Moder Jord i kyrkospelet "Jordens bön".
Känner du dig också trött på klimatfrågan och känslan av att vara skuldbelagd?
Kan det vara så att du även känner dig vilsen både i kyrkan och på teatern?
Nu för vi samman detta!
Här kommer ett kyrkospel från Lunds Domkyrka, utsänt som en TV-gudstjänst på 2 Advent, den 4 dec 2022.
Kyrkospel 2022, Lunds Domkyrka.
Prästen och regissören Åsa Egnér berättar om en 60-årig kyrkospelstradition i Lund, där bibeltexter, politik och den lilla människans oro möts i detta spel.
Det är suggestiva talröster, stark sjungen liturgi, en liten rädd människa, rop och skratt...
"Jordens bön" är sann och ärlig, så pass att jag satt blixtstilla och tittade, och berördes.
Nu har jag bearbetat delar av texten som jag vill du ska få läsa här. Det går säkert att få tag i på annat sätt, men jag behöver själv komma orden nära. Och man kan ju fotografera TV'n...
Johannes Söderberg intervjuar Åsa och Helena.
Bön:
GUD, DET BLÄNDANDE MÖRKRET
DEN ALLSMÄKTIGE SVAGHETEN
DEN EVIGA TILLHÖRIGHTEN
VI BER TILL DIG FÖR VÅR JORD
KYRE ELISON, HERRE FÖRBARMA DIG!
Talkören, profetrösterna, ropar:
ISAR SMÄLTER
ORKANER RYTER
TUNDRAN TINAR
VÄLRDENS STRUPE ÄR EN ÖKEN.
JORDENS NÖDTID.
Präst, författare och liturg Åsa Egnér.
Jorden gråter.
Den lilla människan har bara sitt eget perspektiv och orkar inte med det stora. Hon säger:
- Jag sjunker, tappar fotfästet, kränger hit och dit.
Jag går under. Drunknar i mig själv, hjärtat bultar, öronen susar, tankar som skär sig in i rädslokroppen.
- Det är nåt konstigt med min mage... Jag har ett födelsemärke med ojämna kanter, eller snarare ett dödsmärke. Visst är det många som dör i malignt melanom just nu?
Jag kränger hit och dit...
Jorden gråter.
- Se där så andfådd jag blev när jag gick den här lilla biten! Det är tecken på att jag inte syresätter mig ordentligt...
Talkören säger:
VI SAKNAR KRAFTULLA RÖSTER
RÖSTER SOM TALAR FÖR HELA JORDSKEPPET
TROR DU VI KAN BOTA MODER JORD?
Talkören talar.
Den lilla människan fortsätter i sin lilla värld, och säger:
- Jag har en vaxpropp i örat. Eller är det en tumör i hjärnan? Den har fungerat sämre på sista tiden. Tänk om det är demens.. som mamma har? Men då ska jag hålla det för mig själv.
Så att ingen blir ledsen.
Skratt ekar i Domkyrkan.
Ett hemskt skratt ekar.
Prästen ber till Gud:
UTAN DIG, HERRE, BRYTER GAPSKRATTET UT
DET STORA HULKIGA FÖRLORAR-SKRATTET
UTAN DIG BRYTER GAP-GRÅTEN UT
DEN SVARTA DÖDSGRÅTEN
UTAN DIG, HERRE, KOMMER DEN STORA
HULKIGA GRÅTEN ÖVER ATT HA BLIVIT GRUNDLURAD.
DET SVARTA KALLA, UTAN DIG...
Lilla människan sätter sig under altaret.
Den lilla människan gömmer sig.
Jorden klagar.
MÄNNISKAN - JORDENS FÖRVALTARE
HAR SÖNDRAT LIVET I DIN SKAPELSE.
DU VÄVDE DEN I ETT STYCKE
VI STYCKADE DEN OCH DELADE BYTET.
VI UTPLÅNADE MILJONÅRIGA SKATTER
FÖRSNILLADE JORD, LUFT, VATTEN.
SKULDSATTA UPP ÖVER ÖRONEN
STÅR VI HÄR MED KOSMISKT UNDERKOTT
OCH BER OM ETT HANDLÅN TILL GOTTGÖRING,
BOT OCH BÄTTRING
OH, SKAPARE AV ALLT LEVANDE
FÖRSONA OSS MED DIN SKAPELSE !
Kyrie Eleison!
Herre, förbarma dig. Kyrke Eleison!
Utrotningshotade arter uppräknas:
VITRYGGIG HACKSPETT, VRÅLAPA,
SPETSNOSHÖRNING, PILGRIMSFALK,
VARG.
Prästen vid ljusbäraren säger:
- Listan på hotande arter uppdateras ständigt. Kan vi rädda dem? Eller bara förbereda oss på att sörja?
Var kan vi registrera de liv som passerar? Vilka farväl är lämpliga?
Vilka farväl är lämpliga?
ALFÅGEL OZELOT, GÖLGRODA, SKRÄNTÄRNA,
DUBBELBECKASIN HAVSÖRN.
Bön:
- Inför Dig som är världens ljus lyfter vi fram det svåra; bristen, smärtan, orättfärdigheten.
Stark kvinna:
- Rulla mig, alligator, i den lera jag kom från!
Kravla långsamt med mig, vada med mig igen innan vi dikar ur dina träsk och spränger allt till aska.
Fort, fly, svep mig ut över kusten. Landa inte här! Fly mig bort från vad vi gjort!
Vada med mig, innan vi...
Den lilla människan säger under altare och springer sedan upp:
- Jag skall bli bättre människa på alla plan! Aldrig klaga på någon, känna tacksamhet för varje andetag,
bli en djupt troende människa som lever i Guds tjänst! Och engagera mig i i klimatrörelsen!
Vad som helst, Gud!! Bara du hjälper mig nu! Jag klarar det inte själv!
- Ensam. Döden är mitt enda sällskap, döden som en hägring som jag inte längtar efter.. Det skrämmer mig! Jag vill inte dö!
jag vill inte dö!
Jag skall bli en bättre människa...
Nu kommer Moder Jord in på scen, uppe vid högaltaret - en mycket mäktig gestalt - även hon en fantastisk röst.
MÄNSKOBARN, VAR INTE RÄDD
HÖR NU MODER JORD TALA!
DET ÄR INTE FÖRSTA GÅNGEN DET SKER ETT MASSUTDÖENDE.
Moder Jord kommer.
DET ÄR SORGLIGT - OCH HÄRLIGT
MED ALLT NYTT LIV SOM KOMMER ATT SPIRA
ALLA LEDIGA PLATSER I EKOSYSTMET
FYLLD AV FRAMTIDSLÖFTEN OM UNDERLIGA ORGANISMER.
LIVET ÄR BLINT, MEN FINNER ALLTID SIN VÄG.
HUR DET MED ER, MÄNNISKOBARN?
Livet finner alltid sin väg.
Talkören svarar Moder Jord:
VI SAKNAR KRAFTFULLA RÖSTER SOM KAN TALA
FÖR HELA JORDSKEPPET; SKROVET, RIGGEN,
SEGELN, BESÄTTNINGEN, PROVIANTEN, SJÖKORTET,
MÅLET.
HUR SKALL VI KLARA OSS NU NÄR VI STYRS RAKT IN I DIMMAN?
SEGELN SLAKNAR OCH VI FÖRLORAR STYRFART.
Lunds mäktiga Domkyrka.
Den lilla människan säger, full av skuld och vanmakt:
- Jag har gjort såsom man skulle göra! Jag har handlat som man kan förvänta sig!
Titta, jag springer så hårtestarna står som spön för att hinna med!
Talkören fortsätter att räkna upp utrotningshotade arter:
TIGER, HAVSÖRN...
Då skriker den lilla människan:
- Tyyyst!
Alla djurarter som dör ut är väl inte bara mitt fel?!? Kan vi inte alla dö samtidigt så det blir mindre ensamt?
Kan vi inte dö samtidigt?
Talkören säger:
KALKA SURA HJÄRTAN, EGNA OCH ANDRAS
PLANTERA NYA TRÄD PÅ SJÄLENS FÖRBRÄNDA KALYGGE.
Djurens ljud hörs kackla. Låt deras röster höras!
VI, JORDENS FOLK, ÄR ALLA EN DEL AV MODER JORD
EN ODELBAR LIVSGEMENSKAP SOM BESTÅR AV VARELSER
BEROENDE AV VARANDRA
OCH BÄR ETT GEMENSAMT ÖDE.
En odelbar livsgemenskap.
Och så kommer syndabekännelsen.
VI ERKÄNNER ATT ALLA FORMER AV SKÖVLING,
UTSUGNING, ÖVERGREPP OCH FÖRGIFTNING
HAR ORSAKT STOR FÖRSTÖRELSE, DEGRADERING
OCH FÖRÄNDRING AV MODER JORD.
MODER JORD ÄR EN LEVANDE VARELSE!
- Har jag blivit en sjukdom på Moder Jords kropp?
OM VI INTE RÄDDAR SJÄLEN
KAN VI INTE RÄDDA JORDEN.
Här stannar jag. Slut på referatet.
Hela ensemblen. Skickligt!
Teatergruppen "Slangbellan" medverkade också under ledning av Helena Gerdmar.
Jag har länge hävdat att skövlingen av naturen är ett andligt problem.
När vi tar bort Gud ur våra liv, försvinner grunden för rätt och fel. Respekten uteblir för det levande och människan reducerar sig själv till konsument.
Varför skall det vara så svårt att hävda att vi har en själ??
Det vi tänker och känner är det som styr våra handlingar. Utan kontakt med vår själ, tittar vi bara ned i plånboken, eller på bankkontots siffror.
Människan har en själ!
Naturen är levande.
Starkt framförande.
Tack Åsa, Helena, Annette och alla ni andra för en fantastisk teatergudstjänst!
Detta kyrkospel gjorde mig lite mindre ensam i min kamp för skapelsen. Vi är många som hör "Jordens bön" och tar det på allvar.
UTAN Dig, Herre, bryter det galna gapskrattet ut. Utan Dig kommer hulkgråten, förlorargråten och den svarta dödsgråten...
Men MED DIG, Herre, drabbas vi av Din kärlek som för oss till omvändelse. I din sanning kommer kraften till förändring. Herre, grip in i våra liv!! Amen.
Respekt och ödmjukhet.
Kyrkospelet slutar i "Gloria" med en förhoppning att mänskligheten ska komma att mogna tiofalt.
Räddar vi själen, räddar vi planeten.
Men annars...
Hoppfulla hälsningar,
TV-gudstjänstfiraren Helene F Sturefelt,
- som med glädje minns 80-talets kyrkospel i Domkyrkan, där Birgitta Hellerstedt Thorin anlitades som lärare på pastoralinstitutet till oss blivande präster, för att uttrycka liturgin på ett trovärdigt sett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar