VISHET i ELFTE TIMMEN - predikan vingården

 

Gudstjänst i Möllebackskyrkan.

PREDIKAN – ”Nåd & tjänst” – Jeremia 9, Matteus 20, vingården

MÖLLEBACKSKYRKAN,Efs i Karlskrona – SEPTUAGESIMA – 31 jan 2021

Välkomna alla gudstjänstdeltagare som ser denna sändning via Möllebackskyrkans Facebooksida!

Välkommen också du, bäste bloggläsare. Här kommer predikan i läst form.

Till din förberedelse får du gärna slå upp texterna i psalmboken på sid 1335-39.

Vi inledde med psalm 252. 

HELA VÄGEN GÅR HAN MED MIG, VAD KAN JAG VÄL ÖNSKA MER?

Denna "läsarsång" är skriven av Fanny Crosby, en amerikansk sång- och textförfattare till många gospelsånger på 1800-talet. Hennes sång är översatt av missionär Erik Nyström. Nu sjunger vi!

Förberedelser.

Inledningsorden kommer från söndagens Psaltarpsalm  25:

HERRE, LÄR MIG DINA VÄGAR, 

VISA MIG DINA STIGAR.

LED MIG I DIN SANNING, LÄR MIG,

DU SOM ÄR MIN GUD, MIN RÄDDARE.

STÄNDIGT HOPPAS JAG PÅ DIG.

HERRE, KOM IHÅG DIN BARMHÄRTIGHET,

DEN GODHET DU ALLTID VISAT.

GLÖM MIN UNGDOMS SYNDER, ALLT JAG BRUTIT.

TÄNK PÅ MIG I DIN TROFASTHET.

Psalt 25:4-8.

Därefter sjöng vi psalm 704.

DIN TROFASTA KÄRLEK ALDRIG OSS LÄMNAR.

Det var kallt ute.

Den gammaltestamentliga texten är så bra att den borde vi kunna lära oss utantill:

SÅ SÄGER HERREN:

DEN VISE SKALL INTE VARA STOLT ÖVER SIN VISHET,

DEN STARKE INTE ÖVER SIN STYRKA,

DEN RIKE INTE ÖVER SIN RIKEDOM.

DEN SOM VILL VARA STOLT SKALL VAR STOLT ÖVER DETTA:

ATT HAN HAR INSIKT OCH KUNSKAP OM MIG,

OM ATT JAG, HERREN, VERKAR I KÄRLEK, I RÄTT OCH RÄTTFÄRDIGHET PÅ JORDEN.

TY DÄRI HAR JAG MIG GLÄDJE, SÄGER HERREN.

Jeremia kap 9:23-24.

Nu börjar predikan.

Vi ska låta profeten Jeremia vägleda oss, till förståelse för vår egen situation och av hur det vår då.

Kan vi se igenom maskorna?

Bibelns profeter talade aldrig i egen sak. Orden de fick kom alltid från Herren. Budskapet grep in i tidens händelser och tog sikte på den situation som mänskorna levde i – både religiöst, socialt och politiskt. Gud är intresserad av hela vårt liv.

 

Just profeten Jeremia riktade en kamp mot de falska profeterna – de som utlovade att allt var bra… De invaggade folket att ingen oro fanns, och deras falskhet avslöjades först när det var för sent.

 

Jeremia kämpade även mot den falska gudstjänsten. Han vände sig mot det hedniska inflytandet i gudsdyrkan, och att reformivern inte nådde hjärtat, bara de yttre väggarna.

 

Därför är profetens framtidsvision ofta mörk. Ett folk som vänder sig bort från Gud, i egen rättfärdighet, har inget annat att vänta än mörker, som konsekvens av sina handlingar.

 

Men efter Jeremias domsord kommer ljusningen.

När folket kommer in i luttringens och tuktans tid, då kommer också förändringen, med ödmjukhet och omvändelse, med längtan att söka Guds vilja. Det är då framtiden ljusnar.

 

Framtiden ljusnar.

Efter denna överblick tar Jeremia några konkreta exempel.

När människan sätter sig själv och sin förmåga högst, då har man flyttat ned och de-troniserat Gud.

Vi som är fostrade till att inte våga vara stolta över oss själva, kan ha svårt att förstå motsatsen: Profeten sa ju:

 

Den som är vis lockas till att sätta sin egen vishet främst. Den som är stark kan vilja ha sin egen styrka som sin stolthet. Den som är rik framhåller sin rikedom. Men det håller inte i längden, menar profeten Jeremia.

Ett folk som lever som om Gud inte finns, missar perspektiven.

 

Vad finns att säga?

Vi kan tillämpa detta på vår tids pandemi; de som säger att det inte är någon fara, och de som säger att Corona-viruset kommer att ta lång tid att bli kvitt, även om vi vaccinerar oss- och alla åsikter däremellan. Vem ska vi lyssna på?

Det är sannerligen tuktans tid! Vi luttras som aldrig förr, och plötsligt har alla blivit medvetna om att döden är en verklighet… på riktigt.

De existentiella frågorna går inte att undvika längre. Nu hjälper varken egen vishet, styrka eller rikedom. Längst in i hjärtats bönekammare ropar nu många på den Gud man inte riktigt känner.

 

Och svaret vi får är: omvänd er. Sök kärleken hos Gud, som har sin glädje i att verka i kärlek och rätt, vilket kan förändra vår livsstil och vår dag. Vår identitet har vi hos Gud - inte i vår vishet, styrka eller rikedom.

 

Vår identitet är hos Gud.

När det gäller församlingslivet så ställs kyrkan inför oerhörda utmaningar när vi inte kan träffas fysiskt, som vi önskar. Alla våra digitala sändningar är säkert bra, och kan nå ut långt, men det personliga mötet är det som når djupast.

Eller? För Herren kanske det inte spelar någon roll? Gud är större än all teknik och når fram överallt, där ärligt uppsåt finns.

 

Men en falsk gudstjänst stirrar sig blind på det yttre… likaså när vi skäms för evangeliet och istället drar in annan religionsutövning som lockelse…

Det finns bara en frälsarkrans.

När Jesus ger liknelsen om vingårdsarbetaren, så vill han säga något om vem Gud är, och något om vem lärjungarna är.

Det handlar om en jordägare som lejde folk till sin vingård vid dagens början, och kom överens med dem om en dagpenning på en denár. Han fortsatte leja folk till vingårdsarbetet, vid tredje timmen, nionde timmen och vid elfte timmen. 

Alla fick lika mycket...

Läs hela liknelsen i Matteus kapitel 20:1-16.

Det handlar inte lönepolitik eller fackföreningsrörelser.

Nej, Jesus markerar att ingen kan köpslå med Gud, och vi har ingen rätt att ifrågasätta Guds godhet. Det handlar inte heller om att bli belönad för en prestation… Konstigt, tycker vi.

Det är snarare en varning till lärjungarna som ville sitta på Gud Faders högra sida, bli rika och kända.

Det är en varning till hela Israels folk som då trodde sig ha förtur såsom Abrahams barn, med förakt för hedningarna.

Det är en varning till kyrkans inre krets som i hemlighet kanske tänker att de är särskilt utvalda…

 

Men vad gör Herren? Han är ute och letar på torgen, han är ute och söker efter dem som andra ignorerar, och så bjuder han in dem på samma villkor som de andra.

Ingen vingård här i sikte...

Det finns en besvärlig bitterhet som handlar om vreden över Guds godhet mot dem som kommer till tro sent i livet.

- Här har jag tjänat församlingen sedan jag var tonåring, slitit och strävat och gett av min tid, och så kommer den där busen in i församlingen och tror sig kunna ta plats… och dessutom få hela frälsningen över sig, trots att han syndat friskt i sitt liv…

 

Anar vi en avundsjuka i ett olevt liv? Döljer det sig en ledsenhet över att inte vara sedd och uppmärksammad i det lilla?

 

Många blev arga på profeternas förkunnelse. Många blev arga över det Jesus berättade. Och många blir fortfarande arga över att Gud strör sin godhet över alla, i en nåd som är totalt gränslös…!! Här finns ingen rättvisa! Men så tänker inte den som har blivit funnen…

Nej, Guds rättfärdighet och människors rättvisa är inte samma sak!

Guds kärlek överbryggar allt.

Guds kärlek smälter allt ont.

Om vishet, styrka och rikedom vore tecken på att ha det gott ställt med Gud, då skulle majoriteten av mänskligheten vara illa ute… alla som är fattiga, svaga och utarmade…

Men nu säger Herren, genom Jeremia, att det vi skall vara stolta över är att ha insikt om kunskap om Gud. 

Det engelska ordet för stolthet är "Pride" - we have our pride in the Lord!

Vilken Gud?

Jo, den Gud som verkar i kärlek, i rätt och rättfärdighet på jorden. För att göra så, är Guds egen glädje.

Skulle vi då motsätta oss det?

Guds obegränsade godhet.

Låt mig få avsluta denna predikan med en tanke om vårt ansikte.

Tänk om problemet är vårt ansikte…? Om vi har blicken riktad mot oss själva – förtjänster eller tillkortakommanden – då når vi inte över horisonten.

Gud har hela tiden sin blick vänd mot oss, men om vi inte lyfter upp ansiktet i gensvar, då missar vi välsignelse och vägledning.

 

Den ljusnande framtid ligger i mötet med Guds ansikte, även i de största svårigheter!

Den som vänder sin blick mot Gud, strålar! 

All bitterhet försvinner då, och de arga rynkorna slätas ut över vem som är arbetare i Guds vingård, eller hur länge de arbetat. Istället får vi glädjas över att Gud ger överflödande liv och salighet!

”Så skall de sista bli först, och de första sist”.

Öppet. Guds gränslösa nåd.

Låt oss be: 

Herre, tack för ditt Ord som förmanar, uppmuntrar, varnar och tröstar oss! Jesus, ge oss av den insikt som har Dig i centrum.

I dödens närhet ber vi ödmjukt att Ditt ansikte skall lysa över oss, med kärlek, rättfärdighet och glädje – långt bortom tid och rum. Amen.        

 

Efter predikan sjöng vi psalm 225; en tonsättning av evangeliet:

JESUS ÄR UTE OCH SÖKER, VEM SKALL HAN FINNA IDAG?

Låt oss då glädja oss med alla "i elfte timmen" som hittar hem.

Det är sann vishet.

Helene F Sturefelt, V.D.M.

-som fotograferade en annan vinterdag än denna...

Borgmästarfjärden med Saltö.

Ett positivt exempel från MedieMissionen, där direktor Hannu Haukka berättar om Laos, Irak, Himalaya och Sovjet, där miljoner människor nåtts av budskapet om befrielsen hos Jesus Kristus. Men det tar jag i ett annat inlägg.

www.mediemission.se