Lyckliga gatan.
Tänk om sängkläderna kunde tala... Vad skulle de berätta om då?
Tårar, svett och blod.
Låt oss gå ned i tvättstugan och lyssna en stund. Jag tycker mig höra sång bland alla tvättmedelspaket.
LYCKLIGA LAKAN NI FINNS INTE MER
NI SKA NU BÄRAS I TVÄTTKORGEN NED.
VISSA HAR FLÄCKAR, ANDRA ÄR GLADA
NÅGRA ÄR TORRA, ANDRA FICK BADA...
I VÅRA ÅÅÅNGESTDRÖÖÖMMAR FYLLT AV SVETT
NATT UTAN VETT
I VÅRA KÄÄÄRLEKSFUUULLA FAMNETAG
KLADDIGT OCH HETT.
Kärleksfulla famntag.
Örngotten började.
Ännu en natt grät min husmor sig till sömns. Varje dag försöker hon vara stark inför dem hon möter, men sorgen ligger där och maler. På vänliga frågor som "Hur mår du?" ljuger hon vackert och säger att det är bra.
Hon vill inte gråta inför andra, orkar inte visa sig svag eller sårbar.
Kvickt pratar hon om något annat, men när hon kommer hem brister fasaden.
Hos mig, örngottet, är hon helt ärlig. När täckets värme omsluter henne, kommer alla känslorna fram.
Jag är salt av tårar, sa örngotten. Kör mig i 60 grader!
Om tvätten kunde berätta...
I tvättkorgen låg även de stora påslakanen.
Tonårsgrabben vrider sig hela natten, berättade de. Vi har börjat spricka i sömmen i nedre kanten.
Kan kastar sig av och an, vi kan knappt tjänstgöra som vi ska.
Det är mardrömmarna, sa örngotten. De kände igen beteendet.
Ja, halvvägs genom natten sätter han sig upp i sängen, förvirrad, och andas häftigt. Sedan går han på toaletten och försöker somna om. Vi gör allt vi kan för att omsluta husets unge man och göra honom trygg.
Men ingenstans kan han gå för att uttrycka sina känslor. Vi får ta allt! Natten är jättejobbig för oss alla.
Vi är skrynkliga av svett. Kör oss på 60 grader!
Åh, nej! För varmt!
Underst i tvättkorgen låg det några underlakan. Ett av dem var blodigt.
Jag är mycket stolt, sade det blodiga underlakanet, jag har tagit emot tonårsdotterns dyrbara kvinnoblod.
Hon har det kämpigt vissa veckor, men jag finns här på natten för henne, det vet hon, men rädslan att blöda igenom plågar henne. Hon vill inte att någon skall veta...
Det livgivande blodet. Lägg mig i kallt vatten några timmar, bad lakanet, jag måste blir lite urlakad innan ni kör mig.
Lugn. Det är bara fläderbärssaft.
Bredvid låg ett annat underlakan. Det var nytt, av blått bomulls-satin, glansigt och fint.
Jag är styv och stel, sa lakanet, ni kan ställa mig mot tvättstugans vägg... Satin-lakanet log ett lyckligt leende.
Inte vågar jag berätta vad husmor och husfar har hittat på, men vackrare plats än deras säng får man leta efter! När husmor gråtit färdigt tar husfar henne i famnen och kysser henne, överallt, tills hon slappnar av.
Jag tar emot små vulkaner av glädje. Allt suger jag i mig! Jag är full och lycklig av deras glädje!
Kör mig i 90 grader. Minst!
Fladdrar av liv.
Men det är inte jag.
Vad nu då?
Utanför tvättkorgen låg ett annat örngott slängt.
Jag har ingenting med mig hit, suckade det. Jag är lika torr och innehållslös som förra gången då vi möttes här i tvättstugan.
Jag är avundsjuk på allt ni har att berätta... Det finns bara lite gammalt sköljmedel i mig och jag avskyr dessa kemikalier!
Jag vill ha kroppsvätskor!
Vad är det för mening att vara sängkläder om ingenting händer?
En gång fick jag ta emot lite näsblod och snor, det var det enda. Men det har väl ingen hög status här för er?
Men ingen lyssnade på örngottets klagan. De visste att i nästa bädd-omgång kom en ny chans.
LYCKLIGA LAKAN DU FINNS INTE MER
DU SKA NU BÄRAS I TVÄTTKORGEN NED.
VISSA HAR FLÄCKAR, ANDRA ÄR GLADA
NÅGRA ÄR TORRA, ANDRA FICK BADA...
I VÅRA ÅÅÅNGESTDRÖÖÖMMAR FYLLT AV SVETT
NATT UTAN VETT
I VÅRA KÄÄÄRLEKSFUUULLA FAMNETAG
KLADDIGT OCH HEEETT.
Lyckliga gatan, vitt och vackert.
Kroppen är fantastisk. Kroppen är Guds heliga tempel, som varje natt behöver vila från dagens möda.
Sängen är kroppens nattliga altare.
I skydd av mörkret offras där ångestens tårar som ingen får se. Där snörvlas snor som inte passar på dagtid.
På nystrukna lakan vilar människan från sitt värv. Alla känslorna letar sig fram och tas emot av örngott, påslakan och underlakan, i vitt och i kulörta färger.
Skaparen sänder sina skyddsänglar till den som gråter. De räknar varje tår och förvandlar dem till pärlor i den himmelska salen.
SALIGA DE SOM SÖRJER,
DE SKALL BLI TRÖSTADE.
Bergspredikan, Matt 5:4.
Tvärrandigt liv i möbelaffären.
Skyddsänglarna ser även den som blöder och har ont. Den röda färgen tar de med när de sedan ställer sig framför Lammets tron i tillbedjan inför hans försoning på korset.
Gud vet vad ditt blod kostar!!
Och kanske kan du ana vad blodet kostade Jesus i försoningen på Golgata kulle?
SALIGA DE SOM FÖRFÖLJS FÖR RÄTTFÄRDIGHETENS SKULL, DEM TILLHÖR HIMMELRIKET.
Matt 5:10.
Skyddsänglarna ser även dem som ler i kärleksglädje, men de är inte utrustade med känslor. Änglarna vet varken vad sorg eller glädje er.
Dock tar de den fantastiska enheten med sig och ger ett jubel till Skaparen från nattens altare i sovrummet.
DETTA HAR JAG SAGT ER FÖR ATT MIN GLÄDJE SKALL VARA I ER OCH ER GLÄDJE BLI FULLKOMLIG!
Joh 15:11
HELIGE FADER, BEVARA DEM I DITT NAMN, SÅ ATT DET BLIR ETT, LIKSOM VI ÄR ETT.
Joh 17:11
Låt oss bli ett.
Tack Gud för tvättstugan!
Tack för detta rum av rening och helig tvagning!
Tack för vattnet som tar emot tårar, blod, sperma och svett. Låt denna mänskliga brygd av liv få göda annat liv som simmar i havet.
LYCKLIGA LAKAN, SOM FÅR TA EMOT
ALLT DET SOM GÖR ATT LIVET BLIR STORT.
PÅSLAKAN, ÖRNGOTT OCH DET SOM ÄR UNDERST
HELA VÅR SÄNG MED VILA SOM YNNEST.
I NATTENS TÅREFYLLDA SORGESTUND
UTAN EN BLUND
I VÅRA TRYGGA NÄTTER MED EN SÖMN
UTAN NÅ'N DRÖM...
Nystrukna hälsningar, med nybadad poesi,
Helene Sture Lakanfelt,
- tvätterska och gråterska, som fotograferade när vintern äntligen kom till Sölvesborg.
Lycklig med snö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar