud vill inte att vi skall gå under i vårt spelberoende, i vårt matmissbruk, relationsutnyttjande eller stillasittande där sjukdomar sakta kommer krypande.
Herren vill inte att vi skall gå under i sorg eller förtvivlan, självförakt eller avund, rädsla eller hopplöshet /se föregående inlägg/.
Gud vill inte att vi skall fylla våra sinnen med sådant som skapar begär, när Han har gett oss ett allt igenom gott liv att leva!
Guds ljus ger mening åt livet.
Inför det nya året 2023 vill jag hellre fokusera på GUDS löften, inte människans små försök.
Bibeln berättar gång på gång om hopplösa situationer där Gud går in och ger löfte om liv.
Det började med Abraham.
De var båda för gamla för att få barn, ändå blir det så - inte med hjälp av mänsklig vilja utan genom Guds ingripande:
INFÖR GUDS LÖFTE TVIVLADE ABRAHAM INTE I OTRO UTAN FICK KRAFT GENOM TRON.
HAN GAV GUD ÄRAN OCH VAR FÖRVISSAD OM ATT DET GUD HAR LOVAT, DET KAN GUD OCKSÅ INFRIA.
Romarbrevet 4:18-21.
Sedan rullar seklerna fram och Herren leder sitt folk, som tog sin början i Abraham, med hjälp av olika löften i olika tider.
Till slut kommer det stora löftet att "lagen skall skrivas i människors hjärtan", inte på stentavlor utan "i kött och blod". Den kommande Messias är den som skall uppfylla detta.
Jesus Kristus visar med hela sitt liv, sin död och sin uppståndelse att detta löfte gick i uppfyllelse.
Där fanns ingen tvekan. Guds löften fick i Jesus ett enda stort JA!
Därför skriver Paulus så underbart och hoppfullt:
TY ALLA GUDS LÖFTEN HAR FÅTT SITT JA GENOM HONOM.
DÄRFÖR SÄGER VI OCKSÅ GENOM HONOM VÅRT AMEN, GUD TILL ÄRA.
2 Kor 1:20.
I årets sista timmar kan vi väl sjunga tillsammans?
Här är psalm 196 "Låt mig börja med dig" - som vi spelade in i St Nicolai kyrka, med kantor Karin Arnland vid pianot.
(återkommer med filen)
Psalm 196
Så, när vi nu denna nyårshelg funderar på vad som behöver bli bättre i vårt eget liv, får vi vända blicken mot Jesus. Han har uppfyllt alla de prestationer som lagen kräver inför Gud.
Men han har gjort det med kärlek, där målet är försoning - inte lön och inte heller hot om straff.
Oavsett vad du kämpar med, ta med det i bön till Jesus och erkänn dina tillkortakommanden.
Berätta för Herren om dina misslyckanden, dölj inte ett enda!
Dra fram mörkret i ljuset.
Erkänn, förneka inte.
I den tilliten till Gud kommer förändringen.
I sanningen finns kraften.
Och Guds kraft ger dig förändringen.
Nu kommer 2023.
Med hopp om FRIHET, på alla sätt!
Helene F Sturefelt,
GOTT NYTT 2023!
Och här kan du lyssna på årets sista psalm, med en underbart vacker ton i tvärflöjten av Karin Arnland:
Psalm 194 "Låt mig börja med Dig".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar